Investera i guld? Om guldets vara eller icke vara i sparandet…

En intervju om guld med Eric Strand från guldfonden Pacific Precious

#Samarbete. Den här artikeln är ett samarbete med Pacific Fonder AB och kan vara sponsrad eller innehålla uppmärkta sponsrade länkar. Läs mer om våra noga utvalda samarbeten i vår annonspolicy.

Få saker har man så olika åsikter om i sparvärlden som om att i investera i guld. Vissa tycker att guldet är en ”barbarisk relik som inte har något i dagens finansiella system att göra” och andra tycker att det är det enda man borde spara i. I dagens avsnitt, som är ett samarbete med Pacific Fonder AB, diskuterar vi frågan med en av extremt få förvaltare av fonder specialiserade mot just guld, Eric Strand.

Min första kontakt med guld var när jag var liten och fick se ett par guldmynt som hade gått arv i släkten och jag minns det med vördnad. Det var guld, precis som i sagorna. Sedan kom jag i kontakt med det när jag började läsa mycket om förvaltaren Harry Browne som skapade den så kallade Permanent Portföljen, vilken min egen RikaTillsammans-portfölj bygger på till stora drag. Det speciella med den var att förutom aktier och räntor, så bestod den till 25 procent av guld. Jag tyckte det var väldigt märkligt och började läsa på.

Att försöka läsa på idag om guld, särskilt utifrån ett perspektiv av att köpa guld och investera i guld, är som att gå ner ”the rabbit hole”. Jag upplever att det är extremt svårt att få en nyanserad bild eftersom de som är för är väldigt mycket för att köpa guld och de som är emot (de flesta) är väldigt mycket emot. Problemet för mig är att jag ofta tror att sanningen ligger någonstans mitt i mellan. Jag tror inte på ”rådgivarna” eller centralbanksmänniskorna som avråder från guld (men ändå köper till riksbanken!?) och jag tror inte på domedagsprofeter som Mike Maloney eller Peter Schiff som säger att guld är det enda rätta.

Huvudargumenten för och emot guld

De som är EMOT att köpa guld – de som är emot att köpa guld brukar resonera ungefär som följer:

Guldet har inget inneboende värde, det vill säga att guldet ger ingen utdelning, det har ingen inneboende tillväxt, guldet har dålig likviditet, det kostar pengar att lagra och det har liten praktisk invändning.

Man skulle kunna sammanfatta det som att guldet är ”dumt som en sten” i jämförelse med aktier och räntor. Om man gör en jämförelse mellan att lägga en indexfond med aktier och guldklimp i en låda i t.ex. 10 år så det ut som följer. Indexfonden skulle öka i värde på grund av att bolagen i fonden växer och ger utdelning. Utan att du gör något under åren så kommer du sannolikt ha mer. Guldet å andra sidan kommer att ha kostat dig att ha i lådan i bl.a. försäkring och det kommer inte att ha växt – det kommer inte finnas mer guld i lådan än när du lade i det.

De som är FÖR att köpa guld – de som brukar rekommendera att köpa guld brukar resonera ungefär som följer:

Guldet har haft ett värde för oss människor i över 5 000 år. Det är alltid guldet man flyr till i osäkra tider, det har alltid skyddat mot klåfingriga härskare (läs idag: politiker), det har ett bevisat värde som skydd mot inflation och kriser, det accepteras i hela världen och i princip alla andra valutor har förr eller senare kraschat medan guldet har bestått eftersom det är pengar i sin renaste form.

Man kan sammanfatta det med att guldet är en försäkring mot dåliga tider och en värdebevarare. Inför en föreläsning om guld som jag höll i Uppsala så gjorde research och konstaterade att en T-Ford 1910 kostade 260 USD eller ca 450 gram. 2017 kostade en Ford Focus 20 761 USD, det vill säga nästan 100 gånger mer, men omräknat i guld kostade den 480 gram. Det vill säga att hade man ägt summan i dollar hade man idag knappt haft råd med vinterdäcken, men hade man ägt guldet så hade man fortfarande kunnat köpa en ny bil.

Den historiska utvecklingen

Nu kommer vän av ordning att säga att hade man investerat i aktier 1910 så hade man 2017 haft ännu mer pengar. Det stämmer mycket väl. Nu har jag inte data i rätt format ända från seklets början, men väl från 1976. En jämförelse, där man investerade 10 000 kr 1976 och lät de löpa fram till 2017, mellan en global indexfond (60 % USA och 40 % utanför) och guld ser ut som följer:

Guldets (USD) utveckling i förhållande till en globalindexfond (USD) mellan 1976 - 2017

Slutsatsen är ganska entydig och ej heller ny. Aktier i uppgång och över långa tidsperioder slår alla andra tillgångsslag. Frågan om huruvida man ska ha allting i guld är således inte på bordet. Ej heller vad man ska välja om man vill vinstmaximera, svaret är glasklart – aktier. Men några av oss är egentligen mer intresserade av hur kan jag maximera min riskjusterade avkastning. Det vill säga kan jag öka avkastningen samtidigt som jag minskar risken?

Tittar man på hur det ser ut år för år, ser grafen ut som följer:

Guldets (USD) utveckling i förhållande till en globalindexfond (USD) mellan 1976 - 2017 per år

Ännu mer intressant blir den om man räknar om det till SEK och lägger till Stockholmsbörsen i form av SIXRX-indexet. Dock kunde jag bara hitta data till 1994, så den ser ut som följer:

Guldets utveckling i SEK förhållande till en global indexfond och Stockholmsbörsen mellan 1994 - 2017

Jag gillar ju inte att göra curve-fitting, det vill säga anpassa tidsperioden till det som man vill visa, men Eric gjorde en intressant observation. Tittar man på guldpriset i SEK sedan 2000 och jämför det med t.ex. svenska börsen så har guldet de senaste 17 åren varit en bättre investering.

Jämförelse av värdet av 10 000 kr mellan 2000-2017 mellan Guld, Global indexfond och Stockholmsbörsen

Jag tycker således att slutsatsen man kan dra är man inte ska ha hela sin portfölj investerad i guld. Även om det skulle varit en bra idé mellan 2000-2017 så på andra tidsperioder så slår aktier guld med hästlängder.

Varför prata om att investera i guld överhuvudtaget?

Om vi nu kan vara överens om att aktier, i form av indexfonder, slår guld över tid – varför är det då intressant överhuvudtaget? Jag anser att frågan ”Aktier eller guld?” är felställd och att man snarare bör resonera utifrån ”Aktier OCH guld?”. Jag har i många år hört tumregeln:

En väldiversifierad portfölj bör ha mellan 5 – 10 procent guld.

