Jag har alltid haft en sund inställning till pengar och haft bra koll på min ekonomi. De stora investeringarna är gjorda, hus, bil, renovering av kök/nedervåning. Vi har en sund belåningsgrad på dryga 30%. Har ett mål på avanza utan att egentligen veta varför jag har det målet, kanske en känsla av trygghet. Nu har jag fått reda på att det kommer trilla in 1 Mkr under försommaren och jag känner….ingenting. Leker med tanken om jag skulle känna annorlunda om det var 10 Mkr istället, men nej jag tror inte det. Nu är 1 Mkr ingen jättesumma men ändå ett välkommet tillskott. Min första reflektion var ett litet uns av tacksamhet och att dom åker raka spåret in på ISK. Egentligen borde jag göra något kul som berikar livet för en del av summan. Men får samtidigt dåligt samvete då jag förlorar avkastning. Min sinnesstämning när det gäller pengar och värdet av tryggheten pendlar från ”dag till dag”. Ena stunden vill jag bara leva livet och skapa fina minnen genom resor och annat. Andra stunden infinner sig en form av tillfredsställelse när jag leker runt med ränta på ränta kalkylatorn och maximerar avkastningen över en 10 års period. Helst av allt skulle jag vilja ha ett tydligt mål, men det ändras gång på gång. Summerar jag nettotillgångarna börjar jag närma mig nivå 4 men känner mig mer som nivå 2-3.
Vad vill jag då säga med denna lite smått förvirrande tråd? Kanske söker jag ett svar på varför jag är så emotionellt oberörd när jag egentligen borde känna mer lycka och tillfredsställelse över min ekonomiska situation, lite som att aldrig kommer vara nöjd oavsett hur mycket pengar som finns på kontot.
Hur gammal är du? Jag känner igen mig en hel del, men jag är i spannet 35-40 och sparande är något abstrakt på ett konto som ej skall röras på många många herrans år. Har i övrigt en mkt god ekonomi.
Jag tänker att man måste skifta fokus vid något tillfälle och börja skörda frukterna av ens goda ekonomiska situation, annars förblir det ju bara bokföringsmanövrar. För vår egen del går vi i tankar på att köpa en sommarstuga, at some point. Vad har du för mål du vill uppnå i livet, hur kan pengar möjliggöra detta?
Nej, jag känner mig inte nöjd. För x år sen skulle jag vara nöjd om jag hade 1Mkr på ISK. När den gränsen passerades flyttades målet fram. Problemet är att jag gör det hela tiden, målet flyttas och känslan av att vara nöjd infinner sig aldrig.
Ah. Då har du svaret där. Du behöver troligen öva på att vara nöjd och klura på om det behöver vara yttre faktorer eller mentala faktorer som behöver justeras.
Ett tips kan vara att testa att skriva ner 3 saker varje dag som du är glad och tacksam över. Kan vara upplevelser, känslor, saker eller nya kunskaper du har observerat.
Det har hjälpt mig mycket, med lite perspektiv känns livet väldigt rikt.
Spot on! Det är bara ettor och nollor på ett konto som aldrig får röras, jag har aldrig sålt av och kommer nog aldrig göra det heller om jag fortsätter i samma tankebanor som jag har nu. Det stör mig! Det är just skiftet som är det svåra, när är det okej att skörda en del av frukten.
Ett mål är att alltid känna en ekonomisk trygghet, ett annat är rese/restaurangfrihet. Att kunna åka vart jag vill när jag vill, äta på restauranger jag alltid drömt om. Jag skulle säkert kunna göra det redan nu om det sker med måtta. Men då kommer snåldjävulen fram som tycker det är onödigt mycket pengar.
Jag läser din reaktion som hälsosam. Pengar styr dig inte. Du är stabil utan den extra miljonen. Du slogs av lite tacksamhet och bara att du skriver att det är ett välkommet tillskott ger mig en hälsosam bild av din syn på pengar.
Mitt tips: lägg in majoriteten på isk och lev upp 1-200k. Då slipper du ängsla lika mycket över avkastningen men fortfarande får något utav det.
Men då motsvarar väl det välkomna tillskottet minst 10 % av dina nettotillgångar och det är en betydande förändring tänker jag. Om inte annat ökar beloppet du kan använda varje dag för att berika livet (enligt 0,01%-regeln).
Att öka sitt spenderande är inte något självändamål, men om man får med sig att man kan använda säg 700 kr/dag utan att dina tillgångar minskar så är det ju YTTERLIGARE 700 kr/dag, utöver ditt årsbehov. Vilken given vecka som helst kan du alltså gå ut och äta med familjen för 4000 kr och ändå inte knapra på tillgångarna. Vetskapen om att det är så gör kanske inte att man springer runt och strösslar pengar omkring sig, men det blir lite lättare att boka bord.
Oavsett hur stor summan är kommer pengar inte ge dig trygghet. Man kan vara lagd så. Mitt råd i den frågan är att finna ett litet lugn i att du flitigt spar och gör genomtänkta beslut. Det funkade för att spara till 1M och skulle göra det upp mot 10, eller efter en enorm börskrasch. Vem du är skapar mer trygghet än vad du har.
Fasen vilka kloka ord du skriver, väldigt tänkvärt. En mentor som dig är något jag skulle behöva i livet. En sak jag ändå bestämt mig för att att ge min fru en dunderupplevelse när hon fyller år i sommar.
Ja det är väl en betydande förändring i teorin, men känslomässigt har jag samma sinnesstämning som för 10 år sen. Trots en helt annan ekonomisk situation. Bra tips med 0,01%! Det ska jag tänka på mer!
Jag tror att @melwa menar nöjd över andra saker än pengar. Så tänker jag själv, dvs att se på det du har (familj, vänner, hus, hobbies etc) och inte fokusera på innehaven på börsen. Det luriga är att de senare är mer mätbara. Men en miljon till tillför ingenting om man har nått så långt att man har nog.
Men kommer inte yttra mer än så, önskar alla en trevlig vecka.
