Tycker det är extremt snävt och förenklat om man endast ser forskning som innovation. All produktutveckling är innovation, och det sysslar inga universitet med.
Om jag får raljera lite, om tror att innovation=forskning=universitet så kanske man borde lämna sin institution och ge sig ut lite i näringslivet…
För att vara väldigt tydlig så att jag inte fultolkas: det jag säger är att forskningen i Sverige för det allra mesta är finansierat av skattemedel.
Sedan har ni en bild som inte stämmer av hur industrin och forskningen hör ihop. Titta på skogsindustrin, jordbruksindustrin och transportindustrin exempelvis, det finns nära samarbeten mellan forskningen och industrin. Jag ska själv på en branschdag här i veckan och prata om mina forskningsresultat och hur de kan användas i en viss bransch. Vi arbetar kontinuerligt med branschen och det är vanligt att att forskningsidéer testas i nära samarbete (rent konkret: på plats) med företag. Min poäng är att idéer och modeller tas fram i samarbete mellan forskare och industri. Men fortfarande är det mer sällsynt i Sverige att forskningen helt finansieras av företagen eller att företagen har rena forskningsavdelningar.
Kanske jag som är skadad av min bransch (IT), men där sker ingen vettig forskning alls i mina ögon. Det som är cutting-edge sker 100% ute hos företag, och de institutionerna på universiteten forskar på är idéer som inte har eller har haft någon praktisk användning på decennier.
Detta. Forskning och innovation är besläktat, men inte alls samma sak, och det finns väldigt många exempel på något som definitivt är innovation men inte direkt är forskning. “Like”-knappen, t ex. Eller t ex Bungie Softwares spel-revolution, styra vart du tittar/siktar med musen i first-person-shooters.
Påståendet: “Majoriteten av svensk forskning är skattefinansierad”, ser jag som betydligt troligare än “Majoriteten av svensk innovation är skattefinansierad” . Eller kanske ännu mer: “Majoriteten av all svensk grundforskning är skattefinansierad”. Det köper jag rakt av.
(Sen skulle jag säga att det bedrivs extremt mycket “forskning” ute i industrin med, även om den kanske ofta är mindre stringent och resulterar i produktutveckling baserat på sannolikt-bra-nog-tillräckligt-nära-sanningen snarare än granskade rapporter och prickfri metodik.)
Att ränteavdragen skulle gynna bostadsägare är ju helt felaktigt. Det hade möjligtvis gynnat de som redan ägde om det inte existerade och man sedan införde det, men som det är idag räknar alla inblandade med avdraget och det blir i slutändan enbart en skänk till bankerna. Det är en ren styggelse som lett till ökade priser, risk och skattebortfall för staten.
Däremot har man ingen reavinstskatt på bostäder i Kanada. Så går som sagt inte att jämföra rakt av.
Hur skulle detta skilja sig mot systemet med ägarlägenheter utomlands?
Att vänta på en attraktiv hyresrätt i 10+ år kan absolut vara värt det. Risken där är ju att det sker en avreglering.
Intressant perspektiv. Ja det gör lånet större, dvs en skänk till bankerna, men det gör också hävstången billigare. Med en inflation på 2% och en hävstång på 6x så kan jag få en avkastning på 12% på eget kapital till en kostnad på 2% istället för bolåneräntorna på 3%.
Så länge jag kan sälja för lika mycket som jag köpte så spelar väl priset på tillgången ingen roll? Snarare att ju högre pris desto högre avkastning relativt min lön.
Kanske har fel, men har en känsla av att svenska lagstiftningen kring bostadsrätter är bra, och det är en vanlig boendeform vilket har gjort marknaden väldigt effektiv både vid köp/sälj och drift.
Med samma logik skulle man ju då (som du snuddade vid i sista delen av ditt inlägg) önska och arbeta för att bostaden man köper är så dyr som möjligt oavsett vilken kvalitet den har. Det luktar unket på något vis, för det finns som bekant inga fria luncher när det kommer till kritan.
Sedan måste man också komma ihåg att ränteavdraget (som i förlängningen går till bankerna) äter utrymme för skattesänkningar alt. andra satsningar. Det gör oss fattigare helt enkelt. Så fruktansvärt dålig idé att införa, totalt hål i huvudet och förstanivåtänk.
