När gjorde Norge det?
Jag är för grundprincipen, men kan inte låta bli att komma med följande fåniga exempel när det luktar fundamentalism…
“Hoppa inte från stupet!”
“Eftersom du inte kommer med något eget förslag struntar vi i dig och hoppar ändå.”
Men ÄR det att det finns superrika som gjort att levnadsstandarden höjts?
2 gillningar
Microsoft har väl redan tvingats till ett antal åtgärder för minska deras monopol?
Nyligen:ish? Klubbades väl 2022 tror jag, höjning till 1.1%. Kostade REJÄLT med pengar för statskassan.
Den globala ekonomin blir allt mer sammansvetsad, iaf innan Trump II innebar ett uppseglande handelskrig. Företag som lyckas bli stora globalt får ett enormt politiskt inflytande. Ett inflytande som de ibland verkar använda för att införa olika former av, eller forma förändringar så att, man får en gatekeeping-effekt mot nya och små konkurrenter. Tittar man på trenden med enshittification blir det också tydligt att det inte enbart är ansamling av kapital som driver innovation och att superrika/superföretag inte alltid gynnar flertalet. Att då ensidigt hävda att klyftor är bra och att stora klyftor är bättre känns lite unket och bakåtsträvande.
1 gillning
Spännande fråga.
Tänk hypotetiskt att man inte tillät enstaka entreprenörer expandera sina verksamheter för att möta efterfrågan och utnyttja stordriftsfördelar. Vi drar en hypotetisk, väldigt snäv gräns där var och en måste tillverka allt själva:
Ford hade inte fått skapa någon biltillverkning för allmänheten, för den produktionskapaciteten har ett värde och gjorde Henry Ford rik. Var och en skulle istället tillverka bilar enligt rättvist fördelade resurser; du gör din egen bil.
Troligen hade det inte blivit mycket mer än en lådbil då du inte kan försvara några större investeringar med så småskalig produktion.
Ett annat exempel är gemensamt ägda resurser. Det har vi iom t.ex. aktiemarknaden och fonder, men skulle man fördela de gemensamma resurserna “rättvist” ovanifrån så skulle det få effekter som kan ses i naturliga experiment (väst/öttyskland, syd/nordkorea m.fl.) Jag tror de negativa effekterna kommer ifrån brist på meritokrati. Skillnaden på den bästa för ett visst ändamål och en väldigt duktig person kan vara enorm i praktiskt utfall. Man kunde se det även i Sverige där mycket styrdes av lokala fogdar och direktiv ifrån kungamakten.
Visst; vissa större projekt möjliggjordes. Gruvdrift, järnväg, vattenkraft och en del innovationer kopplade till det men det skapades inga kullagerfabriker, telefoner, bilar, dynamit eller separatorer som när marknadskrafterna sedan liberaliserades mer.
Det är fördjävligt.
1 gillning
Det är inte riktigt samma sak men jag tänkte på det när jag skrev inlägget.
En ny video av Ben Felix gällande boendet som investering. Han nämner också samma data som du hänvisade till (alla tillgångars historiska avkastning från ~1870) men har även med räkneexempel från 1970(?) till idag från Kanada där marknaden varit helt sinnessjuk under den perioden jämfört med historiskt - ändå blir siffrorna ganska risiga för bostaden som investering. Något han lyfter i videon som jag brukar argumentera för är att även om något gäller för den stora massan så är inte du som individ den stora massan. Något han inte lyfter tyvärr är skillnaden i diversifiering mellan en enskild bostad och en aktieportfölj.
Det går såklart inte att översätta rakt av till svenska förhållanden. Men även om några av nackdelarna med bostaden som investering inte gäller i Sverige finns det andra som är aktuella för oss men inte nordamerikaner, ex. risken av bli av med den ägda bostaden om man kommer på obestånd.
Förhoppningsvis slipper du skrota avsnittet med Henning 
Jag tror knappast någon påstår att sambandet är:
Superrika individer → Hög levnadsstandard för landets befolkning.
Däremot, det finns ett antal tydliga faktorer och gemensamma nämnare som delas av de länder där den genomsnittlige medborgaren har väldigt hög levnadsstandard. De tenderar vara saker som stark individuell äganderätt, demokrati, kapitalism och relativt fri marknad. Dessa faktorer ser ut att leda till samhällen med hög generell levnadsstandard, men också till att det kan och kommer att bildas superrika individer, de som skapar de allra mest framgångsrika företagen, produkterna och tjänsterna.
Kan man ha det ena utan det andra? Det finns väl inget teoretiskt bevis för att det inte går, men det verkar inte finnas något land såhärlångt som lyckats med det. När man förbjuder rikedom eller sätter ett tak på tillåten framgång verkar man så att säga kasta ut barnet med badvattnet.
3 gillningar
Nu är ju dina motexempel brottsliga, och lär därmed inte heller generera skatteintäkt, så den jämförelsen haltar avsevärt. Rent generellt ger ju även framgångsrika “meningslösa” företag stort värde för samhället, via skattsedeln.
