Ja jag håller med 100%, det är ju ytterligare ett argument för att tex löneväxla för att få upp tjänstepensionskapitalet lite mer… Det som jag inte tänkt på tidigare (mitt räkneexempel) är att om jag har samma aktiefonder/räntefonder i mitt privata isk och i min tjänstepension isk så slår skillnaden i avkastningskatt (1% för privat isk och 0.29% för tjänstepension isk) i stort sett ut den 20-30% tjänstepensionsuttagskatt som jag trodde jag behövde kompensera för jämfört med mitt privata isk. Alltså konkret om jag tex lyckats få ihop 5 miljoner i privat isk och sedan 5 miljoner i tjänstepension isk så har de ungefär samma uttagsvärde netto trots att jag måste betala 20% (från 66) uttagsskatt på tjänstepensionsdelen. Det har jag inte tänkt på tidigare… Så att det i slutändan inte spelar någon roll var mina ihopsparade 25 årsutgifter kommer ifrån dvs jag kan bara addera privat och tjänstepension isk kapital rakt av och se om jag fått ihop de 25årsutgifter som krävs…
Du menar väl vanlig tjänstepension, det finns ju ingen ISK för tjänstepension. Samt att den skattas ju på inkomst av tjänst vid uttag som ett ISK inte gör. Eller, vad missar jag? 
Du får ta pengarna och göra en exit från Sverige. Ta ut pengarna i ett land där du har låg skatt på 5 år. Sen tar du hem pengarna till Sverige. Portugal hade ett galet upplägg förut. Då var skatten 0 för tjp.
Ja du har rätt, jag menar vanlig tjänstepension tex itp2 tiotaggare fondlösning… Då skiljer ju avkastningskatten minst 0.5% historiskt i snitt (2010-2025) mellan privat isk och tjänstepension, just nu ca 0.7% mellan privat isk skatt (1%) och nuvarande tjänstepension avkastningskatt på ca 0.3%. Om man dessutom har fondrabatt inom tjänstepension på 0.2% som många har (jag har 0.1% i avgift för Storebrand Global All countries jämfört med 0.3% inom mitt privata isk) så blir ju avkastningskatten ännu lägre inom tjänstepension jämfört med privat isk. Så tumregelmässigt borde man bara kunna addera brutto tjänstepension och privat isk för att få ihop 25+5 årsavgifter (minus inkomstpension och ppm)…. Jag har inte tänkt på det tidigare givet att jag har samma globala index fond /räntefonder (60/40) i tjänstepension och privata isk…. Den 20% skatten på tjänstepension (från 66, 30% från 55) vid uttag på totalt 4% per år av tjänstepension plus privat isk kompenseras helt av skillnaden i avkastningskatt mellan privat isk och tjänstepensionsavgift (mitt räknexempel i tidigare inlägg ovan) på ca 0.7-0.9%…
Jag har aldrig sagt att skatten drivs av utgiftsnivån. Det jag har sagt är att om skatten på kapital ökar så sänks utgiftstnivån om inte uttagskvoten höjs. Vilket kan kan vara problematiskt för en långsiktigt hållbar FIRE.
Det är inte vad jag tänker eller har skrivit. I det här stycket har vi samma slutsats om du backar tillbaka.
Ingenstans i det jag skrivit finner du att 4%-1% skulle bli 3%…
Tre stycken som byggs på påståendet som jag inte sagt eller vad du tror att jag tänker. Jag finner det frustrerande, tröttsamt och lämnar diskussionen. Det kanske är lärdomen här.
Angående debatten om att räkna in ISK-skatten i årsbehovet eller räkna ner portföljens tillväxt.
För mig som ser saker ur ett “die with zero”-perspektiv är det självklart att ta skatten direkt från kapitalet och därmed få en lägre tillväxt. ISK-skatten är proportionell mot kapitalets storlek, och kommer därmed att minska i takt med att jag förbrukar kapitalet. Årsbehovets storlek bör däremot vara oberoende av hur många år jag har kvar tills kapitalet kan tillåtas ta slut.
Ja, man får anpassa sin uttagsnivå så den funkar med avkastningen. Det jag säger är att man behöver titta på investeringsomkostnader (fondavgift, skatt, ränta) på lång sikt, inte per årsbasis så att det varje år behöver få plats i sin uttagsram.
Framförallt storleken på ränta är ett val, och det valet påverkar storleken på avkastningen (hävstång/belåningsnivå).
Vad tycker ni om detta upplägg?
Jag kör 5 hinkar:
Bufferthinken (Hink 1): Pengar på bankkonton
Bevara-värdet-hinken (Hink 2): Fastighet/er
Tillväxthinken (Hink 3): Aktier / Fonder
Lekhinken (Hink 4): Krypto, SaveLend etc
Pensionshinken (Hink 5): Privat sparande och pension genom jobb (allmän pension och tjänstepension)
Blir nyfiken på motiveringen bakom pensionshinken som separat? 
Pensionshinken är tänkt att bara användas till pensionen oavsett vad som händer i livet. (mer eller mindre)
Tillväxthinken är också långsikt men den kan användas om det kommer något speciellt i livet också. Tex helt plötsligt om 15 år vill man köpa en sommarstuga. Då kan man använda dom pengarna utan att riskera att det försvinner pengar som är tänkt till pensionen. dvs livet händer och man vet aldrig vad som sker om X antal år.
För mig funkar detta bra för då har jag något att förhålla mig till. Pensionen ska användas till pension och tillväxthinken till oförutsedda händelser i framtiden som man inte räknat med. om man inte använder tillväxthinken så har man en bonus till pensionen.