Jag skulle kunna skriva hur långt som helst om detta - men lång historia kort så håller jag inte riktigt med. Tanken var bra från början - låg insats för de boende, pengarna gick till att amortera på lånen istället för vinst till en hyresvärd samtidigt som man inte betalar 1500kr för att byta en glödlampa + folk bryr sig om något de själva ”äger”. Utmärkt.
Sedan började man kunna låna med bostadsrätten som säkerhet, och det förvandlades snabbt till något perverst. Finns ett helt RT-avsnitt (313) om detta med författaren till ”Köp rätt bostadsrätt”.
Folk vet inte vad de köper. De förstår inte vad belåningen i föreningen, om föreningen äger marken eller hyr den av kommunen, underhållet etc borde innebära för priset på lägenheten de budar på. De tittar bara på avgiftens storlek i dagsläget.
De som bygger nya bostadsrätter ska vi inte ens prata om. Folk har förlorat hela sitt sparkapital på olika former av mygel.
Håller med om att det inte nödvändigtvis är sunt bara för att det rent matematisk gör avkastningen på eget kapital högre.
Håller delvis med även här, men är du inte överdrivet negativ? Villor och även kommersiella fastigheter har ökat lika mycket i värde, det är väl inte pantsättning av bostadsrätter som gjorde att fastigheter i hela världen började öka i pris?
Och visst finns det dåliga bostadsrättföreningar som har hög skuldsättning och inte äger sin mark, men det finns många bra också. Jag tycker även folk blivit mer pålästa på senare år, kanske kom när räntorna vände upp och många fick en chock när avgifter höjdes med 20-50%. Indirekt skuldsättning måste numera redovisas i prospektet, och skuldsättning per kvm lyfts ofta fram tydligt under viktiga nyckeltal på de första sidorna i många årsredovisningar.
Jag tror att du är den enda som tar upp kommunism i denna långa tråden, kryptokommunism, Black Book, Nord/Sydkorea och Öst/Västtyskland.
Jag har svårt att tro att det finns speciellt många som är trofasta kommunister i detta forum (även om det har “tillsammans” i namnet 
). Förutom att spåra ur diskussionen så gör du dig själv en björntjänst att dra någons åsikter till just den extremen.
Sen om jag får tala för mig själv så håller jag med om en hel del av kritiken om Waldenström och hans slutsatser, men vill du diskutera historia och ekonomiska ideologier så får du väl skapa en egen tråd, fritt forum 
Så ospecifik kritik tolkar jag som jag vill. Vadå “en hel del”? 
Men det är ju bara om man tänker i ett steg, i total isolation. Som jag skrev i mitt förra inlägg får du även vara med och betala för privilegiet att göda bankerna med ränteavdraget, sedan betala reavinstskatt på prisuppgången det eldar på. Alla förutom barnlösa och par med högst ett barn är vinnare på vårt nuvarande system, alla andra är förlorare. Så kanadensare som betalar full ränta men inte har någon reavinstskatt har det mycket förmånligare om man vill använda bostaden som långsiktig investering.
Frågan gällde ju egentligen på vilket vis svenska bostadsrätter skulle vara överlägsna ägarlägenheter i andra länder. De var på många områden överlägsna innan man kunde börja belåna dem, nu har vi istället fått som det sämsta av två världar. Hade varit mycket bättre om lånen fortsatte vara i föreningarna och insatserna låga = det folk har möjlighet att spara ihop till på ganska kort tid.
Sant, det blir mer som en omfördelning från de som har inga eller små lån till de som har stora lån, samt bankerna.
Men återigen, prisuppgången och höga reavinstskatter på svenska bostäder beror inte på ränteavdraget, det är ett globalt fenomen och beror på flera saker, men framförallt långvarigt låga och sjunkande räntor.
Absolut, till personer med 0-1 barn. Precis som att sälja droger till mellanstadieelever leder en omfördelning till knarkbaroner. Båda fenomenen är skadliga och olämpliga sätt att berika sig samt bygga ett framgångsrikt samhälle på.
Det är ingen som påstått att det enbart är ränteavdragen som driver på priserna, men det är egentligen en sidofråga.
Snubblade över den här artikeln. Har inte tillgång till FT, så har tyvärr inte läst den refererade artikeln. Finns ett par frågor kopplade som kanske hör till en egen tråd. Det jag tycker hör hemma är hur ojämlikheten påstås ökat, tvärtemot tesen i avsnittet.