Första gången jag hörde den var från Handelsbanken och sedan har jag sett den upprepad på flera ställen – inte minst en av mina husgudar Ray Dalio och hans allvädersportfölj. Motiveringen är många gången en försäkring mot inflation och politisk risk. För ett tag sedan läste jag en artikel på Bloomberg ”Is Gold Really a Good Hedge?” där man just bestämde sig för att undersöka det här ”Mythbuster”-style. Han kom fram till att guldet faktiskt innebar en hedge i portföljen. Framförallt jämförde han enskilda kriser:

Tabell 1. Nio perioder av oroligheter, perioden sträcker sig mellan att marknaden började falla och dess lägsta punkt, visar att guldet var ett bättre skydd än ränte- och obligationsfonder
Krisperiod Period S&P 500 USA räntor Guld
Kraschen 1987 870825 – 871019 -33,2% -7,2% 5,0%
Irak invaderar Kuwait 900717 – 901012 -17,6% -0,4% 7,6%
Asien-krisen 971007 – 971028 -6,2% 0,0% -4,6%
Rysslandskrisen / LTCM-krisen 980720 – 980810 -18,7% 5,3% 1,2%
11 september 010910 – 011011 -22,3% 11,2% 16,6%
Finanskrisen 071011 – 090306 -54,5% 15,8% 25,6%
EU-krisen och flash-kraschen 100420 – 100701 -14,5% 4,5% 5,1%
Nedgraderingen av USAs kreditbetyg 110725 – 110809 -12,3% 3,6% 7,8%
Kina-oroligheterna 150818 – 160211 -11,8% 3,5% 11,5%
         
Genomsnitt   -19,6% 3,4% 6,9%

Tabellen ovan visar ganska tydligt att guldet har varit ett bättre skydd (läs: hedge) mot de olika kriserna än vad t.ex. ränte- och obligationsfonder har varit (vilka jag brukar rekommendera som krockkudde i portföljen). Jag har inte gjort omräkningen i svenska siffror eller mot svenska ränte- och obligationsfonder, men min misstanken är att guldet skulle vara ännu bättre. Normalt sett brukar nämligen rörelser i Sverige vara förstärkta mot USA. Man brukar säga att när USA nyser får Sverige en förkylning. Någon läsare med tillgång till dagsdata kanske kan plocka ut samma period för den svenska börsen?

Författaren Cameron Crise ställer sig dock samma fråga som jag; ”Men hur ser det ut över långa tidsperioder och inte några snävt utvalda?”. Han jämförde en:

  • 60/40-portfölj, det vill säga nybörjarportföljen, med en
  • 55/35/10-portfölj, där han lade till 10 procent guld

Hans slutsats var att över en 30-års period mellan 1 januari 1987 och 1 september 2017 (då artikeln publicerades) var:

It turns out that a portfolio including gold outperforms the 60/40 portfolio by about 55 basis points per year (läs: 0,55 % per år), albeit at the cost of higher volatility. (The risk-adjusted return was virtually identical for both portfolios.) Over a 30-year time frame, though, that half a percent per year accumulates into quite a tidy sum. Cameron Crise, Bloomberg

han skriver vidare:

Given the solid performance of a portfolio including gold and the chance that the comfort of owning some might prevent investors from panicking at the height of a crisis, I have to conclude that the notion of gold as a hedge against serious risk aversion is true. Cameron Crise, Bloomberg

Det vill säga att en mindre del guld i en portfölj kan skapa ett skydd, precis i linje med tumregeln.

Oxford Economics studie går i linje och rekommenderar ca 5 procent guld

Du som följer mig vet att jag gillar läsa forskningartiklar eftersom man i dessa försöker minska tyckandet och titta på fakta. En av de bästa studierna som jag har hittat på ämnet är från Oxford Economics som man ändå måste säga är en ansedd analytiker firma. Även om jag vet att Caroline kommer att reservera sig mot studier där man har en så tydlig uppdragsgivare som World Gold Council så är deras studie ”The impact of inflation and deflation on the case for gold” väldigt läsvärd. Nedan följer några av huvudpoängerna enligt mig:

Over the very long-term gold tends to hold its value in real terms, but short-run factors can move gold away from its long run equilibrium for extended periods. These factors include financial stress, political turmoil, real interest rates, inflation, central bank activity and the US dollar exchange rate.

samt

We find that while other assets outperform gold in the baseline scenario, gold performs relatively strongly in a high inflation scenario and also does comparatively well in a deflation scenario […] This is because such a deflation scenario includes a sharp rise in financial stress. […] The scenario analysis confirms gold‟s properties as a hedge against extreme events; properties that may be especially valuable given the considerable uncertainties still facing the world economy.

samt

We find that because of its lack of correlation with other financial assets, gold has a useful role to play in stabilising the value of a portfolio even if the conservative assumption of a modest negative real annual return is made. […] We find gold‟s optimum share of a portfolio to be around 5% in a base long-term case for the UK featuring 2.25% growth and 2% annual inflation.

och slutligen

Varying the economic assumptions can imply higher allocations for gold. Gold’s optimal share rises in a more inflationary scenario, as well as for more risk-averse investors in a limited growth and lower inflation scenario, thanks to its low correlation with other assets.

Jag tycker därför att det finns rimliga belägg för att guld bör vara med i en portfölj på mellan 5 – 10 procent. Som vanligt påstår jag att skyddets största värde egentligen ligger i att vi under krisen inte fattar irrationella beslut. Även om det är fel, så jämför vi ofta mot t.ex. Stockholmsbörsen och har vi en portfölj som går bättre än Stockholmsbörsen så kommer vi, i en kris, att finna tröst i det. Jag personligen ser alltså att investera i guld som en riskspridning och en försäkring mot politisk risk och inflation. Jag köper inte guld för att jag tror att jag kommer att tjäna mer pengar på det, utan för att jag tror att det kommer att förbättra krockkudden i portföljen och agera som en hedge.

Olika sätt att investera i guld

Eftersom jag i flera år har investerat i guld på grund av RikaTillsammans-portföljens uppbyggnad om 25 procent guld, har jag testat många sätt och gjort väldigt många misstag som har kostat mig pengar. Men i korthet så kan man säga att det finns följande sätt att investera i guld:

Guld i form av smycken på Guldfynd
Utifrån att investera i guld så skulle jag definitivt avråda från det här. Vill man köpa guld i vanlig affär så gör man det på grund av affektionsvärde inte för att ha det som hedge i ens försäkring.
Guldmynt och samlarguld
Det här är också ett sätt som jag skulle avråda från. Om man köper ett samlarmynt så betalar man för mer än själva guldvärdet, t.ex. hur sällsynt det är, hur gammalt det är och så vidare. Det har inte heller något med investerande att göra.
Fysiskt investeringsguld i form av tackor (bullion)
Det här är något som jag har gjort själv, även om jag inte heller känner att jag kan rekommendera det fullt ut även om jag absolut inte avråder från det. Fördelarna med att köpa fysiskt guld är att det är ditt, du äger det, du har det och du kommer alltid att kunna växla in det mot ett värde. De stora nackdelarna är att du ofta betalar ca 5 % extra för att få det i fysisk form, det är svårt att lagra hemma (på grund av t.ex. stöldrisk) och du betalar en premie när du ska sälja det. Du får nästan aldrig spotpriset vid en försäljning och du kan inte sälja det överallt om du inte är beredd att betala en premie för det. Jag själv har använt leverantören Liberty Silver här i Sverige för guldköp (annonslänk).
Börshandlade guldfonder (ETF)
Nästa sätt att köpa guld på är via börshandlade fonder, så kallade ETF:er via Avanza och Nordnet. Förr var det ganska enkelt, men numer på grund av MiFID II är det inte lika enkelt. Även om jag har dessa själv i bl.a. RikaTillsammans-portföljen, så känner jag mig ganska neutral kring dem. Jag avråder inte och jag rekommenderar inte. Problemet är nämligen att många av dessa börshandlade fonder inte äger guldet fysiskt, utan genom olika skuldsedlar och derivat. Det betyder att om det skiter sig, så kan man inte vara 100 procent säker på att den guld ETF:en som man äger faktiskt kommer stiga i värde med motsvarande grad. De börshandlade fonder som jag ändå äger i portföljerna är ”Xetra-Gold (4GLD)” och för silver är det ”ETFS Physical Swiss Gold (GZUR)”.
Svensk guldfond (ny!)
I julas började flera av er läsare tipsa mig om den svenska fonden Pacific Precious som var en vanlig UCITS-fond som investerade i guld och kunde motsvara just det skyddet man önskade. Det var en av de stora anledningarna till att jag bjöd in förvaltaren Eric när jag skulle skriva den här artikeln. Jag äger idag bara en mindre observationspost i Pacific Precious, men räknar med att sannolikt öka under året.
Allokerat guld hos specialleverantörer
Det sättet som jag jämte de börshandlade fonderna har köpt mest guld för är via specialleverantörer som erbjudet så kallat allokerat guld. Jag själv använder BullionVault i England (annonslänk), deras affärsidé är nämligen att låta mig äga guldet fysiskt – precis som om jag hade det hemma – men samtidigt som de löser nackdelarna med likviditet och lagring. Genom att många köpare delar på en guldtacka i deras valv så kan jag köpa och sälja guld precis som en aktie på Avanza till spotpriset och bara betala ett litet courtage 0.51 % samt 0.12 % per år för lagring (jmf. förvaltningsavgift). Dock har lagringen en minimisumma om 50 USD per år, så det lönar sig inte för små summor (då är t.ex. Pacific Precious bättre). Dessutom kan jag få hem guldet och silvret fysiskt om jag så önskar baserat på olika nivåer.