Jag gillar att leva i nuet men ändå ta ansvar för sitt framtida jag. 
Jag kör 3 hinkar:
Bufferthinken (Hink 1): Pengar på bankkonto
Bevara-värdet-hinken (Hink 2): Inkomstpension
Tillväxthinken (Hink 3): ISK och Pension***
***Tjänstepension, Premiepension och Privat pension
Med nuvarande fördelning mellan hinkarna genererar mitt kapital 0,8 årsbehov varje år. 
Jag är så sjukt nöjd med den här enkla uppställningen och att jag äntligen har integrerat pensionspengarna i hinkarna. 
Jag satt och arbetade med annat och lyssnade på uppspelningen av avsnittet och måste säga att det här var den absoluta höjdpunkten för mig. Tack för ett gott skratt 
@janbolmeson I bildspelet på sida 30 så inkluderar du eget sparande 1500kr/mån och när jag kollade var den siffran kom ifrån så såg det ut att komma från “underhållsfond”. Det låter rimligare att den omsätts löpande och därför inte bör utgöra underlag för den uträkning du försöker göra på sida 30?
En detalj i sammanhanget, men periodiserade utgifter borde inte användas för beräkning av framtida tillväxt på egna kapitalet… väl?
Ja, sant. Så var tanken i början. Men det kan ha glidit.
I avsnittet vid minut 1:15:00 finns det en tabell för 3 olika personer i 60 års åldern. Om vi säger att en person i 60 års åldern kan ha 50% aktier, 50% räntor.
Snittsvensken som har amorterat 1000 000 kr, 50 000 kr på sparkonto och 125 000 kr i aktier. Varför har hen inte istället en högre belåning? Tycker dessutom det skulle kännas bättre att ha mer på sparkontot för att komma åt dem. Den lilla skillnaden mellan räntan på bolån och ett sparkonto med bra ränta kan vara värt att betala för att ha tillgång till mer. Vad är era synpunkter på att istället ha 500 000 kr amorterat, 300 000 kr på sparkonto och 375 000 kr i aktier?
Forummänniskan har 2000 000 kr amorterat och bara 1000 000 kr på ISK! Är det inte rimligare att ha 1500 000 på ISK, minska andelen amorterat och öka upp sparkontot lite för mer möjligheter.
Den ända som har en bättre fördelning enligt mig är nivå 4 personen. Den skillnaden jag tycker hade varit lämpligare är dock att kanske ha 500 000 kr mer på sparkonto istället för amorterat.
Jag tänker mig att tillväxt ISK är 100% aktier.
Tack för en väldigt detaljerad kalkyl! Som någon som gjort FIRE kan jag avslöja att jag aldrig var så här seriös med min egen kalkyl. Jag utgick från min inkomst från uthyrningen och vad jag skulle kunna plocka ut från portföljen enligt fyraprocentsregeln. Och sedan har jag ändå inte hållit mig till det.
Det här med arbetsgivarens avsättning till pension har jag inte tagit hänsyn till över huvud taget. Och för skojs skull gick jag nu tillbaka till mitt kalkylark från 2021 (året jag gjorde FIRE) och kollade på vad jag hade i inkomst det året, och hur mycket jag sparade. Så under de 8 månader jag hade lön det året var snittet 43 000 kronor. Jag sparade faktiskt i snitt 29 000 per månad. Och ja, inkomsten är brutto, sparandet är netto. Och det var möjligt att spara så mycket av två anledningar:
-
Jag hade inkomst från uthyrning - 10 400 kronor per månad.
-
Jag behövde inte amortera något eftersom det var möjligt att pausa sin amortering på grund av pandemin. Annars skulle jag amorterat 6 000 per månad.
De 29 000 kronorna gick främst till ISK, men även till alternativa investeringar som Trine.
So totalt sett hade jag en sparkvot på 67% det året. I exemplet i det här avsnittet var ju sparkvoten “bara” 20%. Det är på grund av detta ett arbetsliv kan kortas ner så drastiskt om man sparar mycket.
Det här med humankapital hade jag heller inte med i min kalkyl, så där fanns ju också lite drygt 10 miljoner att tillgå, ifall det skulle krisa. Och jag har ju använt mig lite av det efter FIRE. Jag brukar säga att jag jobbar ungefär 10%. Inte för att jag nödvändigtvis måste, utan för att det är kul. Men det kan visa sig att det kommer vara nödvändigt, eftersom jag slutade jobba tidigare än vad många skulle rekommendera. Några år till av arbete med en sparkvot över 60% hade gjort min kalkyl betydligt säkrare. Men jag ångrar mig inte, för det finns annat i livet än pengar, som jag värderar mer.
3 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Mellan get-rich och stay-rich? Nu då?
Har du någon koll på vad som sätts av i pension när man får sin inkomst från FK? 
Försöker reda ut det, men det är inte helt lätt.
Jag har läst på Sjukersättning – så påverkas din pension | Pensionsmyndigheten om allmän info om pensionsavsättningar vid sjukersättning. Men inga procentsatser anges där.
Jag ser att jag får insättningar till min tjänstepension, tror de är via AFA, men vet inte hur de räknas ut.
Kanske att man kan se någonstans hur den allmänna pensionens belopp är, men har inte lyckats hitta dom.
Kanske också att LÖF (en försäkring som fallit ut på grund av vårdskada) kommer betala ut viss pension. Men att få klara besked från dom är svårare än att förstå en FK blankett.
Ska försöka få till en genomgång med pensionsmyndigheten i höst, vore skönt med lite bättre koll.