För just mig så blir det helt knasigt. För skulle jag konsumera upp 0.01% av mitt ”nettokapital”, så ryker mitt månadssparande, min buffert, min matbudget, osv. För 0.01% summan är högre än vad jag har att röra mig med efter att mina fasta utgifter är betalda. Sen efter ett par år, så är allt likvid kapital slut.
Så som sagt, modellen funkar säkert bättre för de som har en inkomst som är mer normal. Men det blir snett i modellen att vara låginkomsttagare i min ålder när pensionen räknas med.
Men den behöver inte vara perfekt för alla, men det gäller att räkna på sina egna förutsättningar. Annars kan man bli bankrutt, i alla fall fram till 69 års ålder.
@janbolmeson Tack för väldigt intressant innehåll med rikedomstrappan! Så insiktsfullt och mycket att ta med sig. En fundering; hur räknar man om man (så som också du och Caroline) har investeringar tillsammans som gifta. Räknar man i modellen 50% av sina gemensamma totala investeringar som ens nettoförmögenhet?
Ja, det kanske är ett extremt exempel men jag tycker ändå det är för missvisande (speciellt för de lägre nivåerna).
Hur användbart är det egentligen för de personer som inte har en egen buffert och har svårt att klara vardagens utgifter men som ändå klassas som nivå 3 pga sin pension? Jag vill påstå att det inte är edge-case då du själv har tagit upp statistik på att det är väldigt många människor som inte klarar av plötsliga utgifter på ett par tusen, men pensionen kommer ändå snabbt samla ihop +100k och även +1m i kapital.
All era råd om utbildningar, investeringsfokus, restaurangbesök etc etc kommer falla platt för dessa människor.
Tack @cattis! och välkommen tillbaka till forumet.
Jag skulle säga att som hushåll är vi tydligt på nivå 4, om vi skulle ta oss själva individuellt, inte riktigt. Men! Jag tror inte det spelar en så stor praktisk roll, som många antytt i diskussionen till förra avsnitten så är det mer flytande gränser än en trappa, stege eller motsvarande.
Hmm… jag behöver nog gå och fundera på det här ett tag. Spontant håller jag inte med, men jag ser också din poäng. Återkommer. Ska nog även ta upp det med Nick.
@janbolmeson Tack för ditt svar! Känner också att det finns störst värde i att se på de sammanlagda tillgångarna i modellen för att se på utmaningar och möjligheter - men att förstå att skillnader i pensionskapitalet kan ha stor påverkan individuellt.
I Sverige är TJP bundna till man är minst 55 år, i en del avtal längre än så.
I USA är 401K dvs deras typ av TJP
Frivilligt, man kan som anställd alltid välja att ta det som lön. Om den ens erbjuds
Man kan göra förtida uttag i princip när som helst men uttaget får en 10%ig avgift plus skatt
I USA har man rätt mycket mer eget sparandet. Det gör en rätt stor skillnad i hur stor del av ens kapital som är likvidt eller bundet.
Att uppmana folk att spendera 0,01% av förmögenheten om 90+% av kapitalet är bundet och samtidigt som vi vet att sparandet i Sverige inte är så stort för många grupper, well, inte så bra i min mening.
Nä men jag tycker att en tumregel åtminstone ska täcka merparten av fallen. Denna känns inte som denna gör det. För trubbig och inte framtagen för svenska förhållanden.
Jag ser inte hur den ska kunna vara tillämplig för de lägre nivåerna, inte för unga med långt kvar till att pensioner blir tillgängliga eller tills sparandet kan öka med högre lön, för barnfamiljer med rätt många år med höga kostnader osv.
Personligen tycker jag att 0,01% regeln kan vara relevant om en större del av förmögenheten är tillgängligt, åtminstone inom 10 år, så man inte konsumerar sig in i en likviditetskris.
Är den tillgängliga delen av förmögenheten under 20-30% av totalen så tycker jag det är en dålig rekommendation speciellt för de grupper som inte kan spara så mycket av lönen.
