De flesta människor har fel risk i sitt sparande. De flesta har antingen för mycket eller för lite risk. Med hjälp av denna enkla modell kan du snabbt få en känsla för hur du ligger. Den hjälper dig att räkna ut din riskbudget.
Prova själv kalkylbladet nedan:
Nedan följer JayRs ursprungliga inlägg.
Det har pågått bra diskussion på sistone om hinkar eller icke-hinkar, hur ska man allokera, vilka faktorer gäller osv. Jag kommer nu att framställa en metod för att hantera dessa teman på ett pragmatiskt sätt. Dessa tips är baserade på mina diskussioner med proffs på fondindustri, förmögenhetsvaltning, investmentbolag och pensionsbolag genom åren.
Kort och generellt om risk
Risk är inte endimensionell. Hur vi ser riskerna beror på våra personliga synpunkter samt vårt läge i livet. Det finns inget enkelt sätt att definiera risk, tex du är si och så gammal, har ett sådant yrke, sån utbildning osv.
Hela riskbilden består av ens
- Risktolerans, dvs personliga egenskaper, erfarenheter och metoder för att palla risk
- Riskkapacitet, dvs hur mycket kan en ta risk i sin nuvarande livssituation
- Riskbudget, ett resultat som är baserat på två ovannämnda faktorer.
Hur kan man definiera ens risktolerans?
Risktolerans är jättesvårt och kan ofta inte uppskattas i förhand. Ofta är det en kombination av personens naturliga förmåga att ta risk och erfarenhet. Vi vill ofta inte ta någon risk men vi kan till viss nivå lära oss att palla mera risk.
Ofta beskrivas detta genom ens förmåga att tolerera volatilitet dvs marknadens rörelser, såsom jag gör här med värden 1-5.
- Mitt eget exempel: jag har upplevt finanskrisen, IT-kraschen och koronakraschen och höll mitt huvud kallt. Jag tror att jag kan säga att min risktolerans är 5.
Jag återkommer till hur man kan använda dessa värden i den totala riskbedömningen senare.
Vad är riskkapacitet då?
Riskkapacitet är risktagandets förhållande till personens totala läge eller livssituation dvs hur mycket risk kan man acceptera just idag. Jag menar, man kan ha förmågan till jättestort risktagande med tanke på sina personliga egenskaper, men är man arbetslös och har lågt humankapital (utbildning, döende bransch etc) så spelar det ingen roll om man är villig att ta hög risk. Man har inte råd att ta hög risk.
På samma vis är det inte rimligt att ta hög risk om man har redan uppnått en viss nivå i ens investeringsförmögenhet, eller som Jan ofta säger “har du vunnit spelet, sluta spela!”
Riskkapaciteten skulle jag fördela till minst dessa komponenter:
Man räknar upp siffrorna i modellen och får ett riskkapacitetsresultat (0-5) för sig.
- Mitt eget exempel: jag har ett fast jobb med bra arbetslöshetsförsäkring och har en bra utbildning så min humankapital & jobb del blir 3. Är 46 men har ganska stor portfölj så tar en poäng bort här. Så mitt resultat blir 4 sammanlagt.
Riskbudget och tillgångsallokering för get-rich fasen
Riskbudgeten borde spegla ens risktolerans och riskkapacitet på ett bra sätt. I all enkelhet försöker riskbudgeten att svara på bägge risktoleransens och riskkapacitetens krav.
I princip:
- Riskbudget = risktolerans x riskkapacitet
Har man en låg risktolerans och en låg riskkapacitet så bör riskbudgeten vara väldigt låg, dvs worse case scenariot på marknaden borde ha en låg effekt i ens investeringar. Man kan alltid använda enkla “krasch på 50%” tanken, dvs vill man inte förlora mera än 30% så bör inte mera än 60% vara i aktier.
