Det handlar om prioriteringar. Vi har inte brist på pengar i Sverige. BNP har nästan fördubblats på 30 år, samtidigt som vi förlängt arbetstiden. Detta är ett trendbrott mot tidigare, då vi under många årtionden sänkte arbetstiden, samtidigt som BNP fördubblades flera gånger om. Den stora förändringen mellan då och nu är att vi prioriterat annat än att ta ut vinsten av produktionsökningen i form av fritid.
Inom vissa yrken behövs det mer personal, som till exempel äldreomsorgen, eftersom vi får allt fler äldre. Men inom många yrken behövs det också betydligt färre. Under stora delar av 1900-talet ledde produktionseffektivisering till att man kunde producera mer med färre anställda. Men på senare tid har vi istället börjat hitta på en massa nya arbetsuppgifter som inte har ett reellt syfte. Som skulle kunna elimineras. Om detta kan man läsa i bland annat boken Bullshit Jobs av David Graeber och Arbetssamhället av Roland Paulsen. Och nyligen rapporterades det i media om ett experiment med kortare arbetsvecka i Storbritannien. Experimentet var omfattande, och de medverkande företagen sänkte arbetstiden från 40 till i snitt 34 timmar i veckan för sina anställda. I de flesta företag ökade såväl produktiviteten som vinsten. Och jag tror att det beror till stor del på att ingen förut jobbade 40 timmar i veckan. De i snitt 6 timmar som skars bort var inte arbete, utan utfyllnad.
Skatten tror jag kommer behöva höjas på vissa områden. Men inte på arbete. Jag tror på något i stil med en “robotskatt”, som bland annat Bill Gates pratat om (känns som om det behöver nämnas, så det inte uppfattas som ett radikalt vänsterförslag).
Tycker du inte själv det är märkligt att vi måste jobba mer trots att vi blir allt rikare?