1 gillning
Bra poäng. Nikotinförsäljning då. Visst genererar det skatteintäkter, men jag tvivlar på att det leder till en nettovärdeökning för samhället i stort.
EDIT: Eller vad fasen vet jag, det kanske det visst gör. Men moraliskt förkastligt är det.
Ja. Så långt kan vi definitivt vara överens, att vissa verksamheter helt klart bidrar mer till samhället i stort än andra. Det är lite som att öka BNP genom att ge sig ut och slå sönder skyltfönster, så glasfirmorna får mer jobb…
1 gillning
Var det inte det han sa? Haft samma avkastning, inte kommer att ha eller borde ha. Så tolkade jag det i alla fall.
Höjde också på ögonbrynen vid det påståendet. Känns som en truism bland folk på vänsterkanten, att det enda entreprenörer sägs bidra med - innovation, till största del egentligen kommer från den offentliga. Kanske är sant, kanske är falskt, men jag förstår att man vill tro det om man har vänsteråsikter.
Om något så tror jag det är förmånligare att äga sin bostad i Sverige än i USA/Kanada, på grund av:
- Ränteavdrag - staten finansierar 30% av dina räntekostnader.
- Boendeformen och kulturen kring bostadsrätter gör att man kan få stordrivtsfördelar och bo till självkostnadspris.
- Hyresregleringen gör att det inte går inte att få tag på en motsvarande bostad till det pris bostaden hade kostat på en fri marknad, man kommer tvingas stå i kö i 10+ år eller betala över marknadspris i hyra.
Det beror ju säkert på hur man räknar, men vi har relativt liten del företagsfinansierad forskning i Sverige. I andra länder ffa i USA har stora företag forskare anställda som ägnar sig åt ren forskning. I Sverige är det mer vanligt att forskarna är anställda på universiteten men i vissa fall har ett långsiktigt samarbete med ett företag. Volvo är ett sådant exempel. IKEA är ett av få företag som delar ut forskningsmedel. Wallenbergarna har olika stiftelser men dessa har inte någon direkt koppling till deras verksamheter.
Men de stora forskningsfinansiärerna är de statliga stiftelserna tex Vetenskapsrådet, Vinnova, Forte mfl.
2 gillningar
Han försökte även extrapolera historisk avkastning in i framtiden. Kommer inte ihåg exakt detaljer.
Nu finns det iofs en flytande skala mellan grundforskning och ren produktutveckling. Det företag finansierar och pysslar med tenderar väl att ligga i mitten eller närmare det senare. Man kanske borde räkna läkemedelssektorn som ett undantag, då deras produktutveckling är väldigt kostnadsintensiv med hög risk.
Samtidigt finns det en hel del som genomförs i privat regi, men som är helt eller delvis offentligt finansierat.
1 gillning
Nu var ju artikeln jag länkade till just gällande situationen i Sverige.
“De svenska universiteten och högskolorna är stolta över sin forskning. Men de flesta banbrytande innovationer tillkommer ute i företagen eller hos enskilda uppfinnare.”
I många länder med mer företagsfinansierad forskning är det antagligen ännu värre.
Därmed inte sagt att universitetens forskning inte är viktig, eftersom det ofta är grundforskning som andra innovationer grundas på. Så universiteten ÄR viktiga, det är därför de finansieras med en massa skattepengar…
1 gillning
Det där är en tämligen världsfrånvänd och smal förståelse av hur framsteg går till. Typ att man tänker sig en ingenjör som sitter och filar på en särskild mekanisk del. Hur tänker man i så fall att stora frågor löser sig? Om Volvo håller på att utveckla en självkörande bil, hur tänker man sig att sånt innoverande går till? Det är förstås ett samarbete av en mängd olika intressenter och forskare som undersöker allt från mänskligt beteende till gränssnittsdesign och tekniska lösningar. Den enskilde ingenjören som sitter och pular på kammaren finns absolut, men det är inte en enskild person som löser mer komplexa problem.
2 gillningar
Ingenstans står det att innovationen hos företagen görs av en enskild ingenjör. Det är givetvis samarbeten mellan en mängd människor. Men de studier som gjorts tyder på att det ändå främst sker inom företagssektorn. Om du är av annan åsikt får du hitta artiklar och statistik som motsäger de studier som gjorts.
Som sagt, det beror ju på vad man kallar innovationer, om man tex enbart pratar om patent. Men man förstår inte villkoren för forskning och innovation om man tror att de sker isolerat. Särskilt inte mer komplexa och avancerade frågor.
1 gillning
I trådens sammanhang är det väl i första hand vilka innovationer som byggt/utvecklat stora lönsamma bolag, som sen drar in skattemedel. Så förmodligen i relativt liten grad just patent. Men om du vänder och vrider tillräckligt på vad “innovation” är kommer du säkert hitta en formulering som stöder din tes att den i princip helt är skattefinansierad