Detta lanske kan vara något:
332. Livförsäkringar: Allt du behöver veta | Trygga din familj och få tillbaka pengar om du inte dör
Sökt där nu!
Jag kan väl tillägga att riskbedömaren på ett vanligt försäkringsbolag/bank inte tittar så individuellt som man kanske skulle önska.
Man tittar mer på den kollektiva risken för en person med en viss sjukdom.
Vi kan ta vilken sjukdom som helst som exempel men låt oss ta Diabetes som är vanligt förekommande, riskbedömaren tittar här på utfallet av alla diabetessjuka och ser då en tydligt förhöjd risk för dödlighet av diabetes och dess följdsjukdomar hos kollektivet diabetessjuka och ger då avslag för samtliga sökanden med diabetes utan att gå in på individnivå.
Om det nu gäller operation av medfött hjärtfel och möjligheten till en försäkring så ökar givetvis chansen att få ansökan beviljad om Änkan nu tittar lite mer på den individuella ansökningen än vad som annars är brukligt.
Lycka till!
Tack för ett väldigt bra avsnitt om ett ämne som podden inte har berört tidigare. Just livförsäkring och testamente har varit ett omtalat ämne mellan mig och min sambo, och detta avsnitt gav en hel del bra ingångar till ämnet.
Himla bra avsnitt! Jag och exmaken hade ömsesidiga livförsäkringar när vi var gifta, dvs jag hade en som gav ett visst belopp om han dog och han hade en på mig som gav ett visst belopp om jag dog. När vi skilde oss så sa han upp försäkringen på mig men jag har fortsatt att betala den på honom. Initialt var det för att sonen var 6 år och exet ändå bidrog med viss försörjning men nu n är sonen är vuxen har den fått hänga kvar av gammal vana. Den kostar någon tusenlapp per år och ger 10 PBB har jag för mig.
Annars gillar jag @BroncoKid s exempel med livförsäkring på kompisen som var skyldig pengar. Kreativt och klockrent!
Den här delen funderar jag över. Exemplet utgår från att barnet har en förälder och vårdnadshavare och sådan fall finns, men vanligare är nog ensamstående med delad vårdnad och boende.
I händelse av min död skulle barn naturligt få heltidsbo med sin andra vårdnadshavare/boendeförälder. Att denne skulle vara förmånstagare på min livförsäkring känns riktigt avig utifrån vår historia, hur kan en tänka?
Om det inte känns rätt att ha den tänkta vårdnadshavaren som förmånstagare så kanske det är bättre att sätta barn som förmånstagare. Att sedan skriva i testamente vem du föreslår ska vara god man till barn. Det kan vara någon som du har förtroende för dock så behöver personen godkännas av över- förmyndaren.
Om det finns 2 personer i din närhet du har fullt, 110% förtroende för, exempelvis dina föräldrar, syskon eller nära vän så skriver man följande i förmånstagarförordnandet i försäkringen;
- Barn
- X (Vem du nu väljer om du och barnet sitter i samma bil och omkommer samtidigt) kanske skriver du Arvingar.
”Utfallande belopp till barn under 18 år (eller den ålder du själv tycker är lämplig) skall utbetalas till samt stå under Särskild Förvaltning av ”Person 1” (Namn och personnummer) att förvaltas enligt mina instruktioner, skulle person 1 vara förhindrad att utföra förvaltningen så skall ”Person 2” (Namn och personnummer) kliva in i dennes ställe”
Givetvis måste du lyssna med både person 1 och 2 att dem är villiga att ta sig an uppgiften samt också upprätta ett dokument er i mellan hur du vill att försäkringskapitalet skall placeras, typ av fond eller konto och i vilken utsträckning pengarna får användas innan barnet uppnått den ålder du valt, exempelvis för språkresor, körkortsutbildning,träningsläger eller bostadsköp … etc etc…
På detta sätt rundar man lagkravet om Kommunens Överförmyndare och God Man över barnets tillgångar.
Det går även att lägga till i Fmt-förordnandet att utfallande belopp skall utgöra Enskild Egendom
Skulle något vara otydligt så kommer försäkringsbolagets/bankens jurister be dig förtydliga dina önskemål innan det skrivs in i försäkringen.
Jag har formulerat detta på hundratals försäkringar jag sålt så jag är tämligen säker på att du kan använda dig av ovanstående förslag.
Men som vanligt kan det vara bra att prata med en familjejurist innan.
Ett förmånstagarförordnande är betydligt skarpare än ett testamente då försäkringsbolaget slaviskt följer det som är skrivet.
Ah, tack själv! Får jag fråga vad som stack ut och ingångar? ![]()
Tack @BroncoKid för alla dina viktiga och värdefulla inspel.
