Du har fortfarande väldigt svårt att släppa att den där “lilla detaljen” kan vara väldigt viktig för någon annan än dig själv…? 
1 gillning
Jag förlorade inte exet i ett dödsfall, men jag var ändå inte i skick att flytta då. Hade jag stått själv med en femåring och en ettåring hade det nog varit helt omöjligt. Lägg därtill ort utan lediga lägenheter, inarbetade dagisplatser och jobb på udda tider.
Ja, jag är på team @Fonzie för jag greppar att livet inte alltid är en räkmacka.
2 gillningar
Jag tänker att det kan vara en stor skillnad i upplevelse för dina barn om du dör och de kan bo kvar där de bor. Det är EN livskris att ta tag i och hantera för efterlevande familj.
Jämfört med att du dör OCH de också måste flytta från sitt hem. Det blir TVÅ livskriser på en gång.
Du har enkelt att flytta men som barn kan det vara som att hela världen rycks upp och blir annorlunda för dem. Du utgår från att barnen tänker och upplever ev flytt så som du gör gissar jag. (Också i en tid av sorg.)
Jag skulle (i din situation) absolut täcka upp med livförsäkring för din sambo så att familjen kan välja om de vill bo kvar eller flytta om olyckan skulle vara framme och de förlorar dig, om det gick att välja.
2 gillningar
Ja Erik, det är sorgligt att du vill att exet ska ärva. Synd att du inte kan släppa taget 
. Här några frågor att fundera över:
Vill hon ärva något efter dig? Är hon bekväm med det? Har ni pratat om det? (Jag gissar att ni inte har det.) Kommer hon bli glad eller kanske faktiskt tycka att det är lite creepy om du via ett arv kontaktar henne efter din död? Om du vill ge henne pengar, varför gör du inte det när du lever?
Man har rätt att avsäga sig ett arv om man inte vill ha det.
Ja det går fint att avsäga sig arvet men bara att få det kan komma att skapa obehag för mottagaren.
(Det kan kanske alltså vara ett övertramp i just den här relationen.)
Här bör den som testamenterar fundera på om det endast uppfyller något hos endast honom att ge henne ett arv.
Jag har sett att man kan lägga upp dokument i vita arkivet, tror ni att det kan vara ett alternativ
Om min hustru lever när jag dör vill jag att hon ska ärva mig och för det behövs inget testamente. Enda anledningen för mig att skriva ett testamente då är att se till så att hon kan bestämma över hela arvet efter henne. Det finns personer i hennes släkt som jag hellre vill ska ärva än mina syskon.
“Relationen” med mitt ex är så här:
Hon avslutade relationen för nästan 30 år sedan efter att jag hade gjort henne med barn. Hon ville inte ha någon kontakt med mig men vi hade ändå sporadisk kontakt i några år, pga att jag inte kunde släppa henne helt. (Jag hade inte överlevt att släppa henne helt, det var svårt nog ändå). Efter det följde nästan 20 år helt utan kontakt.
För ett par år sedan kontaktade jag henne, på en försiktigt, respektfullt sätt. Jag ville höra hur det var med henne och berätta för henne att jag ändå fick ett bra liv.
Efter det har vi haft mycket kontakt och vi har träffats för att prata några gånger trots att hon bor i en annan del av landet. Jag har hjälpt henne genom en jobbig separation och hon har bollat mycket med mig om hur män egentligen fungerar, eller snarare inte fungerar. Hon är nu min närmaste vän och jag kan “prata” med henne om precis vad som helst. Min hustru är okej med att hon är min vän men har sagt att hon helst inte vill att vi pratar i telefon och det accepterar jag.
Jag tror att hon förstår att det blir hon som får ärva mig om min hustru dör före mig och jag tror att hon är okej med det eftersom hon vet att det är det enda alternativet för mig. Det blir också hon som kommer att vara mitt stöd om min hustru dör, jag har ingen annan.
För en tid sedan väntade hon ett besked från läkare som oroade henne och då fick hon mig att lova att ta hand om/stötta hennes yngsta dotter om något händer henne. Hon menade inte bara ekonomiskt men det är ändå anledningen till att jag vill att hennes dotter ska ärva mig om både min hustru och mitt ex dör före mig.
Om hon skulle behöva pengar och be om det skulle hon absolut få det redan nu men det känns inte aktuellt.
Jag har nog kommit fram till att jag inte skriver något testamente så länge min hustru lever. Om hon dör före mig får jag ta tag i det då.
2 gillningar
Som gifta med enbart gemensamma barn och enda önskan är att arvet ska vara enskild egendom och avgöras i svensk lag… bör väl inte kräva en jurist på 5000kr+ ?
1 gillning
Väldigt bra avsnitt, något som slog mig
- Juridik är väldigt komplicerat
- Juridik påminner mycket om programmering (det går att baka in många om och men och specialklausuler osv)
- Är överens och vill hålla det enkelt går det att göra enkelt, även med internetmallar/automatiserade dokumentgeneratorer (Lexly osv)
1 gillning
Nej, det kan du fixa via en gratismall
2 gillningar
Tänk bara på att ni faktiskt kan dö samtidigt. (Trafik)olyckor är det vanligaste i sådana lägen. Så är det viktigt för dig skulle jag ändå plita ner mina önskemål om jag var du.
1 gillning
Problemet är att det är viktigt att hon får ärva om jag dör först men om hon dör först, eller om vi dör samtidigt, vill jag att mitt ex ärver.
Jag vill inte i onödan utsätta min hustru för obehaget att se det i testamentet om jag dör före henne.
Inget hindrar att du skriver två olika baserat på dessa önskningar.
Hur löser man det?
“Om jag dör” lämnar du nå’nstans där nuvarande hälft vet var det finns.
“Om vi dör samtidigt” lämnar du till någon du litar på eller åtminstone berättar var det finns för densamme. I detta skriver du att i händelse av samtida död annulerar detta testamente det första. Lämpligen dateras båda samma dag och bevittnas av samma personer. Då bör ingen (vem det nu skulle kunna vara) kunna säga att det förstnämnda gäller.
Jurist kan säkert bistå med detta om du så önskar.
1 gillning
Jag har ingen att lämna det till.
Inte ens en granne eller arbetskamrat? Det räcker ju sedan att de vet var det finns. Testamentet ska ju ändå bevittnas, tänker jag.
Själv har jag bevittnat underskrifter åt både grannar och kollegor när det gällt diverse juridiska handlingar.
2 gillningar
Jag har inte någon som jag kan ge det till för förvaring. Om jag dör först tycker jag att det är onödigt att min hustru hittar det hemma någonstans när hon redan är ledsen.
Okej, men konsultera en jurist. Det verkar ju viktigt. Kanske finns det trots allt möjlighet till att lösa det med lagring externt under förutsättning att X, Y och Z.
Jag försöker bara få dig att se förbi dina egna invändningar eftersom det uppenbarligen är något du tänkt en hel del på. Risken att ni dör samtidigt är ju exempelvis enormt mycket mindre än att ditt ex dör först. Troligen behöver det inte alls bli aktuellt.
2 gillningar