Precis som vanligt så fegar jag ur om jag skulle välja bara ett sätt, men det bästa är att man inte behöver det. Jag kommer fortfarande att köra på både de börshandlade fonderna och det allokerade guldet, men förmodligen även lägga till Pacific Precious i portföljen. Inte minst på grund av den handlas i svenska kronor också.

Intervju med Eric Strand, fondförvaltare på Pacific Precious

Efter att flera av er läsare tipsat om fondbolaget Pacific Fonder så kom jag i kontakt med Eric Strand för några månader sedan. Vi diskuterade en hel del kring guld och hedgefonder och till slut beslöt vi oss för att testa ett litet samarbete. Vinsten för honom var att han skulle få ut budskapet om sin fond, värdet för mig förutom en liten ersättning, var att du som läsare skulle få mer kunskap om guld från någon som faktiskt är insatt i branschen OCH har sina egna egna pengar på spelplanen.

Tanken var egentligen att vi bara skulle spela in ett avsnitt om guld och hedgefonder, men när vi träffades och efter en timmes intervju bara hade kommit genom hedgefonder, beslöt vi oss för att göra det till två avsnitt. Därför rekommenderar jag att även lyssna på förra veckans avsnitt om hedgefonder, om du inte har gjort det sedan innan:

I det här avsnittet berör vi allt från pengar till guldets historia och guldets plats i det periodiska systemet.

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Hela intervjun om att investera i guld transkriberad

För dig som är som jag, och inte har tålamod att lyssna på ett helt poddavsnitt, följer nedan en grov transkribering av avsnittet:

– START TRANSKRIBERING –

Jan: Idag är det dags för avsnitt 51 och detta är en fortsättning på föregående veckans avsnitt, som var ett samarbete med Pacific Fonder och Eric Strand. Intervjun skulle vara en timme, men när vi hade kommit halvvägs så hade det redan gått en timme. Då pratade vi om hedgefonder, och idag så tänkte vi att vi skulle prata om guld.

För dig som inte har lyssnat på det tidigare avsnittet, så är det så att Eric är fondförvaltare och har gedigen bakgrund inom finansbranschen, på 25 år. Sedan ett par år tillbaka förvaltar han två hedgefonder, en med inriktning på Multi Asset, alltså olika typer av tillgångar, och den andra handlar om guld. Om du inte har lyssnat på det förra avsnittet så rekommenderar jag att du går tillbaka och lyssnar på det först, för det kan hända att vi refererar till det i detta avsnitt.

Guld – en barbarisk relik eller en bra investering?

Det som jag tycker är spännande med guld är att det är så få saker som det finns två helt distinkt olika åsikter kring, där vi har centralbankssfären, jag tror det var Ben Bernanke, amerikanska centralbankschefen, som sa så här ”Guld är en barbarisk relik som inte har någonting att göra i dagens finansiella system”, och sedan har man så kallade ”gold bugs”, typ Mike Maloney, Peter Schiff som säger ”Världen kommer gå åt helvete, det är bara en stor bluff. Köp guld!” Om man läser bisatsen, så säljer de konserver på samma sajt. Och ammunition. Min spontana tanke är att jag tror inte att Bernanke har rätt och jag tror inte att Mike Maloney och de har rätt. Du är ju proffs, vad tänker du?

Eric: Det är väl bara att lägga sig mittemellan där och köpa guld. Om vi börjar med centralbankerna där som du var inne på. Du nämnde Bernanke, men Greenspan gick däremot ut alldeles nyss och sa att guld och silver är de enda riktiga valutorna. Så de har inte lite olika åsikter centralbankscheferna. Det som är viktigt att veta är att både guld och silver är valutor, de har valutakoder som kallas för ISO-koder.

Guld och silver har varit vårt monetära system i över 5000 år. Det är en lång historia. Centralbankerna själva har köpt guld de sista tjugo kvartalen i rad. De är nettoköpare och har guldreserver, så centralbankerna själva använder guld. Att vi vanliga gemene män inte skulle ha guld i våra tankar, det är någonting som inte stämmer. Om de som sitter ”längst upp” i den här hierarkin har det men inte vi.

Vi äger alldeles för lite om valutareserverna både i USA och Tyskland består i 80% av guld. I Sverige har vi varit nere på 13–14% i guld. För guld får du alltid andra valutor. De svenska bankerna gick inte omkull under den sista krisen, men de hade problem. För de hade väldigt mycket åtaganden i dollar och när krisen slog till i 2008 så fick de inte tag i sina dollar. Sveriges riksbank fick gå in och sälja från sin guldreserv för att få tag i dollar och kunna fullfölja sina åtaganden. Och det är inte många som vet att bankerna satt så illa till, att guldreserven i Sverige behövdes för att klara av krissituationen.

De underliggande riskerna med bankerna

Caroline: Men det var ju det jag tänkte, att det är ju det som centralbankerna har guldet till. Vad ska vi som privatpersoner egentligen ha guld till? Vi har ju ingen att låna ut till på det viset.

Eric: Där kommer vi ganska snabbt in på själva syftet med fonderna, att skydda det vi har jobbat ihop och vårt kapital. För det är väldigt lätt för oss att swisha och swoppa pengar med de appar vi har, men vad är pengar? Och då ska man veta skillnaden på att redan ha en hundrakronorssedel, som många inte gillar längre, men man ska veta att den hundralappen i papper ändå är en fordran på riksbanken. Medans om jag har en elektronisk krona, nu pratar jag inte kryptovaluta utan nu pratar vi om det som står på bankkontot. Formellt sätt så har vi ju lånat ut pengarna till banken.

Där är det så att banken lånar ut 91% av den här hundralappen till Jan och Jan köper någonting för de där 91 kronorna av Pelle. Pelle går med de 91 kronorna till banken och gör en insättning, och då får banken låna ut 82 kronor. I det systemet, varje 100 kronor vi lånar till banken, så skapas det 1000 kronor ute i systemet. Det vill säga att om alla vill ta ut sina pengar samtidigt, så är det bara 10% som får sina pengar.

Den risken är vi inte riktigt medvetna om. EU sitter och jobbar med hur det skulle fungera om vi ska stänga bankerna och vad som kommer efteråt. Om alla vill ha sina pengar, det går inte. EU håller på och bestämmer exakt hur det ska fungera och då kan man undra varför de behöver göra det nu. För att det kan hända. Hundra kronor i sedlar mot riksbanken, de pengarna är inte gånger tio, så redan där är det skillnad.

Samtidigt så är en hundralapp i papper bara papper, och inte riktigt samma sak som att ha det i guld. Så det är en kedja med hur värdefulla pengarna är när det blir problem. Men så länge det inte är något problem och allting rullar, då kan man ha pengarna på banken. Frågan är vad EU bestämmer ska gälla om det blir problem. Är dina pengar på bankkontot då dina pengar? Om det är mina pengar på kontot så vill jag ju kunna ta ut pengarna idag eller imorgon om jag vill det. Det ska inte någon kunna säga att ”Nej, vi har stängt bankerna”.