Jag tror det är FTs artikel man kan läsa här.
Men har inte FT, så kan inte garantera. Men inledningen är samma, så kanske.
Intressant att artikeln delar in förmögenheter i goda och onda
A functioning economy will generate a balanced billionaire class, with more “good” wealth from industries like tech or manufacturing than “bad” wealth from sectors such as real estate or commodities.
och tar med den här bakgrunden. Det vore knappast önskvärt om vi gick tillbaka till att strypa utvecklingen:
Sweden began to encourage wealth creation after the failure of its post-second world war experiment in unrestrained welfare statism. Heavy taxes were driving celebrities and industrialists out of the country, costing Sweden far more in lost wealth than it raised in revenue.
Är det inte rester av de här marknadsrestriktionerna som gör att vi har “dåliga” förmögenheter? Begränsat bostadsbyggande ger t.ex. höga priser som resultat av lågt utbud och hög efterfrågan.
Finns säkert andra politiska vurpor som gett liknande “dåliga” förmögenheter.
Innan jag ger feedback vill jag tacka för en jättebra podd!
Konstaterandet att “De superrika i Sverige är i regel entreprenörer vars företag skapat värde för hela samhället.” är nog inget som bör accepteras som fakta utan att underbygga det påståendet. Många rikedomar kommer helt klart från entreprenörer från början men numera har majoriteten av de superrika blivit det genom att ärva pengar. Ärvda pengar i 60 procent av fallen i Sverige
Jag upplevde det som att ni ställde en del kritiska frågor till Daniel men att ni inte lyckades vara tillräckligt kritiska för att podden som helhet skulle kännas helt nyanserad. Jag tror inte att ni har en tydlig agenda utan mer att det är väldigt svårt att göra den här typen av politisk journalistik. Något som är lättare är att låta fler röster bli hörda. För egen del tycker jag att Sandro Scocco har lite för gott självförtroende och förenklar saker lite väl mycket. Jag tror att Cervenka skulle kunna bidra med nya perspektiv till podden och att intresset för att höra honom hade varit stort!
Du gillar ju att referera till Just keep buying och i den boken finns omnämnt Robert Schillers studie på amerikanska fastigheter som visade på 0,6% årlig avkastning i perioden 1915-2015, där majoriteten var efter år 2000.
Vidare finns ett intressant kapitel i Animal Spirits av just George Akerlof och Robert Schiller som resonerar kring varför huspriser dragit iväg utan att det egentligen finns rationella skäl utan där ”animal spirits” tagit över.
Om man tror att fastigheter kommer att öka på motsvarande sätt som aktieindex, säg 7% per år, innebär det att lägenheten som idag kostar 10 MSEK skulle kosta ca 80 MSEK om 30 år. Tror faktiskt att efterfrågan på lägenheter kommer att börja avta med tiden med denna prisökning.
En väldig enkel fråga är således om Daniel tror att efterfrågan på dessa fastigheter kommer att kvarstå när den stora massan sannolikt inte har ekonomiska tillgångar som hänger med i samma tempo.
Så mycket av det ni nämnde i avsnittet problematiseras rakt av att vi har en K-formad ekonomi (cantillion effect) där varje ny krona som sätts in i detta ofantliga kreditsystem skjuter klyftorna ännu mer pga av inflatoriskt system, bristande kunskap om privatekonomi och den uppenbara effekten av att INTE äga tillgångar över en längre tidshorisont.
Äga tillgångar? Absolut.
Har den nya generationen en uppförsbacke framför sig? Helt klart.
Kommer det alltid vara ojämlikt i någon mån? Självklart.
Mår pengarna i samhället bra idag?
Absolut inte.
Man brukar kunna säga att pengarnas tillstånd speglar samhällets utveckling.
Fixa pengarna - sen kommer teknisk innovation skapa mer för alla över tid.
Dagens kreditsystem:
Abundance in money = Scarcity in everything else.
Framtiden:
Scarcity in money = Abundance in everything else.
Varför skulle det vara bisarrt? Människan strävar alltid framåt och tar naturligt alla genvägar de kan. Se bara på alla stigar som folk fått till genom att ta genvägen till bussen eller affären. Varför skulle människan sluta sträva framåt bara för att den uppnått 100 milj? Det finns i vårt DNA att hitta lösningar och skapa mervärde.