I min modell används tidigare resultaten för risktolerans (rt) och riskkapacitet (rk) för att räkna allokeringen av sk risktillgångarna:
- 50% x rt/5 + 50% x rk/5 -10% = högriskallokering %
- I mitt eget exempel:
- 50% x 5/5 + 50% x 4/5 -10% = 80%
- Min portfölj ska vara 80% risktillgångar / (100-80=) 20% tillgångar med låg risk
Blir jag arbetslös, så tappar jag ett par poäng i riskkapacitet, och min nya allokering för risktillgångar blir:
- 50% x 5/5 + 50% x 2/5 -10% = 60%
- Min portfölj ska vara 60% risktillgångar / 40% tillgångar med låg risk
Alltså, jag skulle ta min totala risk ned från en “högriskportfölj” till en “mellanriskportfölj”. Exakt som det borde vara!
Förresten, varför står det -10% i formeln…? För att vi vill ha en sammanlagd bild och en portfölj, och således ska vi presentera än…
10%+ regel & dynamisk tillgångskategorisering
Jag börjar med en tanke att man ska alltid ha minst 10% av sitt sparande i helt säkra tillgångar. Alltså Buffetts 90% aktier 10% korta räntor gäller alltid som det mest riskfyllda alternativet. Precis därför är maxresultatet på formeln ovanför 90%. Men till skillnad från många andra modeller ska dessa 10% inkludera bufferten.
NB! Om 10% av portföljen inte räcker för personens hela buffert, ska den absolut vara större än 10%. Tex om bufferten borde vara min. 50.000SEK men hela portföljen är 400.000SEK så bör trygga delen av portföljen vara 50.000SEK tills hela portföljen är större än 500.000SEK.
Vad gör jag med resterande 10% i mitt eget exempel då…? Vi ska titta på olika riskklasser, som också skiljer sig från andra modeller. Jag tycker tex att “räntor” är ingen giltig tillgångsklass per se, för att olika typer av räntor bär olika risker. Därför tycker jag inte om fondrobottar eller om majoriteten av blandfonderna. Deras räntedelar tar generellt för mycket risk.
Man ska också minnas att riskerna kan förändras genom tiderna dvs kategoriseringen av tillgångarna bör vara någorlunda dynamisk.
- Ett exempel: i min åsikt var långa europeiska statsräntorna ej-investeringsbara i årsskiftet 2021-22. De var helt spekulativa och för att avkasta något kortsiktigt borde räntorna ha sjunkit mycket under noll. De hade en dålig symmetri - de kunde inte avkasta mycket men kunde sjunka i värde tiotals procent. Min slutsats var att de var icke-investeringsbara. Vi hade några ganska heta diskussioner om detta på forumet också…
Min kategorisering för tillgångarna idag är fördelad i fem riskklasser. Detta är nåt som många pensions- och hedgefonder också använder i nån form.
Som ni ser, för mig är hög risk mycket annat än bara aktieindexfonder, tex high yield räntor är en risktillgång. Och risktillgångarna kan också fördelas till hög och mycket hög risk baserade på hurdan risk dom bär.
Alltså, i mitt exempel borde jag ha 10% i säkra tillgångar i klass 1 och 80% i tillgångar med hög risk. Det är alltid okej att investera allt i klass 3 i breda aktieindexfonder!
Resterande 10% ska då till klass 1 eller 2. Har man mycket (>70%) tillgångar med hög risk är det alltid okej att ha alla räntor i ett sparkonto. Men jag tycker att räntorna med låg risk är också okej idag, så…
- I mitt exempel allokerar jag:
- 10% i sparkonto med ins.garanti
- 10% i diverse räntor i riskklass 2
- 80% i högrisktillgångar (av vilket max 10% i klass 4)
- Klass 5 är inget jag bryr mig om
Blev jag arbetslös och tog ned risken till 60/40 som beskrivit tidigare, skulle fördelningen vara:
- 10% i sparkonto med ins.garanti
- 30% i diverse räntor i riskklass 2
- 60% i högrisktillgångar (av vilket max 10% i klass 4)
(Som BTW är klassiska 60/40 versionen “10/30/60”)
Got the point, makes sense? Hur ser din allokering ut med denna modell?
Som sagt denna modell troligen funkar väldigt bra i get rich fasen men tror ni att den också skulle funka i stay-rich fasen? Eller borde den ha något basvärde när det gäller tex riskkapaciteten då?
Detta blev ett jääättelångt inlägg men jag hoppas att det är nyttigt för nån av er. 
Discussion, please!!! 
kompis bestämt blåser backom nacken på dig ? 
. Jag läste 