Jan: Detta är ju det som hände i till exempel Grekland. De hade ju uttagsbegränsningar rätt länge, och Cypern också. Det du pratar om nu brukar refereras till som fraktionellt banksystem. Här blir det väldigt lätt att hamna ”down the rabbit hole”, om man tittar på nätet och börjar fortsätta läsa. Fraktionella banksystem som du pratar om nu, det är inget konstigt.

Jag har själv fått papper från riksbanken där de själva beskriver exakt hur detta går till, hur man räknar, men man kommer ganska snabbt in på frågan ”Vad är pengar på riktigt?” och ”Vilka är mina pengar?”. Då upplever jag att det är svårt att hålla sig på mitten vad den där skalan. Vad tänker du? Det är systemet vi har haft har ändå funkat.

Vår största fiende är politiker som trycker pengar

Eric: Problemet uppstod egentligen 1971. Då var det så att alla valutor var kopplade till dollarn och dollarn var kopplad till guld. Men sedan drev USA enormt olönsamma krig, Vietnamkriget, och 1969 – 1970 så hade Tyskland och Frankrike stora handelsöverskott mot USA. Mycket klokt så märkte Frankrikes president att USA tryckte pengar. Då förstod de att de dollar de fick inte var värda det de skulle vara värda, för de var ju kopplade till guld. Guld-grejen var ju för att politiker inte skulle kunna trycka pengar.

Tyvärr är vår största fiende politiker som trycker pengar och har varit sedan Romarriket.

Tills nu också. Dollarn har förlorat 97% av sin köpkraft på 100 år. För det är väldigt lätt att trycka pengar och skapa mindre värde och vi jobbar och jobbar på. Inflationen började egentligen 1971. 1969 sa Frankrike att de inte ville ha dollar, de ville ha guld. För det var så avtalet löd.

USA hade en guldreserv på 16 tusen ton och på två år så halverades den till 8 tusen ton. För att Frankrike och Tyskland tog guldet. Detta var för att de drev så olönsamma krig och tryckte pengar. Då insåg USA att de kunde förlora allt, och då bröt de kopplingen mellan dollar och guld. De sa att ni får våra dollar, ni får säga vad ni vill. Sedan dess har inte valutorna något ankare längre. Så nu bygger alltid på den här ”oljedollarn” och även på oljesidan ser vi att det håller på i lite konstiga riktningar, om vi ska ha olja eller inte. Vi har ju alltid haft valutor genom historien. Innan dollarn så var det pundet som var världsvaluta. Vad kommer sedan?

Ett tungt skuldbelagt system

Vårt lilla problem och varför guld blir viktigt är att vi hade en kris 2008 som var en solvenskris, vi hade för mycket skulder i systemet. Man löste det med likviditet. Man löste inte problemet, man löste situationen, och det har man fortsatt att göra. Förut hade vi en skuld där alla företag, länder och privatpersoner, jämfört med BNP var 1 till 1.

BNP i världen steg eftersom vi var fler människor och det hände mer ute i tillväxtmarknaden i Asien, Kina och Indien och det var en naturlig uppåt kurva. Men nu på det här tio åren så har väldens BNP gått upp till 3 till 1. Så vi har enormt stora skulder ute i systemet. Frågan är om det blir problem, och om jag får tillbaka mina pengar. Om någon börjar bli osäker på situationen så sprider det sig.

Argentina lyckades ge ut hundraåriga obligationer med 9% ränta, och Argentina har gått i konkurs fyra gånger på de förra hundra åren. Det här övertecknades fyra gånger.

Folk köpte det, för att de ville ha 9% i ränta. Det betyder att du lånar ut dina pengar i hundra år till Argentina, mot 9% per år. Problemet är att Argentina har slutat betala sina räkningar fyra gånger under de senaste hundra åren.

Eric: Nu hamnar de i kris och har fått höja räntan till 40%, så du kan ju tänka dig vad obligationerna är värda. Det blir en spiral. Vi tror att räntan inte kan höjas för att då skulle inte folk ha råd att betala sina hus. Då tror man att det inte kan hända, men det händer. Och det blir en möjlighet i slutändan, för då får vi nya värderingar och nya möjligheter. Det är viktigt att även om man är lite orolig över systemet, så är man relativt sätt rikare med en bra portfölj. Allting är ju relativt. Har alla en miljon så är en miljon ingenting.

Det är inte annorlunda nu – historien upprepar sig alltid

Eric: Om man börjar titta på historia och ser hur det har varit genom alla imperier och dynastier, som de kinesiska dynastierna som var först med papperspengar.

Även i Sverige är det en spännande historia hur den första banken grundades och hur det gick för den första bankdirektören i Sverige som blev dömd till döden för att han tryckte för mycket pengar, så ser man att det händer samma sak hela tiden.

Jag tror det är viktigt att bli lite vaken. Vi ska inte prata kryptovalutor den här gången, men det intressanta med det är att gemene man börjar fundera på vad pengar egentligen är. Vad är mina pengar? Alla vi som jobbar i branschen skulle kunna hjälpas åt att komma åt det lite mer, och inte bara se det som att det är något som funkar som är där.

Jan: Då är vi inne på detta som folk kallar för Fiatpengar, som inte har någon koppling till någonting utan bara är ett löfte om något. Och det funkar så länge jag tror på att den som har gett löftet kommer att hålla det löftet. Då säger vissa att vi ska återgå till guldmyntfoten, men då är det ganska många som påpekar att det inte funkade så väldigt bra sist heller.

Eric: Tanken med hela den biten var att politiker inte skulle kunna trycka pengar. Att trycka pengar är en form av beskattning, eftersom det gör våra pengar mindre värda. Vi ser ju effekten av att kronan är mindre värd. Det är så politiskt skönt att skapa inflation, eftersom att du blir av med dina skulder. De jobbar för att vi ska ha inflation.

Jan: Ja, det var ju på Rapport igår.

Eric: Och hur lång tid tar det innan pengarna är halverade?

Politiker vill inte ha en stark valuta, för att det underlättar för politiken. Det är det som är dilemmat. Egentligen skulle varje land vilja ha en stark valuta, så att våra pengar är mer värda internationellt sätt. Men då säger de att det är bättre med en svag valuta för att då kan vi exportera mer. Det blir lättare politiskt.

Om vi tar silvermynten i romarriket som exempel, så hade de 90% silver i sig från början och i slutet så hade de mindre än 10%. Så historien upprepar sig. Vi lever mitt i det och det svåraste för människan är att vi inte har perspektivet. Som du sa tidigare, så har inte alla varit med om de krascherna som varit och alla har inte varit med om de ännu större händelserna som skett innan. Det viktigaste är att krascher inte är en undergång, utan det skapar mycket möjligheter.

Caroline: Men guld, håller det alltid sitt värde då?

Guldets inneboende värde

Eric: Vi kan väl säga så här, att det har gjort det i fem tusen år.

Och när man tittar men sedan år 2000 så har det varit en bättre investering än börsen. Så det är inte en dålig investering. Men det jag ville komma fram till är att det är viktigt att ha en förståelse som sträcker sig bortom ett tyckande om det. Det handlar inte om guld i sig. Vi har en planet och på vår planet så finns det ett antal grundelement.

Alla har sett det periodiska systemet i skolan. När man tittar på den så blir det ganska enkelt. Bland de ämnena som finns på jorden så är det många av dem som försvinner eftersom de är gaser. Väldigt många andra försvinner för att de är radioaktiva, sedan har du några kvar. En del är så mjuka att de inte går att forma, och de som rostar och försvinner. Delar sig. Till slut har du bara det som heter precious metals, alltså ädelmetaller, som heter det av en anledning.

