Jag är 31 år gammal och har ca 1.3m investerat på anvaza (ca 50/50 - fonder/aktier) samt 250k på sparkonto med 2.5% spar-ränta som någon form utav “nödkassa”. Jag har ett väldigt fint hus, bil, “leksaker”, sambo och 1 barn som är 1 år gammal.
Lån: bolån på ca 2.9m som delas med sambon, huset är värt mellan 4-5m.
Vi båda månadssparar till vårat barn som nu har ca 40k sparat totalt.
Sambon har ca 300k investerat och 150k sparat på sparkonto.
Innan jag passerade miljonen med mitt sparande så var 1 miljon “det stora målet”. Nu då det är uppnått så var det inte särskilt märkvärdigt, nu ser jag bara 2 miljoner som nästa mål och är rädd att det ska kännas likadant.. Jag vet inte riktigt vad jag vill göra med pengarna?
Vad gäller intressen så tycker vi båda om att hitta på saker och gör det väldigt frekvent, vi reser ca 2-3 gånger per år (med barn nu för tiden) och jag tycker att vi gör allting som vi vill göra så det är inte att vi snålar för att spara mer pengar..
Jag är medveten om att vi har det väldigt gott ställt och en stabil ekonomi men jag vet inte riktigt hur jag ska tänka.
Ska vi börja unna oss mer, tex äta entrecote eller oxe fler gånger, dyrare resor, betala av huslånet eller bara fortsätta lägga på hög?
Det känns lite tråkigt på något sätt att ikte ha något roligt mål mer än “det gamla vanliga”
Ge mig gärna input och hjälp mig förstå vad målet är!
För mig vart det boende som blev det roliga. Ni lär väl ha relativt bra inkomst och klara av en belåning på 5-7m iaf så siktar ni på att bygga eget och gör ett BRA jobb med mycket research, prutning och står för inköpen själva kan ni säkerligen komma upp en 10-15m-värdering med låg belåningsgrad (beroende på vart ni bor såklart!). Passa på att köra en terrass med spabad och ett vinrum, varför inte?
Finns intresset, så börja kika runt lite. Jag älskar att bygga hus har det slagit mig. Budade in 200k i häckplantor för 40k förra året, 200k i komposittrall för 75k osv. Alla de här “små” posterna på runt hundra tusen har jag säkerligen “tjänat” miljonen på de senaste åren, och att bygga själv har gett bra mycket mer än så.
Vi har alltid ogillat att betala för mycket för mat. Det är sällan lättmotiverat att äta 900kr/kg kött när kvaliteten är så olika, och jag ser helt enkelt inte meningen med att ta en långhelg i sälen för 50 000 när en vecka på kungsberget/borgafjäll/hassela osv kostar 25% av det.
Om du/ni redan gör/har allt ni gör allt ni vill göra/ha så tycker jag inte du ska pressa fram fler lyxmiddagar.
Jag upplever att jag inte njuter mer av det.
Om ni omedvetet håller kostnader nere, varför sluta med det nu - det är ju en bra vana om man sedan är nöjd med resultatet.
Då blir det att ni betalar mer utan att få mer glädje av det.
Se ditt sparande som “den oklara framtiden” eller “friheten”, kanske får ni för er att flytta, skaffa sommarstuga, skaffa fler barn, gå ner i tid, gå i pension tidigt. Och då har ni pengar för det.
Varje krona sparad behöver inte öronmärkas sekunden de trillar in på kontot.
Jag känner också en ambivalens över “pengar på hög”, och jag har ibland tänkt “nej nu ska jag shoppa loss”. Men så köper jag inget eller tvångsköper något som ändå inte gav mig någon lycka. Nu tänker jag istället att morgondagen kan komma att kosta mer än dagen och då är det bra att ha pengar till det.
Mitt långsiktiga mål är att gå ner i tid, kanske jobba fyra dagar i veckan. På ännu längre sikt, att inte behöva jobba till 67.
Kortsiktigt betalar jag gärna för bekvämligheter och inte vara “dumsnål” som jag kan ha varit tidigare. T.ex. inte boka flyget kl. 5 på morgonen bara för att det är 1000 kr billigare än det som går kl 10.
Vad vill ni prioritera i livet? Jobba 80%, mer tid med barnet är väl alltid värdefullt?
Det är väl att göra det mesta av livet generellt. Tid, pengar, hälsa, relationer och ungdom är ju “bra att ha” och vissa ser det nog som sjäkvändamål för att det representerar så många drömmar.
Man samlar pengar och tänker på hur mycket man kan göra med dem - utan att faktiskt göra något. Tar ledigt och drömmer om allt kul man kan göra med tiden utan att faktiskt göra något. Filar på kontaktnät och ungås med vänner utan att göra mycket mer än “ses”. Tränar utan att använda konditionen, musklerna och energin.
Vissa hittar saker som trancenderar deras förmågor.
Bygger en gård eller ett hus som ska stå i generationer eller tar över en gammal släktings gård.
Håller på med naturupplevelser, vilket kan låta lite banalt men ofta är väldigt mäktigt, vackert och en slags utnyttjande av både tid, pengar och hälsa.
Kreativa människor kan gå in i väldigt avancerade projekt som blir som små världar i den riktiga världen.
Andra engagerar i något de brinner för. En samhällsviktig fråga, aktivism och idealism för det ena eller andra eller bara en enkel hobby som ger en ett slags “flow” eller mening, engagemang och sinnesro.
Många utvecklar detta till ett yrke. Henry Ford var ju en vanlig knegare som brann för idén med förbränningsmotorn och allt den kunde åstadkomma. Det är ju därifrån ordet företag kommmer; man företar sig något.
Det intressanta var inte att han blev rik, utan att han fastnade i ett intresse och faktiskt agerade på det.
Exakt vad som passar dig måste ju komma inifrån. Behöver inte alls vara smart eller “lönsamt”, tvärtom. De mest riskabla och minst lönsamma sysselsättningarna är ofta de folk fastnar för.
Pyroteknik, höga hastigheter, farliga djur, maskiner, livsfarliga utflykter o.s.v.