När det gäller:
Så har vi nästan exakt den formuleringen i vårt testamenten som vi skriver om i följande tråd:
Som lyder ungefär så här:
Jag förstår inte alls den här rädslan som verkar finnas i sverige. Folk verkar tro att vi lever i ett u-land eftersom det verkar finnas sådant behov av att säkra upp en massa saker parallellt med det sociala skyddsnät vi betalar stora pengar för i form av skatt.
Om en dör och den andra inte har råd att bo kvar så är det väl bara att flytta? Det enda man behöver se till är att man står i ett gäng hyresrättsköer, dvs move, your not a fucking tree. Behövs inte kilometervis av hängslen och livremmar.
Efter att ha upplevt att min pappa gick bort, så kan jag säga att det sista man vill i en sådan situation är att vända ännu mer upp på världen. Visst, skulle man överleva, men det resonemanget kan man ju dra hur långt som helst.
Jag upplever det som en ren risk-reward och vad önskar jag mina efterlevande. I mitt fall är det viktigt att de är väl omhändertagna och kan göra något åt det, då gör jag det. Varför gör det svårare eller tuffare än det behöver vara?
Nog för att det går att flytta och kanske rentav är rätt sak att göra efter en partners bortgång.
Eller betala några hundralappar i månaden för att veta att om jag går bort blir ekonomin iaf inget problem för familjen.
För mig är det högt prioriterat.
Som jag skrev i en annan tråd, så är jag fascinerad över det som jag upplever som ett sådant motstånd mot livförsäkring - till och med i denna tråden där man faktiskt till och med har möjligheten att få tillbaka en del pengar. Den enda invändningen jag egentligen ser mot Änkan är ur ett kassaflödesperspektiv.
Liksom - om man inte är i en situation att det genuint inte behövs (ung utan barn / sambo eller äldre med stor förmögenhet/tjp) så har jag så svårt att se det rationella argumentet mot det. ![]()
Inget jag har upplevt men jag har svårt att tro att det skulle vara så himla traumatiskt att flytta in i en hyresrätt någon km bort. Jag kan nog snarare tänka mig att det är mer jobbigt att bo kvar och hela tiden bli påmind om den avlidne. Att göra det svårare än det egentligen behöver vara är precis vad jag tycker ni gör det när man låtsas leva i ett u-land trots att man lever i ett av världens mest trygga länder. Det här är liksom inte ens något jag bekymrar mig över. Jag vet att samhället tar hand om de efterlevande och känner mig fullständigt trygg med det. Det är det jag betalar för via skattesedeln.
Ekonomin kommer inte bli något problem oavsett om du betalar försäkring eller ej. Familjen kommer inte svälta eller hamna på gatan. Det kommer lösa sig oavsett vad du gör eftersom vi har ett så fint välfärdssystem. Hade jag bott i typ Uganda hade jag nog dock resonerat annorlunda.
Det känns inte som du varit med i någon sådan situation. Min killgissning ![]()
Det kan skapa riktiga trauma om kvarvarande tvingas flytta abrupt. Minst lika mycket som det kan vara skadligt att gå kvar. Jag har sett både och. Det viktiga är att ha ekonomiskt handlingsutrymme så man har den flexibiliteten. Att kunna leva & bo som tidigare ett tag till åtminstone, eller att kunna ändra på livet om det känns bäst.
Ekonomiskt tvång är sällan en bra grej vid sorg. IMHO.
Du behöver inte killgissa eftersom det första jag skrev var “inget jag har upplevt”. Vi har goda marginaler och även ifall bara en person skulle finnas kvar så skulle det inte vara några problem att bo kvar ett tag.
Men kan du se att andra kan behöva det?
Du uttalar ju dig som att ingen i Sverige behöver det. Det tycker jag är fel.
PS: Har själv ingen livförsäkring för vi har löst det på annat sätt, men jag kan förstå andras behov av det. Både här och i släkten
Citerar @NiclasF från avsnittet:
Undersökningar som vi har genomfört visar att ungefär en tredjedel av alla familjer, oavsett deras sammansättning, hamnar i en ekonomiskt svår situation om den ena familjeförsörjaren avlider. Det är den målgruppen vi talar till. De flesta som har barn har ett skyddsbehov på något sätt.
Även om staten och tjänstepensionen erbjuder viss trygghet, kan det vara otillräckligt för att täcka alla kostnader och bibehålla bostaden, särskilt med dagens ekonomiska utmaningar. Många fastigheter tar längre tid att sälja, och om man befinner sig i en sorgprocess och behöver sälja i panik, kan det vara obehagligt.
samt
Risken att avlida före 60 års ålder som 35-åring är ungefär 2 %. Du nämnde också att 1 av 50 personer dör före 60 och det drabbar 1 av 25 familjer.
Dvs. om vi skulle gå på 25.000 personer som lyssnar på avsnittet så kommer det drabba 1.000 familjer… ![]()