Sedan drar du ner ädelmetaller så har du de som man inte ens visste att de fanns förrän hundra år tillbaka, så då är du nere på tre stycken. Sedan ska det gå att smälta vid en vettig temperatur, så att det inte är osmältbart, och då har du bara guld och silver kvar. Men även silver oxiderar, alltså tappar färgen, det gör inte guld.

Till slut har du bara guld kvar, som har alla de rätta egenskaperna. Så det finns en anledning till att det är just guld.

Jan: Precis. Det där ju en del av hypen i kryptovaluta, för man tycker att man kan göra någonting som inte går att fejka på det sättet.

Eric: Ja, men problemet men det, utan att gå in på det, så kan man alltid göra en Bitcoin 2, Bitcoin 3 som är lite bättre. Så det är en dålig jämförelse. Den funkar i början, men inte sedan.

Jan: Kan du sammanfatta varför det är viktigt med guld?

Silver är ännu mer intressant

Eric: Guld i en investerarportfölj skiljer sig mycket för att guld och silver inte korrelerar med börskursen.

Dels har det en bra avkastning i snitt över tid, men man ser också när börsen har gått ner mycket så har oftast guldet och silvret gått upp mycket, och det är det som gör att det blir en väldigt bra del i en portfölj helt enkelt.

Jag gör ingenting annat än att forska i och läsa om hur dessa marknader och de olika bitarna ser ut inom både guld och silver. Silver är egentligen ännu intressantare än guld på grund av två saker. Det ena är att det används så mycket i vår värld, världens näst mest använda råvara, efter olja. Och det bero också på egenskaperna.

Silver är världens bästa ledande metall, och det gör att när man vill föra över energi och förlora så lite som möjligt, så använder man silver. Så i varje mobiltelefon finns det silver. I varje dator finns det silver. I solceller finns det silver. När det blir för dyrt att använda silver så har vi koppar. Men där vi vill tappa så lite som möjligt i överföringen, där använder vi silver. Med den tekniska utveckling vi har och alla bitar och solenergi som kommer, så går det åt mer och mer silver, och vi börjar närma oss en bristsituation på silver.

Det som är extra intressant är att andelen silver fortfarande i en telefon eller en dator kanske är 50 kronor, men även om silverpriset då fördubblas till 100 kronor så spelar det ingen roll för de stora dator- & mobiltillverkarna, för de kan fortfarande sälja sin telefon för 7 000 kr, eller 7 050 kr, det ändrar ingenting.

De betalar det de behöver betala. Då är inte priset elastiskt, det följer inte med. För annars om det är elastiskt som olja, så trycks det oftast ner när det blir för dyrt. Men här kommer alla då behöva köpa och blir det en brist, då kommer alla producenterna som måste ha silver vilja köpa på sig, före de andra köper på sig. Så vi har en enormt intressant situation för prisutvecklingen på silver.

Sedan används inte silver bara som ledande metall, utan silver är också bakteriedödande. Så det används inom sjukvården för att ta bort bakterier, det används för att rena vatten. Men även har börjat användas inom cancerbehandlingar och sådant. Det som är speciellt med ädelmetaller är att de inte är giftiga för människan, och det är därför man hade riktiga guldlagningar förr i tiden.

Tandläkare med patienter som fortfarande har äkta guld ser att det är alldeles rent runt tänderna. Där finns det ingen bakterieflora. Vi har ju tyvärr fått amalgam, som är billiga gifter i jämförelse. Det är en väldigt ny trend att använda ädelmetaller i den nya tekniken, både när det gäller tekniska saker, men även inom hälsovården.

Jan: Precis, jag har ju sett olika artiklar om vad guld används till. En stor del är smycken, sedan är det investment och sådant, men guld har ju inte samma industriella användning som silver.

Eric: Det börjar få lite mer, men det är inte där tyngdpunkten ligger i guld. Men i silver är det mer och mer inom industrin.

Guld kontra USD

Jan: Sedan såg jag någonstans att typ all världens guld hade fått plats under Eiffeltornet. Det tyckte jag var en ganska spännande jämförelse. På tal om investeringar, så är den vanligaste kritiken mot guld att guld har inget inneboende värde. Det ger ingen utdelning, det blir inte mer av det om jag har det i ett skåp. Buffet som vi pratade om i förra avsnittet, han har inte heller varit någon fantast av guld.

Eric: Så här skulle jag vilja säga:

Helst skulle jag vilja säga att guldpriset vare sig går upp eller ned. För guld är guld och det är egentligen valutorna som rör sig ner eller upp.

Jan: Jag ska ta ett exempel på det där, för jag gillar guld. Jag har pratat om att investera i guld länge och ett av mina favoritexempel som jag har använt där är att om man hade ett kilo guld år 1915 eller 1918, så kunde man köpa en Ford. Och det motsvarade ungefär 250 dollar. Om man tittade 100 år senare, 2015, så fick man knappt ett däck för 200 dollar, men om du hade ett kilo guld så kunde du fortfarande köpa en ny Ford. Det förklarar också hur pengarnas värde minskar. För 200 dollar kunde du köpa en bil för 100 år sedan, medans det knappt har något värde alls idag.

Vikten av att vara medveten om motpartsrisker

Eric: Ja, du har båda bitarna. Det är en ISO-valuta i systemet, centralbankerna köper det, centralbankerna har det, för att de vet att det inte finns någon skuld bakom.

Det är inte uppbyggt i skuldsystemet som våra vanliga pengar är. Det finns ingen motpartsrisk, annars finns det alltid en motpartsrisk i pengar. Att du lånar ut eller får tillbaka, hela det systemet bygger på att det fungerar, men guld är alltid guld.

Jan: Om jag äger en aktie så är jag ändå beroende av de som driver bolaget, och bolaget har kunder. Lånar jag ut pengar till någon så ska jag bedöma sannolikheten för att den betalar tillbaka. Äger jag mitt guld så har jag mitt guld.

Eric: Motpartsrisker är väldigt viktigt att titta på idag. Finns det någon mer risk än själva prisutvecklingen? Finns det motpartsrisker? Det gäller alla finansiella instrument.

Jan: Det där är en insikt för mig nu. Det där har jag faktiskt inte tänkt på. Nu när du säger det, it makes sense. Spännande. Att motpartsrisker är viktiga idag. Min tolkning var det som sket sig 2008. Plötsligt så litade ingen på någon annan, för man visste inte vem som satt med Svarte-Petter, och allt bara stannade. När vi pratar om risk idag så pratar vi om vad som kan gå upp eller ner, men vi pratar väldigt sällan om vem som sitter på andra sidan bordet. Så det var min tolkning.

En närbild av de börshandlade fonderna

Eric: Ett annat intressant fenomen är att se på hur ETF:er fungerar i marknaden. Jo, det behövs market makers, som köper och säljer. Men de har egentligen rätt att dra sig ur, då funkar det inte längre. Det är en risk som inte har med prisutveckling att göra, men den risken är inget problem så länge allting funkar. Men för två år sedan när vi hade lite hack i USA, då kom det inga värderingar på de för att det inte fanns några market makers. Så en ETF är inte bara en ETF, det är ganska avancerat.

Det finns många parter inblandade, och då börjar det skapas risker. Det är sådan man måste komma in på. Det som ser enkelt ut, som till exempel high yield, högränteobligationer, skräpobligationer. Man gör en ETF på detta, så blir allting jättebra. För den kan jag köpa och sälja när jag vill, men innehaven är egentligen illikvida i en dålig marknad. Men sådant blir bara lurigt när det inte funkar.