Det är ju trots allt rätt många i Sverige som inte spar så mycket utöver det som just går in i pensioner.
Upplevde att rikedomstrappan landade bättre i avsnitt två när konceptet fått marinera, med mindre fokus att kvantifiera nivåerna i kronor och ören.
Uppskattar även diskussion (i avsnittet och kommentarer) gällande de förändringar som sker i beteende, fokus och självbild under resan mot nivå 3 och 4 då jag, som @Otto1 tror att många i RT ankdammen kanske hittade hit på lägre nivåer, och började resan långt innan dess
Avslutningsvis gillade jag den avslutande diskussionen, och påminnelsen om att den resa som är möjlig för vissa personer är inte är tillgänglig för alla.
Modellen är bra, men som många påpekat finns det en likviditetsfälla. Kanske ett tillägg som utökar med tumregeln att nettoförmögenhet/nivå bör vara i likvida medel…
Jag förstår och håller med om man är självisk och bara tittar på sig själv som individ. För samhället blir det ett stort problem om alla tänkte så…
De allra flesta som jobbar inom t.ex. vården och skolan ligger på nivå 3, pga. pensionen. Några ligger på nivå 1 eller 2 eftersom de inte har arbetat tillräckligt länge för att få upp “pensionskapitalet”.
Om alla de skulle fokusera på att öka sin lönsamhet per timme, = utbilda sig till något annat, skulle det samhälle vi har idag falla samman helt. (Alla kommer förstås inte att göra det så det är rent hypotetiskt.)
Provprat: men handlar det inte om var man är i ålder och karriären. T.ex. @carolinebolmeson nu som utbildar sig som sjuksköterska.
En nyutexaminerad sjuksköterska, eller legitimerad sjuksköterska, kan förvänta sig en lön mellan 29 000 och 30 000 kronor i månaden
År 2024 var medellönen för grundutbildade (ej specialistutbildade) sjuksköterskor som arbetar inom region 39 356 kronor i månaden innan skatt.
År 2024 var medellönen för specialistsjuksköterskor i region 44 642 kronor i månaden innan skatt.
och jag vet sjuksköterskor här i forumet som har 50.000+. Dvs. att det handlar om en progression där också.
Dvs. problematiken som du beskriver är typ om jag skruvar upp volymen: “jag skippar sjuksköterskeyrket och blir X istället för att det är bättre betalt?”
Sedan kan jag i sidodiskussionen tycka att jag pysselsätter mig på dagarna medan folk som @lilladoktorn och @zino som är läkare har riktiga jobb.
Ja, jag tänker nog att man skruvar upp volymen. Väldigt många inom vård och skola har svårt att nämnvärt påverka sin lön genom att utbilda sig inom samma yrke som man redan har så byta yrke är ofta det naturliga steget om man ska utbilda sig.
Sjuksköterskor kan nog vara ett undantag där vidareutbildning kan fungera men om alla sjuksköterskor skulle göra det skulle det nog också vara ett problem för samhället.
Att det inte vore bra ifall alla gjorde något är irrelevant för det kommer inte hända. Och det är väldigt få saker som vore bra om alla gjorde. Att det vore dåligt om alla gjorde det betyder inte att det är en dålig ide att just du gör det. Kan tvärtom va jättebra för det kanske fattas mer folk på det du utbildar dig till än det gjorfe där du var.
Överlag mår ett samhälle och dess individer bättre om fler utbuldar sig eller går vidare i livet mot mer kvalificerade roller.
Dessutom är väl detta ett ställe för utvecklande av just personlig rikedom, såväl ekonomisk som psykologisk.
Tack för ännu ett bra avsnitt på rikedomstrappan. Ser verkligen fram emot den nya hemsidan och att än mer diskutera och landa i det faktum att jag är på nivå 4 men aldrig kommer nå nivå 5. Jag vill gärna veta hur andra lever på min nivå och dela erfarenheter och tips om hur man får ett rikt liv på nivå 4. Om trappan inte funkar utifrån en del corner cases är helt ointressant för mig.