Det är därför det är lite farligt. ETF har blivit börshandlad fond, och sedan är det klart. Man har inte fått se problemen med det för att allting har gått bra. Men det är samma sak som för ett index, som går jättebra när börsen går upp, men den dag börsen vänder, så äger ett index mest av det som har gått bäst. Och när det går ner igen så är det oftast det som har gått bäst som går ner mest, så index i sig är också en farlig konstruktion. Men det är inte farligt så länge börsen går upp, det kommer man bara märka när börsen går ner. Att index kanske inte är så bra.

Jan: Vi ska prata om det där i ett annat avsnitt faktiskt, om nackdelarna med index. För jag har också börjat bli lite medveten om det. Sedan vill jag inte bärsa index, men allt beror på vad man jämför med, tänker jag. Jag ska hoppa vidare. För många år sedan så var jag på Handelsbanken, som var det enda stället där jag fick råd att man faktiskt skulle ha lite guld.

Det är första och enda gången jag fick råd av en finansiell rådgivare att ha guld och då sa de att en bra portfölj bör ha mellan 5-8% guld. Och det är inget råd man får längre. Vad tycker du är en rimlig andel i ett sparande? Hur mycket bör man ha i guld?

Guld bättre än börsen över tusen år

Eric: Det är roligt att du sa det, för Oxford Economics, som är en av de mer erkända internationella oberoende analytikerna om finanssystemet.

Oxford Economics säger 5-9%. 10% ser jag som ett minimum, men jag tror att man ska uppåt 20-30% i alla fall. Harry Browne, med sin portfölj från början, där är det 25% guld och silver. Minst 10%, annars får man inte effekten av det.

Om man säger så här, guld har varit en bättre investering det här årtusendet än börsen.

Caroline hade haft en bättre avkastning om du hade köpt guld år 2000 för alla dina pengar, och Jan hade köpt svenska börsen utdelande index för alla sina pengar. Men absolut bäst hade det varit att mixa, för då får man också en jämn kurva, i och med att de inte korrelerar. Då hade man fått en ännu bättre kurva. Så det är både en bra avkastningspotential och ett skydd om vi skulle få problem. Jag brukar säga så här, hur bättre försvar man har, ju offensivare kan man vara.

Jan: Jag tycker att det där är lite klurigt, för att guldet brukar denomineras i US dollar per ounce, vilket är två måttenheter vi inte har naturlig relation till.

Eric: I min hedgefond Pacific Precious har vi några saker där vi skiljer oss från andra guldinvesteringar. Dels går vi inte lång guldgruvebolag, för det är en väldigt hög risk. Det finns stora fonder i Sverige som BlackRock World Gold, de svänger ju enormt mycket. Jättehög volatilitet. Vi vill ju ha en låg volatilitet, så det går inte att jämföra med dem.

Skulle kunna gå att jämföra med en guld ETF, fast skillnaden är att vi drar ner lite på exponeringen när vi ser att priset har gått upp för mycket, och när vi ser att priset har gått ner för mycket så ökar vi exponeringen så att vi kan tjäna mer när det går bra och tappa mindre när det går dåligt. Men den tredje biten är också att vi har ett avkastningsfokus i SEK, så att man sitter i samma båt där. När man köper en vanlig guld-ETF så bryr de sig inte om att vi sitter i SEK, utan den fungerar bara i dollar.

Olika typer av guldinvesteringar

Jan: Det där tycker jag är spännande. Från mitt eget perspektiv, när jag började spara i guld för åtta år sedan kanske, då var det ganska bökigt att köpa guld. Jag inser att det finns några olika sätt att göra detta på. Jag kan köpa det fysiskt, då kan jag köpa investeringsguld och jag har redan här tagit bort samlingsmynt och smycken och sådant, utan rent investeringsguld. Sedan så fick jag hem det och då uppstod problemet, hur lagrar jag detta?

Hur försäkrar jag detta? Jag hade långa diskussioner om när jag skulle ha det i mitt bankfack, för Swedbank kunde inte ens svara på om jag fick ha det i bankfacket. Sedan var det en sjuk historia för det slutade med att de tyckte att det var bättre att jag hade det hemma än i bankfacket, för då gick det på lösöresförsäkringen, hos Swedbank. Så jag frågade om de allvarligt rekommenderade att jag skulle ha det hemma än i ett bankfack. Det kändes sjukt konstigt så vi hade det i bankfack i alla fall.

Det andra var guld ETF:er. Då fanns ju GLD, som inte går att köpa längre. Sedan uppstod problemet när man började läsa i det där kaninhålet igen, äger de guldet själva eller är det bara derivat? Eller är det allokerat? Sedan det sista som jag har gjort hittills, är att jag har börjat köpa det fysiskt allokerat, alltså gått till nischleverantörer. En annan partner på bloggen har ju varit BullionValut, där du köper det i Storbritannien och de köper de fysiskt och har det åt dig. Men det är ganska dyrt på långa summor, så under 50 tusen är det inte ens lönt. Sedan presenterar du egentligen ett fjärde sätt.

Enkel investering via Avanza och Nordnet

Eric: I och med vi ändå är en fond på Nordnet, Avanza och de där platserna, så blir vi någon form av elektroniska. Vi vill vara det absolut bästa alternativet inom den världen. Det vi äger är täckt med fysiskt guld som vi har sett, och så vidare. Jag tror att ni har använt någon av de som vi också använder, i Tyskland till exempel. I de här ETF:erna du nämnde och ETC:er, det är inte den faran. Faran är om du köper en ETN från en bank du pratade om förut.

Du nämnde en bank, jag vill inte nämna den själv, men de har guld ETN:er, Exchange Traded Notes, och då har du motpartsrisk på den banken. Det är osannolikt att den banken går omkull, men du har ändå tagit in den risken och sådant vill inte vi ha. Vill ha där guldet finns och guldtackorna, och så vidare. Vi konkurrerar inte med de som säljer fysiskt guld till investerare, det är också ett komplement. Vi snarare kompletterar varandra. Det som är bra med oss, eftersom vi finns på plattformarna Nordnet och Avanza, är att du kan även månadsspara på ett enkelt sätt. Vi har inga köp- eller säljavgifter.

Jan: Om jag pratar i din sak nu här, jag brukar försöka undvika det, men vid ett tillfälle hittade jag en fond i Schweiz som jag gillade jättemycket, som hette CKB. Den gick inte att köpa, det kostade tusen spänn i courtage att köpa den och så sa de ”Du får jättegärna bli kund hos oss. Minsta insättning är 350’000 euro.” De har guldet fysiskt hos sig själva och ville man få ut det så hade de fysisk leverans.

Eric: Det är en bra aktör, men det blir problem för vanliga investerare. Det dyker upp andra problem.

Jan: Och courtaget på Avanza var tusen spänn, då ska jag handla för hundra tusen för att få en procents köpavgift. Det blir stökigt.

Eric: Vi har inga köp- eller säljavgifter, och de fasta avgifterna är extremt låga också. Du kan månadsspara hundra kronor i månaden.

Mer trygghet i svenska kronor

Jan: Precis, men jag vill komma tillbaka till detta, för problemet med de andra till exempel också är att även med BullionVault så har man valuta-grejen. Alltså, hedgar ni valutan eller hur gör ni?

Eric: Valuta är inte en helt enkel fråga, men det vi äger i grunden är guld i dollar. Men för oss är det viktigt vad vi ger för avkastning till våra investerare, som är i Sverige, så vi måste tänka på om vi ska hedga eller inte hedga. Det är fortfarande ett beslut som vi fattar hela tiden. I slutet av förra fredagen ökade vi hedgen mot att dollarn skulle tappa i värde, för vi ansåg att dollarn hade blivit lite väl överköpt.

Dollarn tappade värde och sedan gick den upp ganska kraftigt. Sedan gick den upp så kraftigt och snabbt att då var det läge för oss att öka hedgen, men när den gick upp så tjänade vi pengar på att dollarn gick upp i kronor, vilket var bra för våra investerare. Men när vi kände att nu är dollarn för överköpt, då ökade vi hedgen. Vi är i samma båt.

Jan: För mig låter det bra, sedan får jag den där inre konflikten där många studier visar till exempel på det här med behaviour gap. Att normalt sätt så kan timing kosta i genomsnitt en vanlig investerare 2% i avkastning om året, samtidigt som man har visat att momentumstrategier kan ändå ha en värdehöjande effekt. Frågan är, hur vet jag att jag får värde för det här? Hade det inte varit bättre att bara låta det vara? Förstår du hur jag tänker? För jag tar ju en risk där i er, för precis som ni kan skapa värde så kan ni hamna ur sync.

Fondförvaltarnas förmåga att läsa marknaden

Eric: Ja, och det är samma sak med hur mycket guld vi har och hur mycket silver vi har, vilka ädelmetaller är det vi har. Men tanken för oss är att vi gör inget annat än att titta på marknaden och förhoppningsvis så kan vi den marknaden lite bättre än den som själv investerar. Det är egentligen vår kunskap man köper, vår förmåga att titta i marknaden om vi ska ha mer guld eller mer silver i portföljen, beroende på hur det ser. Eller hur mycket valuta-hedge vi ska ha eller inte. Har man känslan att man kan göra det bättre själv, då ska man väl göra det. Det är så en fond fungerar, man överlåter lite om man inte vill lägga tiden på det.

Jan: Har ni mätt till exempel en överavkastning när ni har gjort detta?

Eric: Vi mäter hela tiden och absolut så är det så att vi har gjort väldigt bra saker. Vi gör också fel. Det ligger i en hedgefonds natur, att man har rätt 6–7 gånger av 10. Då är det bra. Man kan inte ha rätt 10 gånger och man får inte vara rädd för att göra fel heller. Vi känner oss bekväma i hela den biten. Det är vårt jobb liksom.

Jan: Om jag köper Pacific Precious, vad är det jag får egentligen? Får jag då det här underliggande fysiska allokerade guldet, eller är det en blandning av guld och silver? Du sa att det är i alla fall inte gruvbolag, så hur ser det ut?

Strukturen i fonden Pacific Precious

Eric: Försöka göra det lite kort då, det är guld och silver i första hand. Vi kan ha platinum och palladium också, men guld och silver är de som handlas mest och lättast, och i en osäker marknad kan vi till och med vara långa guld och kort silver, teoretiskt, om vi skulle känna oro. Sedan investerar vi något som kallas streaming-bolag, det är bolag som är [ohörbart 00:48:41], men inte har drift som gruvbolag.

Men när det gäller gruvbolagsbiten, där har vi en strategi där vi går långt 8–10 bolag, sedan går vi kort index. Så det är bara en spread mellan de här bitarna, men vi tar ingen aktiv lång position. Det här gör att vi kan tjäna pengar även när marknaden går ner. Går våra 10 bolag bättre än själva gruvbolagsindex, inte vanliga börsindex utan gruvbolagsindex, då tjänar vi pengar. Så med alla våra strategier vill vi kunna tjäna pengar även när guld- & silvermarknaden går nedåt.

Nu är vi ganska positiva, för nu kommer vi från en bear market, så nu har vi en ganska positiv syn på de kommande åren. När priset har gått upp väldigt, väldigt mycket och gått långt över sitt medelvärde, den dagen kommer vi kanske skifta positionen. Men det är vår expertis eller vårt arbete som man egentligen köper.

Jan: Jag tror jag läste någonstans att du hade som mål att det skulle gå bättre än guldet när det går bra, och mindre dåligt än guldet när det går dåligt.

Eric: Ja, det finns absolut med i vårt mål. Det som är viktigast nu är att inte missa när tåget går uppåt, för i och med att guld och silver i motsats till börsen har varit på sin nedresa, eller bear market som vi sa, så i startgroparna i vissa valutor så är det redan en uppåtgående fas, en bull market, och den vill vi inte missa. Så vi är inte för aggressiva att skilja oss från utvecklingen på guldpriset just nu.

Försäkring mot inflation

Jan: Det är många som pratar om guldet här, eller till och med hedgefonderna som vi pratade om i förra avsnittet, som att det är lite mer som en försäkring i portföljen. Framför allt mot inflationen.

Eric: Ja, jag tror att inom både guld och silver så finns det en fear, alltså en oro, och en greed, att man vill tjäna pengar. Och de inträffar vid lite olika tillfällen. Om det är oro så kan det vara banksystemet, men det kan också vara politik och krig, sådant skapar oro. Så det är många olika bitar som kan få priset att skena iväg där. Men sedan när du får tryck i marknaden, de stora aktie- och obligationsmarknaderna, om de börjar tappa pengar, vart ska pengarna ta vägen?

Då ser vi att det börjar gå in i råvaror, det går in i guld och silver, som är en lite mindre marknad. Om mycket pengar ska in i en mindre marknad, så får vi en squeeze. Då börjar du få in momentum i det och då får du in andra handlare som ser den trenden, så det agerar på olika parametrar faktiskt.

Jan: Om vi ska börja avrunda här nu, även om det finns mycket annat spännande att prata om i detta ämnet också. Men säg återigen att man har en 60/40-portfölj, med Globalfonder mer eller mindre, 20% långa räntor, 20% korta räntor. Om du skulle ge mig feedback, hur skulle du gjort? Du säger att mindre än 10% guld då är det inte lönt, eller mindre en 5% då får jag inte den effekten. Hur skulle du råda en sparare som har kanske en 60/40-portfölj med en 5-årshorisont.

Marknadsneutrala fonder ersätter räntor

Eric: Nummer ett är ju att vi inte ger råd, vi får inte ge råd. Men, på samma sätt som när man annars använder historia, så handlar det om framtiden. Och börsen kan fortfarande ge mycket. Vi kan fortfarande få en jätteuppgång på börsen eller får de för sig att sänka räntorna ännu mer och trycka in mer pengar, då kommer börsen gå upp bara av det.

Så, ja man kan vara med börsen. Men det absolut viktigaste som jag ser det är att om man nu har 50% på börsen, så skulle jag hade andra 50% i marknadsneutrala fonder. Jag ser ingen anledning att ha räntefonder idag, för korta räntor ger ingenting idag. Ger det ingenting så ger det ingenting. Du har ingen nytta av att ha det. Och med långa obligationer riskerar du att göra förlust. Marknadsneutrala fonder, det tror jag är framtidens portfölj, tillsammans med aktier.

Jan: Säg att vi tittar på den här delen som ska vara marknadsneutral, hur ska man tänka? I förra avsnittet pratade vi om multi-strategi, eller Multi Asset-fonden, och nu pratar vi om Pacific Precious, alltså guld och silver. Hur fördelar man tycker du?

Eric: Multi Asset är mer en fond som står som en helhet för sig. Om man bara ska ha en marknadsneutral fond, så skulle jag valt den och sedan haft aktiefonderna ovanpå. Är jag mer intresserad av att bygga en avancerad portfölj och vill ha marknadsneutrala fonder, då hade jag absolut haft med Pacific Precious som fond. Då är man beredd på att den kanske inte presterar när börsen går som bäst, man är mer medveten om hur den beter sig, och man ska inte kasta ut den bara för att den inte går upp. Man ser det mer som en portfölj. Multi Asset erbjuder mer en helhet, så det beror på hur man ser på sin portfölj.

Jan: Tror du att permanentportföljen har en plats i dagens ekonomi?

Eric: Egentligen har inte ekonomi förändrats så jättemycket, så det tror jag absolut. Vi var inne på Ray Dalio och All Weather Fund, och lite utveckling finns alltid att göra. Men grundtänket handlar om att ha tillgångar som inte går åt samma håll, för tyvärr är det det som är risken idag, att alla sitter på samma sida av båten. Om man pratar om finansiella bitar så finns det inget viktigare än att undvika obalans av det slaget.

Avgiftsstrukturen på Pacific Precious

Jan: Rent praktiskt, dina fonder finns alltså på Avanza och Nordnet. Vad är avgiften på Precious?

Eric: Först och främst är det inga köp- eller säljavgifter, så man kan köpa en vecka och sälja nästa vecka, sedan är avgiften 0,5% i fast avgift, plus 15% i så kallad prestationsbaserad avgift. Den fungerar på det viset att varje gång vi slår ett nytt all-time-high, det vill säga att fonden har ett högre värde än vad den tidigare haft, då drar vi avgiften. Men kursen som syns är alltid netto, efter avgifterna.

Jan: Om vi tar samma fråga som innan. Om jag pratade med någon i branschen säger de ”Ja, Erics fonder är bra, men…”, vad ska man se upp med?

Eric: Jag ville göra den perfekta fonden för en investerare, utifrån strukturen. Och jag tror att vi har lyckats. Jag har svårt att se vad vi kan göra bättre, men vi kanske inte har gjort den tillräckligt bra för oss själva då.

Jan: Ja, precis, man kan ju ha åsikter och det kommer säkert komma upp i kommentarerna, det här med avgiftsstruktur. Men jag tänkte på det där du sa innan, att jämfört med många andra hedgefonder så är det en ganska tuff avgiftsstruktur att säga att vi kopplar det till all-time-high, för de flesta andra brukar koppla det mot T-bill, alltså statsskuld eller något sådant.

Eric: Ja, vi behöver göra positiv avkastning. Vi sitter i samma båt.

Jan: Ja, och precis som du sa i förra avsnittet, du hade dina pengar i Multi Asset. Har du dina pengar i Precious också?

Eric: Ja.

Jan: Det är en löjlig fråga, för det hade varit konstigt om du inte hade. Men jag har sett undersökningar där 8 av 10 fondförvaltare har inte sina egna pengar i sin egen fond, och jag tycker att det där är ganska kass. Sedan fattar jag varför det är så också, men ändå.

Eric: Där följer jag stenhårt samma princip, att vi ska sitta i samma båt. Jag har någon investering direkt i silver, annars har jag allt i mina egna fonder.

Jan: Detta är ju superspännande. Det som är roligt med den här intervjun är att jag har fått saker att tänka på också. Och jag hoppas att det också är fallet för dig som har lyssnat. Vill du komma tillbaka?

Eric: Jag kommer gärna tillbaka.

Jan: Vad trevligt. Precis som vanligt, du som har lyssnat eller tittat, om du har frågor, kommentarer eller funderingar, skriv gärna på bloggen. Gå in på RikaTillsammans.se. Jag kommer också att skriva min reflektion om ett par dagar när det har landat. Sedan kommer även Eric att svara på frågor. Ett stort tack.

– SLUT TRANSKRIBERING –

Mina egna funderingar efter intervjun

Jag är sedan snart 10 år tillbaka ganska på det klara med att guld har en plats i portföljen. Jag har också länge rekommenderat företag som t.ex. BullionVault (annonslänk) om man vill investera i fysiskt och allokerat guld. På det sättet är det här ingenting nytt. Det som jag däremot funderar på och som lutar åt att Pacific Precious kommer att få en liten plats i portföljen är att det är en fond som handlar i SEK, är enkel att köpa via Avanza och Nordnet och har som mål att vara absolutavkastande.

Anledningen till att jag inte hoppar av glädje är att även om Pacific Precious verkar bra, så är det inte en guldfond av den renaste sorten. Som Eric själv säger i intervjun så är snarare målet att den ska vara marknadsneutral, vilket innebär att målet är att den ska gå plus oavsett hur marknaden går. Det i sig är inte ett problem, tvärtom, problemet som jag ser det är att man lägger väldigt mycket i händerna på fondförvaltaren och plötsligt är man inne på aktiv förvaltning, något som jag normalt sett inte brukar gilla då man har oddsen emot sig.

I fonden Pacific Precious kombinerar han nämligen sex olika strategier relaterade till guld. Först och främst investeringen i själva ädelmetallen (med hopp om att den ska öka), sedan kan även spekulera mot den (med hopp om att den ska sjunka), och därefter även i aktier relaterade till guldbranschen såsom gruvbolag, detaljhandel, högteknologi etc. Även om jag gillar Eric så är jag inte så övertygad om att helt sälja av på BullionVault och mina guld-ETF:er för att lägga det i Pacific Precious. Det bästa är dock – precis som innan – att det inte är en antingen eller fråga. Det är ju inget som hindrar att man delar upp sina procent i guld i t.ex. tre delar – en ETF-del, en BullionVault-del och en Pacific Precious-del.

Vill man läsa på om Erics fond så rekommenderar jag hans PowerPoint: ”Presentation av Pacific Precious & Multi-Asset” samt hemsidan så klart. Jag håller på och överväger om jag ska ta in den på ett par procent i modellportföljerna, men har inte riktigt landat i det än. Det är faktiskt något som jag gärna tar hjälp av er läsare med.

Tycker du som läsare att vi ska ta in Pacific Precious i nybörjar- och globala barnportföljen?

I RikaTillsammans-portföljen tycker jag att det är lite enklare att ta in den, då det blir en riskspridning av de 25 procent guld som redan finns i den portföljen. Där kan den få en plats på t.ex. 7 procent av värdet eller motsvarande. Men det gör jag i så fall i samband med ombalanseringen i sommar. Läs gärna även den förra artikeln där vi diskuterar hedgefonder i allmänhet, avgifter och liknande då dessa två artiklar hänger ihop.

Tack på förhand!
Jan och Caroline

PS. Nästa söndags artikel är intervjun med finansmarknadsministern Per Bolund. Det var ett bra men intressant samtal, särskilt när jag vid ett tillfälle vid fråga om skatten på ISK, zoonar ut och säger ”Det var ett bra politikersvar Per…”, varpå han bara skrattar. :-) Väl mött i avsnitt #52. DS.

Sponsrade länkar

Om du vill stödja bloggen och använda några av leverantörerna ovan, använd gärna någon av följande länkar:

Relaterade artiklar om att investera i guld

Om du gillade den här artikeln kommer du sannolikt även uppskatta följande artiklar:

Vill man följa guldpriset så är följande sidor bra:

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

59 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej,

    Tack för en väldigt utförlig och intressant artikel .
    Snyggt upplägg med grafer också. Det gillar vi.

    Personligen tror jag väldigt starkt på just guld och investerar därför stor % del i just detta.
    Har mycket att göra med att jag tycker att guld är ganska enkelt sätt att spara i. Då aktier och fonder kräver mer tid och kunskap.

    I vissa fall, som visades ovan, slå aktier guld med hästlängder. Men för en person som mig är guld tryggare i slutändan.

    Jag läste genom exemplen ovan för tips vid guldsparande. Hur / var man köper, i vilka former och förvaring.

    Om någon är intresserad av en god lösning så finns företaget Karatbars International som jag valt att använda mig av. Har använt dem sedan oktober 2013. Dem erbjuder inte bara prisvärt 24 karat 999.9% rent guld i små valörer (0.1 gram, 1 gram, 3 gram, 6 gram) utan också gratis förvaring fram till att man väljer att få guldet levererat hem till sig.

    Ni är välkomna att kontakta mig om intresse finns.
    Lycka till med ert valda sparande / investeringar.

    Mvh,
    Fredrik Sjödin
    Umeå

    Gravatar för användaren
    Fredrik Sjödin

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök