Nedan följer en komplett transkribering av avsnittet. Den är gjord med hjälp av AI och är därmed inte ordagrann och kan innehåll fel. Jag rekommenderar därför att först och främst läsa den skrivna artikeln på ämnet:
Men självklart kan du läsa transkriberingen nedan.
Visa hela transkriberingen
Fyrahinkarmodellen - En helhetssyn på din ekonomi
Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt som handlar om fyra-hinkar-modellen. Syftet med denna princip, som vi skrev om första gången för tio år sedan, är att göra både din ekonomi och ditt liv rikare genom att ge dig en helhetssyn på din ekonomi och framför allt att höja totalavkastningen.
Det säger sig självt - om man kan höja avkastningen blir det mer pengar, och blir det mer pengar kan man använda dem för att göra livet rikare. Men den handlar lika mycket om att ge dig och din partner ett underlag för att skapa samsyn och kunna prata om er ekonomi. Att kunna titta på hur vi disponerar våra pengar när pengar kommer in - hur fördelar vi dem? Men också titta på det från andra hållet och se hur våra tillgångar är fördelade.
Min kollega Oliver beskrev det som att ha en låda full med nycklar, och detta är ett sätt att hänga upp dem på olika krokar och organisera det. Det handlar om att få saker på rätt ordning, få en helhetsbild och knyta ihop säcken kring många av de resonemang vi har på Rika Tillsammans kring rikedomstrappan, hur man ska investera och hur man når sina ekonomiska mål.
Jag vill också ha detta sagt - detta är en modell, det är ingen naturlag, det är ingen sanning. Det är lite som generalen Eisenhower sa: “Planning is everything, plans are useless.” Det handlar om att bygga på den här modellen, att du får legobitar du kan använda och sen göra det till ditt eget, att sikta på att göra detta tillräckligt bra.
Naturligtvis är det också beroende på var du är på den ekonomiska resan. Till exempel om du är i rikfasen eller förvaltarfasen kommer den här modellen se lite annorlunda ut. I denna första del kommer vi ge en introduktion till de olika hinkarna och hur det hänger ihop. Det finns ett bildspel till det här avsnittet, så lyssnar du på detta går det alldeles utmärkt, men det finns även en länk till communityn och forumet där du kan se detta illustrerat grafiskt.
I nästa del kommer vi bli lite nördigare och prata siffror - ge exempel på hur det kan se ut för en snittsvensk, hur det ser ut för någon i communityn och liknande. Det coola är att det ger insikter även till oss som har gjort detta länge. Jag, Fredrik och JFB i forumet tittade på detta i förra veckan och då konstaterade vi att vi har gjort detta i tio år och detta har vi inte tänkt på.
Jag hoppas att du får glädje av den här modellen. Vi ses i forumet, vi ses i communityn i kommentarerna och så tar vi frågor och kommentarer där.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Wolmsson.
Varför fyra-hinkar-modellen behövs
Jan: Då var vi här igen, fyra-hinkar-modellen. Jag tror det var första gången vi gjorde den för tio år sedan.
Caroline: Ja, det är en väldigt populär princip inom ekonomi. Jättemånga har sagt till mig att fyrahinkar-principen gjorde att deras ekonomi blev enklare att förstå. De fick en översyn och har inte så mycket ångest kring sin ekonomi. Den dominerar.
Jan: Jag brukar säga att när folk pratar om Rika Tillsammans och vad man tar med sig, så kokar det ner till: global indexfond, sitt still i båten, fondrobot, fyrahinkarmodellen och rikedomstrappan.
Caroline: Ja, det har kokat ner till det.
Jan: Jag trodde att fyra-hinkar-principen skulle falla lite i glömska. Senast vi pratade om den var i avsnitt 288, det var tre år sedan 2023. Jag tänkte att den får falla lite i glömska. Men sen hade jag ett event tillsammans med Moa under hösten, lite “nätverket i nätverket”. Då konstaterade jag att fyra-hinkar-modellen behövs, och så fick jag förklara det där.
Caroline: Varför kom du fram till att den behövdes då?
Jan: För att jag upplevde att många har problem med risknivå - att man har fel risk, man har saker utspridda på olika ställen, man har ingen helhetssyn. Man blandar ihop olika problem och pottar av pengar med varandra. Det blir stökigt. Sen var det också att man gör fel saker i fel fas, lite som rikedomstrappan där vi pratar om att man behöver göra rätt saker i rätt fas.
Vissa hade organiserat sin ekonomi för uppbyggnadsfasen fast de egentligen var i förvaltarfasen, och vissa hade en ekonomi som passar bättre i förvaltarfasen fast de var i bli-rik-fasen. Upplägget matchade inte målet eller strategin.
Alla har några utmaningar kring ekonomi. Vi har sällan någon helhetssyn utan man kollar på lite olika - man tittar på pensionen för sig, man tittar på det finansiella sparandet för sig, man tittar på boendet för sig, man tittar på sin privatekonomi.
Caroline: Eller som jag - ha koll på lönekontot sen bara glömma resten. Jag vet inte vilken risk jag har i resten.
Jan: Ja, exakt. Det är roligt att du säger det med risk för jag upplever att de flesta har fel risk om man tittar på hela sin ekonomi. Antingen har man ofta för hög risk eller för låg risk, och båda är lika fel. I det ena fallet riskerar man att pengarna inte växer tillräckligt för att man ska kunna ha det livet man vill ha eller kunna gå i pension när man vill. Har man för hög risk kan man bli av med alla pengarna.
När man tittar isolerat blir det svårt att hitta rätt balans i sparandet. Jag upplevde också att många saknade en plan. Det är där jag egentligen upplever att fyrahinkarmodellen blir ett sätt att inte trilla i massa fällor, att inte titta isolerat på olika delar, att inte trilla i fällan att byta från index för att nu tycker man börsen är högt värderad.
Caroline: Man blir kanske inte heller så impulsiv, och det minskar ångest. Jag har en del ångest kring ekonomi alltid på olika sätt, men jag tycker att jag får mindre ångest när jag får den här helhetssynen.
Jan: Precis. Många har ofta det att så fort man har en plan eller en strategi som man förstår så försvinner det där. Man börjar ta tag i saker.
Att skapa samsyn och second opinion
Det handlar väldigt mycket om att skapa samsyn med sin partner, att ge sig själv en second opinion. Har jag tänkt rätt? Har jag gjort rätt? För vi har alla några risker som vi ska balansera i en ekonomi. Vi ska hantera och skydda oss mot oförutsedda händelser - att man blir uppsagd eller bilen går sönder eller behöver lägga om taket eller köpa en ny kylskåp.
Men vi vill också ha möjligheten att skifta i livet - att jag behöver börja plugga eller jag vill kunna byta jobb eller jag vill kunna utnyttja den här leasingkampanjen på ny bil, jobba mindre och så vidare. Det är en risk att hantera.
Sen handlar det om att vi behöver hantera risken att pengars värde urholkas med inflation, att pengarna minskar i värde och att vi behöver tillräckligt med pengar för pension. Och sen har vi detta med börsens svängningar som påverkar på olika sätt.
Sen har vi den här som jag underskattade de första femton åren av vårt sparande - den emotionella pillrisken. Vi har alltid en diskussion i forumet i början av året: klarar du 2025 utan att pilla?
Caroline: Att gå in och hålla på på Avanza eller någon annan plattform med sitt sparande.
Jan: För att man hör något på media - nu är USA högt värderat, jag borde inte ha så mycket i USA. Nu har det varit mycket prat om valutarisker, jag borde inte ha så mycket.
Caroline: Det är inte ens det. I alla fall kanske i mina kretsar - jag hörde att man ska köpa sådana här Nvidia. Och så kanske det redan har haft sin topp, eller inte, jag vet inte. Men det är som att det når till slut småspararna. Och då även om man inte är intresserad så tänker man ändå att jag kanske också borde vara på det där tåget.
Jan: Och det kanske man borde, eller så har det redan haft sin topp. Man är kanske sen i vilket fall.
Historien bakom modellen
Jag tänker att innan vi hoppar in, lite kort historia. Detta är inget vi har hittat på utan det var Harold Evensky som redan på 70-talet pratade om “two bucket portfolio” för sina klienter. Hans poäng var: för att kunna spela ett bra anfall behöver du först spela ett bra försvar.
Vad är anfallet i den här situationen? Att vara aggressiv, ta mycket risk. För att kunna ta mycket risk på börsen - en hög aktieexponering - så behöver man först ha ett bra försvar, till exempel buffert. Man behöver först skydda sin vardag. Detta som vi brukar säga - ditt sparande ska inte påverka din vardag negativt.
Han började göra ditt sparande först immunt innan du börjar ta risk. Sen var det Christine Benz på Morningstar, och jag var lite starstruck när jag träffade henne i Washington för några år sedan. Till detta avsnitt finns det en presentation som man kan kolla på.
Caroline: Man kan kolla på bilden när Jan står bredvid Christine Benz och någon annan här, Paul…
Jan: Merriman.
Caroline: Sådana ekonomiprofiler ingen vet vem det är.
Jan: Bara nördarna.
Caroline: Men vad var det med Christine Benz då?
Jan: Hon utvecklade hans modell från two bucket portfolio till three bucket portfolio. Det är en modell för amerikanska pensionärer - hur ska man tänka kring att ta ut sin pension. Man kan googla “three bucket portfolio”. Det vi egentligen har gjort är bara lagt till en fjärde hink som jag kommer till, som är helt nödvändig.
Tvåhinkarmodellen - grunden
Om vi nu hoppar in i tvåhinkarmodellen för att förklara den. Man får in pengar till sin ekonomi. Sen kommer den här klassiska principen från Rikaste mannen i Babylon: betala dig själv först. Innan du betalar alla andra räkningar, prioritera dig själv och ditt sparande.
Här i avsnittet kommer vi prata om 20% som något slags mål, och det inkluderar amortering. Det första som händer är att de här pengarna - 20% - går in i bufferthinken. Syftet med bufferthinken är att man ska kunna sova gott om natten, man ska ha skydd mot oförutsedda händelser som uppsägning eller att bilen går sönder eller man behöver en ny frys.
Den ska också skydda mot börsens svängningar. Om börsen rasar med 30% på 30 dagar som den gjorde under corona, då har man sin bufferthink och det påverkar inte ens vardag. Det är syftet.
När bufferthinken blir full, då rinner pengarna över till tillväxthinken. Man har en “pengar nu-hink” och sen har man en “pengar sen-hink”. Tillväxthinken är motorn i sparandet. Det är den som skyddar mot inflation - att pengarna urholkas i värde. Den skyddar mot att pengarna inte räcker till det som man vill göra i livet.
Detta var hur Harold Evensky beskrev tvåhinkar-principen - en bufferthink och en tillväxthink. Sen blir det så att tanken är att när tillväxthinken blir tillräckligt stor, då häller man tillbaka pengar in i bufferthinken och sen använder man pengarna från bufferthinken för att göra livet rikare eller täcka upp underskottet mellan den pensionen man får och den lön man har.
Det är därför metaforen är kring hinkar - när bufferthinken svämmar över då rinner det över i tillväxthinken, och sen vid något tillfälle skiftar man på det och börjar hälla tillbaka.
Caroline: Härligt när tillväxten blir större och större hela tiden. Då rinner det tillbaka till bufferthinken.
Fyrahinkarmodellen - en utvidgad version
Jan: Sen har man då det som vi kallar för fyrahinkarmodellen. Principen är samma - 20% om du får in 100 kronor från din nettolön, 20 kronor går till amortering och sparande. Vi börjar återigen med bufferthinken.
Om vi ska börja beskriva dem lite mer, så kan man säga att bufferthinken är alla pengarna som behövs inom tre år. Det är för att ta de här oförutsedda utgifterna, men också till exempel om jag sparar till en kontantinsats och ska flytta till ett boende inom två år - det är i bli-rik uppbyggnadsfasen.
Caroline: Jag fattar, men om jag - förlåt nu - men om man vill åka på en resa, var har man det sparandet? Är det utanför då?
Jan: Det kan man också. Pengar som ska användas inom tre år ska in i bufferthinken. Ska vi åka på resa nästa år, då ska jag spara pengar och det är här kopplingen till sparhorizont kommer in. Vi har alltid pratat om att börsen kan falla med 30% på 30 dagar. Vi kan inte ha pengar exponerade så här om vi ska betala en resa nästa år och sen faller börsen och så saknar jag 30% till resan.
Pengar inom tre år ska alltid vara på ett bankkonto.
Vi kommer också dyka ner i respektive hink - var placerar man dem och så vidare.
Bevara värdet-hinken
Bufferthink nummer ett. Sen har vi då infört en mellanhink mellan bufferthinken och tillväxthinken som vi förr kallade för mellanrisk-hinken. Men forumet och communityn hade ett bättre namn nu, och det är “bevara värdet-hinken”.
Caroline: Ja, det är trevligare.
Jan: Ja, jag gillar det jättemycket. Det är något mysigt över det. Mellanrisk är ju så här… mellanrisk.
Caroline: Ja, men…
Jan: Innan hette hinkarna lågrisk, mellanrisk, högrisk. Nu heter den bufferthink, bevara värdet-hinken. Här i bevara värdet-hinken har man alla de här pengarna som ska användas inom tre till nio år.
Det är inte det långsiktiga pensionssparandet, det är inte det långsiktiga ekonomisk frihetssparandet utan detta är det här som hamnar mitt emellan.
Caroline: Jag fattar. Vad ingår där egentligen? Alltså när sparhorisonten är 3-9 år.
Jan: Det är roligt att du hoppar såhär - vad ingår? Vi behöver inte ta det nu, vi tar det sen. Jag tänker till exempel att här hamnar inkomstpension, här hamnar boende - tillgångar som inte är bankkonto som förlorar mot inflation, utan tillgångar som går i linje med inflationen. För “bevara värdet” som det låter ska skydda mot inflationsrisken, att pengarna urholkas i värde.
Liksom den typen och nu vet jag att vissa sitter här, bostaden… men vi kommer till det sen. När bufferthinken svämmar över då rinner det över i bevara värdet-hinken. När bevara värdet-hinken rinner över då rinner det över till tillväxthinken samma som innan. Det är där pengarna ska växa.
Lekhinken - den valfria fjärde hinken
Sen har vi då den fjärde hinken som är valfri men rekommenderad, och det är faktiskt lekhinken. Lekhinken är ett ställe där… kom ihåg att vi hade ett avsnitt där vi pratade om att de flesta människor investerar av tre anledningar. Antingen investerar man enligt forskningen för att man är nyttomaximerande - att man vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Eller så investerar man för att det säger något om ens identitet.
Jag är en person som investerar i utdelningsaktier, eller jag är en person som investerar hållbart och därmed är jag en person som är socialt ansvarstagande. Jag drar mitt strå till stacken. Eller jag är en aktiv investerare för jag kan välja ut vinnaraktier. Bara att man har aktier räcker för vissa - man är en sådan som har aktier, och för vissa är det viktigt.
Hur kombinerar vi indexfonder med enskilda aktier? Vi har i tillväxthinken vår fondrobot, vi har vår globala indexfond och sen kan jag ha mina enskilda aktier i lekhinken.
Man kan säga att lekhinken blir skydd mot pill. Genom att ha lekhinken kan jag få utlopp för att ha roligt, för den tredje anledningen att man investerar - det känslomässiga. Det ska vara spännande, det ska vara roligt, jag kan följa det här bolaget, jag kan lära mig om ekonomi. Allt det där kan jag få göra i lekhinken.
Sen gör man så att man sätter ett villkor på lekhinken att den får max vara 10% av tillväxthinkens storlek. Har jag hundratusen kronor i tillväxthinken så får jag max ha tiotusen kronor i lekhinken.
Caroline: Då blir den också större ju när tillväxthinken växer, om man vill.
Jan: Om man vill. Sen precis på samma sätt som innan - när man har då fyllt på alla de här hinkarna, sen gäller “betala dig själv först”, sen har man sina utgifter som man betalar.
Detta är också roligt för folk har gjort sina egna illustrationer. Här har jag visat från Uto1 i forumet där han har visat hur pengarna rullar in i ens ekonomi. Först trillar de ner och jag behöver betala mina räkningar, jag behöver betala det jag vill ha. Det första gropen. Men sen rullar de vidare till en grop där de trillar i buffertgropen, och när buffertgropen blir fylld rullar pengarna vidare till mellanrisk-hinken. När mellanrisk-hinken också är fylld rullar de vidare till det sista hålet, tillväxthinken. Sen har han en massa kranar däremellan att de kan rulla till det man vill - att göra livet rikare.
Jag tycker att detta var så himla roligt och det är det som också är meningen. När vi har fyllt på alla de här hinkarna kommer vi till en fas där vi också ska plocka ut dem. Lekhinken fyller på tillväxthinken, tillväxthinken fyller på bevara värdet-hinken, bevara värdet-hinken fyller på bufferthinken och sen från bufferthinken har jag mina vardagsutgifter, där köper jag de grejer för att göra livet rikare.
Tittar vi från perspektivet sparhorizont - bufferthinken är alla pengar inom tre år, bevara värdet-hinken är sparhorisonten 3-9 år och tillväxthinken 10 år eller mer. Där har vi kopplat på sparhorisontperspektivet.
Två faser - bli rik och förvalta
Caroline: Jag blir lite förvirrad att de kan gå baklänges också. Du sa att lekhinken kan fylla på tillväxthinken och så vidare och så kommer man till slut till bufferthinken, för där tänkte jag att där har jag mina pengar som kanske behövs om jag förlorar jobbet eller om jag behöver frysen.
Jan: Tänk på det som att det är två olika faser. Om vi tar rikedomstrappan så har man två faser i livet. Den första fasen är en uppbyggnadsfas, bli-rik-fasen - man bygger upp sin ekonomi, man bygger upp sitt kapital. Sen kommer det lite som vi pratade om i Day with Zero, någonstans vid 50-60-årsåldern bör man göra skiftet från en ackumulationsfas att bli rik till att använda pengarna, förvaltafasen.
Att man fyller på hinkarna baklänges, det är då man hamnar i förvaltafasen. Till exempel extremfallet blir om jag gör en FIRE. Då kommer det inga fler pengar in och då kan jag inte fylla på bufferthink som ska fylla på bevara värdet-hinken som ska fylla på tillväxthinken. Utan då kommer flödet gå från tillväxthinken ska vara motorn som genererar nya pengar, som fyller på bevara värdet-hinken och sen bevara värdet-hinken fyller på bufferthinken där jag plockar mina pengar från.
Caroline: Okej.
Jan: Är du med? Man kan säga med en annan metafor - bufferthinken spelar försvar, bevara värdet är mittfältet i fotboll, tillväxthinken är anfallet och sen lekhinken är den här jokern man slänger in i slutet av matchen för att man kanske kan göra mål där.
När vi pratar om fyrahinkarmodellen finns det olika variationer på det här. Jag är en varm förespråkare för att man ska titta på sin ekonomi i helhet, precis som i rikedomstrappan - ta med alla tillgångar, ta med boendet, ta med pensionen.
Att inkludera boende och pension
Vissa tycker att det är knökigt. För pensionen kommer jag inte åt just nu eller boendet kommer jag inte heller åt de pengarna. Men då brukar jag säga att då trillar man i den här mentala fällan att man blandar ihop likviditet och balans. Bara för att pengarna är låsta betyder det inte att de inte finns.
Om jag vill titta på fyrahinkarmodellen utifrån ett livsperspektiv så någon gång kommer jag ta ut mina pengar. Pensionen kommer vara min inkomst efter 68. Jag upplever också att om man bara tittar på sina finansiella tillgångar, sitt sparande på ISK och sina bankkonton, då blir det väldigt skenande för då kan det visa att man har mycket högre risk än vad man egentligen har.
Caroline: Ja.
Jan: Vissa kör detta med bara finansiella tillgångar, absolut. Vissa tycker inte att de behöver någon mellanrisk-hink utan kör bara buffert och tillväxthink. Vissa skippar lekhinken.
Jag är en varm förespråkare för lekhinken för jag är en person som pillar. Jag tycker till exempel när vi hade André Granström och vi köpte in oss i hans tipstjänst vid EQM där han gör börsnoteringar - då kan jag tycka till exempel nu när vi hade Verishore var det jättekul att vara med på den börsnoteringen. Jag gjorde det tillsammans med vår tonåring. Om jag bara hade haft min tillväxthink så hade det blivit knökigt för där vill jag ha ett sparande enligt forskningen, ett sparande enligt oddsen.
Genom att ha det isolerat i en lekhink kan jag gå bananas i den och få hela det där - vi satt klockan nio när börsen öppnade och tittade på hur Verishore går. Jag vet att detta påverkar inte mitt stora sparande. Man kan skippa den.
Sen är det vissa som bara döper dem i lågrisk, mellanrisk, högrisk, spekulation. Man får döpa dem till vad man vill. Poängen är att anpassa den helt enkelt.
Invändningar kring boende
Om vi ska bara ta en utvikning kring boende. Majoriteten av alla invändningar kommer att komma här på boende, jag märker.
Caroline: Okej, ta dina då. Jag tycker att huset är ingen investering på det viset för det kostar mig en massa pengar. Men det är för att jag är medveten om det i min vardag, inte den långsiktiga värdeökningen på mitt hus.
Jan: Till exempel har vi tjänat pengar på att ha vårt hus ökat i värde?
Caroline: Ja, det har det, men vi har inte tjänat pengar på det. Det känns som det kostar massa pengar.
Jan: Ja, men så är det och det är därför vi har avsnitt 415 med Henning Hammar - att boendet är en missförstådd investering.
Caroline: Vi har flera avsnitt där vi pratar om hur bra en ägd bostad egentligen är för gemene svensks ekonomi.
Jan: Ja, jag har ändrat åsikt kring det där. Jag har påstått att man bör köpa sitt boende för grejen är så att boendet, om vi pratar historiskt Sverige sen 90-talet, har vi haft en aktielik avkastning på boendet. Det är inget man ska räkna med framgent, men boendet ska och har på långa tidsperioder som man tittar på 400 år tillbaka utvecklats i linje med inflation och i linje med löneökningar.
Man kan se det som en rådgivning som bevarar sitt värde. Sen kostar det precis som du säger underhåll, men det är vad man betalar för att bo. Som vi pratar med Henning - det stora värdet med boendet som investering är inte prisökningen utan det är hyran man inte behöver betala. Och att vi dessutom har hävstång på det så att de flesta kan lyfta den här utvecklingen i linje med inflation till 6-10% avkastning på eget kapital, på kontantinsatsen.
Jag tror också att varför jag tycker att man ska ha med den är att man gör någonting - de flesta amorterar och amortering är ett slags sparande som man bör ta hänsyn till. Men vi har också avsnittet kring att amortering kan höja din risk då det låser pengarna i boendet.
Att 60-åringen kan ha en låg pension, ha 10 miljoner i huset och inte ha råd att gå på operan för ekonomin är låst. Medan hade hon haft 5 miljoner i lån på boendet, haft 5 miljoner på kontot hade hon kunnat använda en del av de 5 miljonerna till att betala räntan och kunna gå på hur många operaföreställningar som helst.
Extremfallet är de här pensionärslånen - att man faktiskt kan ta ut pengar på sitt boende. Jag tänker att det bör vara med. Boendet bör placeras i bevara värdet-hinken för det kommer att bevara sitt värde om du underhåller det.
Men om du inte avser att använda huset finansiellt - då kan man exkludera det. Det vill säga att jag tänker inte belåna. Mitt mål är att ha det obelånat. Mitt mål är att det ska ärvas till barnen. Ta bort det.
Caroline: Är du med?
Jan: Men om du kan tänka dig att jag kan tänka mig att ta ett lån på boendet, jag kan tänka mig att använda de pengarna för att göra mitt liv rikare till pension - så tänker jag det.
Sen ska jag också säga så här - en snittsvensk som inte är i communityn kommer att ha jättesvårt att få ihop sin ekonomi utan boendet.
Caroline: Hur då tänker du? Vadå få ihop sin ekonomi?
Jan: Få ihop… alltså om vi tittar teoretiskt - när vi är 18 så har vi inga finansiella tillgångar men vi har jättemycket humankapital. Alltså summan av våra framtida inkomster är ganska hög.
Caroline: Är du med?
Jan: Sen är tanken under tiden man jobbar - när jag är 68 då har jag noll i humankapital, alltså summan av mina framtida löner är ganska låg. Men förhoppningsvis då har jag jobbat ihop 40 års pension och jag har ett ganska högt finansiellt kapital.
Grejen är för att kunna leva på sitt kapital så måste man ha ungefär 25 gånger sina årsutgifter. Det är så pensionssystemet är uppbyggt i Sverige. Tanken är att du ska komma upp till det. Om vi inte inkluderar boendet så sparar de flesta för lite för att komma upp till att jag ska kunna ha samma levnadsstandard i pensionen som jag hade innan.
Hur detta syns för de flesta som inte tänker på detta i finansiella termer är att många har en bra pension för att deras kostnader för boendet är låga. De är lägre än om de hade haft en nybyggd hyresrätt. Varför är de det? Jo för att i och med att de har boendet avbetalt så subventioneras det. Sen att det är en alternativkostnad, pengar som kan investeras - det är en annan diskussion.
Caroline: Är du med?
Jan: Ja.
Pension måste också med
Caroline: Ja, bra.
Jan: Pensionen samma sak - många vill inte ta med pension men jag tycker också här att pensionen måste absolut med för det är så stor del av vår förmögenhet för de flesta. Då tänker jag också att inkomstpensionen, den brukar räknas upp med inflationen så den ska in i bevara värdet-hinken.
Tjänstepension, premiepension ska oftast in i tillväxthinken. För premiepensioner brukar vi säga har en hög aktieandel, AP7 Såfa. Tjänstepensioner ska ofta placeras med så hög aktierisk som möjligt så de ska in i tillväxthinken.
Jag tänker att exkluderar vi pension och bostad har vi exkluderat för de flesta den största delen av förmögenheten. Det blir väldigt svårt. Jag kommer ihåg att snittstorleken på ett finansiellt sparande i Sverige, på ett ISK från medianen för en mediansvensk var för två år sedan 70 000 kronor. Hälften av alla fastighetsägare i Sverige har under 50 000 i buffert.
Svensken har inga tillgångar exklusive sin pension och exklusive sitt boende.
Caroline: Det är lite jobbigt att höra. Men det är också så de flesta svenska ekonomier fungerar väl.
Jan: Ja, och det kommer också att synas när vi tittar på det här i helhet. För jag har gjort några scenarion. Inkluderar man att man har en stor inkomstpension och man har boendet, det betyder att för de flesta är den här bevara värdet-hinken ganska stor.
Vilket också betyder att om jag har kanske - nu börjar jag hitta på - en miljon i inkomstpension, det är inte omöjligt för en 40-åring. En miljon i eget kapital i boendet. Det betyder att jag har två miljoner där. Har jag sen 70 000 i ett ISK, det är typ 3,5% av de här två miljonerna.
Om jag har två miljoner då blir det hälften 3,5%. Då kan någon titta på sitt ISK och tänka: shit, vilken risk jag tar med mina 70 000 kronor här. Jag har 100% aktier och det känns skitläskigt nu med höga värderingar. Det pratas om börsen och det pratas om AI-bubblor. Jag kanske borde sänka risken i mitt aktiesparande.
Då tittar man inte på att du har typ en miljon i räntor i din inkomstpension som är helt frikopplat från börsen. Du har typ en miljon i ditt hus som också är frikopplat. Vilken risk du tar med dina 70 000 där är ganska irrelevant i förhållande till helheten.
Caroline: Är du med?
Jan: När man börjar ta ett helhetsperspektiv, det betyder att egentligen den rationella slutsatsen för en investerare som har två miljoner i bevara värdet-hinken och 70 000 i sin tillväxthink, och har jag exkluderat tjänstepension, borde ta mycket mer risk.
Caroline: Ja, jag förstår. Jag ska inte vara petig nu, men kan man verkligen säga att huset är exkluderat från resten av marknaden? Om man vill sälja eller köpa då kanske det är en annan känsla man har.
Jan: Ja, men det är klart om börsen faller och det blir lågkonjunktur, folk blir arbetslösa då kommer kanske inte huspriserna öka. Men å andra sidan upplever jag inte heller, eftersom de flesta inte har sitt sparande på börsen, så är det mer kopplat till konjunkturen. Bara för att vi har en börskrasch får ju inte alla sparken. På marginalen drabbas det men den korrelationen är inte superhög.
Caroline: Var bara lite petig där när du sa att den var frikopplad så du inte får det på forumet.
Jan: Ja, precis. Tack Caroline, bra.
Jag tycker också att pensionen ska vara med av anledningen - särskilt som JFB har kastat ljus på detta - när man blir 65 och ska börja planera för sin pension, vilken ordning man tar ut sin tjänstepension och hur den är placerad spelar stor roll. Om jag har en tjänstepension som ska tas ut på fem år och jag placerar den i 100% aktier eller jag placerar den i 100% räntor det blir ganska stor skillnad.
Återigen, pensionen borde också tas med. Jag upplever att en slutsats från detta blir att det blir väldigt tydligt att de flesta borde ta betydligt större risk än vad de gör. Jag kommer också visa det - att de flesta har mycket lägre aktieandel i sitt sparande än vad de egentligen tror.
Placering av hinkarna på risk-horisont skala
Man kan också placera de här hinkarna på en skala. Nu har jag gjort detta i en graf där jag på x-axeln har sparhorizont - 0 till 10 plus år. Och risk på y-axeln - låg risk till hög risk.
Då hamnar bufferthinken längst nere till vänster - lägst risk, lägst sparhorizont. Bevara värdet. Varför placerar jag den där? Jo, för bufferthinken det är bankkonto. Bankkonto är en insättningsgaranti. När vi pratar pension så är det räntefonder med låg risk, kort duration, hög kreditvärdighet och AAA, investment grade räntefonder.
Caroline: Vänta, du förlorar mig här nu. Jag trodde vi var på bufferthinken.
Jan: Ja.
Caroline: Jag hänger med. Säg det igen.
Jan: Bankkonto med insättningsgaranti. Har jag en tjänstepension så kan jag inte lägga tjänstepensionspengar på bankkonto. Då måste jag välja korta räntefonder. Det som kallas för korta räntefonder är räntefonder med kort duration - tre månaders löptid. Och där det är låg kreditrisk, hög kreditvärdighet på de företag som det lånas ut till. Ofta de här fonderna som heter någonting kort: Swedbank räntefond kort, AMF räntefond kort, Avanza ränta kort.
Caroline: Men är det något jag behöver managera själv?
Jan: Ja, i pensionen blir det det sen.
Caroline: Vi får ta den diskussionen lite senare. Jag känner att det blir komplicerat. Men det ska inte vara det.
Jan: För de flesta, tänk bankkonto. Men sen när du kommer till den fasen, är du 55 så ska du ändå inte ha några räntefonder. Under 55 ska du inte ha några räntefonder. Detta när man är 55 då?
Caroline: Ja, efter 55 så då börjar man börja placera i vissa delar.
Jan: Det känns så himla långt fram.
Caroline: Ja. Men det är det inte. För mig. Men för någon annan.
Jan: Ja, det är premiepensionen. Har man AP7 Såfa, då görs detta automatiskt.
Caroline: Åh, så skönt.
Jan: Så då behöver man inte tänka på det. Den reala målavkastningen för bufferthinken är 0%. Ofta ett bankkonto ger ofta typ 2% ränta. Inflationen är 2%. Det blir 0.
Caroline: Det blir 0, ja. 0 avkastning.
Jan: Ja, realt. Realt. Okej så det är bufferthinken.
Bevara värdet-hinken hamnar mellan risk, mellan sparhorizont - sparhorisonten är tre till nio år. Buffert var inom tre år. Här kan vi då ha boendet, vi har en mix av räntor, man har en fondrobot 50-50. Man har till exempel en tjänstepension som är någon slags tradliv, traditionell försäkring. Jag kan välja 50% aktier och 50% räntor. Man kan ha andra fastigheter, man kan ha skog, man kan ha lite mer avancerade alternativ som allvärdersportföljen. Det som blir typ en 50-50 eller 60-40 procent portfölj.
Det är det vi pratar om - en real målavkastning på ungefär 3% efter inflation. Innan inflation kanske 4-5%. Jag har sagt realt 3% på bevara värdet. Det stämmer om man tittar på till exempel fastigheter.
Sen tillväxthinken, den ligger då hög risk för den svänger mycket. Den svänger mycket mer än till exempel de här räntorna, den svänger mycket mer än fastigheter. Där har man aktieindexfonder, man har tjänstepensioner med höga aktieandel i sina globalfonder - aktielika tillgångar, AP7 Såfa innan 55. Här vill man ha 80-100% aktieandel. Hög avkastning, hög risk helt enkelt.
Caroline: Men är det inte vanligt att man har typ en liten buffert och sen har man sina globala indexfonder? That’s it.
Jan: Om man tittar isolerat så är det så, men de flesta bor i en bostadsrätt. De flesta har ett jobb och jobbet betalar - 18% av din lön varje månad sätts av av staten till din inkomstpension.
Caroline: Och två och en halv går till din premiepension och har din arbetsgivare kollektivavtal…
Jan: Det kan kännas som att man behöver göra mycket själv, men det är inte… Man behöver inte göra det.
Caroline: Det är bara ett sätt att organisera att alla de tillgångar du egentligen har, vi bara placerar ut dem i de olika hinkarna.
Jan: Och jag menar att alla har de här hinkarna, men vi tänker inte på dem. Så det är därför jag gillar helhetssynen.
Tillväxthinken, real målavkastning skulle jag säga 5-7%. Det är också vad börsen över långa tidsperioder har gett i snitt. Sen finns det några garantier? Nej, det finns inga garantier. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla investeringar innebär en risk och det är inte säkert man får tillbaka det investerade värdet. Alla förbehåll.
Storlek på hinkarna i bli-rik-fasen
Om vi tittar på storlek då tänker jag att här behöver man skilja på om jag är i bli-rik-fasen - i ett uppbyggnadsskede - eller om jag är i förvaltarfasen.
Om vi tar bufferthinken i bli-rik-fasen - då är en ganska normal storlek skulle jag säga 0,5 månads utgifter eller 0,5 månads löner till ungefär 6 månaders utgifter. Där har vi ett helt avsnitt som handlar om buffert. Där man får titta: är jag ensam student i en studentlägenhet då behöver jag typ ingen buffert för typ inget kan hända. Har jag föräldrar som jag kan låna av behöver jag också mycket mindre buffert.
Jobbar jag till exempel som du när du kommer jobba som sjuksköterska där kan man alltid ta extra pass - då behöver jag inte lika mycket som om jag är egenföretagare som behöver hitta en ny kund för att tjäna nya pengar. Man behöver anpassa det till sin situation hur stor den ska vara.
Vi tar bli-rik-fasen för alla och sen tar vi förvaltarfasen. Bufferthinken: 0,5 till ungefär 6 månaders utgifter. Bevara värdet - där brukar jag säga är man i uppbyggnadsskede så behöver man inte ha något annat än sin inkomstpension och sitt boende i den.
Caroline: Så skönt.
Jan: Det räcker. Mäcka inte med den. Tillväxthinken i bli-rik-fasen - så stor som möjligt. Lägg så mycket pengar du kan. Varenda hundralapp du kan lägga in är förmodligen viktig.
Lekhinken - max 10% av tillväxthinken.
Caroline: Av tillväxthinken, ja. Då kan det vara ganska liten ändå.
Jan: Jag har alltid tänkt såhär totalt.
Caroline: Så då blir det mycket mer. Nej, nej, nej, jag har tänkt fel.
Storlek på hinkarna i förvaltarfasen
Jan: Om vi tar då förvaltarfasen - stay rich-fasen. Bufferthinken då behöver den bli mycket mycket större för nu är det den vi ska leva på. Nu utgår jag från i förvaltarfasen att jag inte får några nya löner, jag har ingen pension. Det är till exempel den där tiden mellan 55 och 65 eller jag har gjort en FIRE som Jesper till exempel.
Då behöver bufferthinken vara mycket större och då hamnar jag någonstans - jag är konservativ så jag tycker typ 3 till 5 års utgifter. Totala årsutgifter. Det är ganska mycket pengar. Har du för att det ska bli lätt att räkna hundratusen eller femhundratusen i årsutgifter…
Caroline: Så har du femhundratusen…
Jan: Då är det mellan 1,5 till 2,5 miljoner på bankkonto.
Caroline: Är du med?
Jan: För det är de pengarna du ska… det ska betala ICA, det ska betala din allt.
Caroline: Är du med?
Jan: Tittar man där ute så är det vissa som säger 1 till 2, att det har direkt mellan en halv till en miljon. Pratar man med Harold Evensky när han hade två hinkar då var han såhär: ja men då behöver den första hinkan vara ett till två års utgifter och den andra ska vara resten. Jag är lite mer konservativ. Okej, så där runt tre skulle jag säga.
Sen är man flexibel - jag skulle kunna gå tillbaka till jobbet - då är det mer åt ett. Är du såhär jag vill ha hängslen och livrem då är det mer åt fem. Men runt tre, tre års utgifter.
Caroline: Det är himla mycket pengar att ha på ett bankkonto för det urholkas.
Jan: Ja, fast den risken är okej i det läget för vad ska du göra? Vi har alltid tillväxthinken. Sen faller börsen, då har du inte råd att betala hyran.
Caroline: Nej, nej, nej.
Jan: Eller den här månaden har du 30…
Caroline: Bevara värdet-hinken då blir den 20, skulle jag säga mellan 20 och 33 års utgifter. Detta är i förvaltningsfasen när det inte kommer några pengar in. Nu ska jag leva. Varför 20 till 33? Jo för om du har 20 till 33 gånger dina årsutgifter så med 90% sannolikhet över en 30-årsperiod kommer pengarna räcka för den kommer generera en årsutgift om året i snitt. Om du tar 20 då behöver du ha en bättre utveckling på börsen än om det är 33.
Detta är den här klassiska 4%-regeln enligt Bengen. Jag har inte tagit de här ur luften utan det är detta jag menar att den är så fin.
Caroline: Vi här allt ihopa.
Jan: Ja, att det hänger ihop och detta har vi diskuterat mycket i forumet. Så 20 klassiska brukar vara 25. Man brukar säga ungefär 25 årsutgifter. Det är ofta det också som folk säger - men vad är ditt FIRE-tal? Kan du… och 25 gånger 25 är samma som dividera med 4 procent.
4 procent, det vill säga att om du har utgifter för 400 000 per år, om du har 10 miljoner och 4 procents utveckling då blir avkastningen på 10 miljoner 400 000. Då ska det hända varje år.
Caroline: Är du med?
Jan: I tillväxthinken, den behövs inte i förvaltarfasen. Det är lite såhär: har du vunnit spelet, sluta spela. Man behöver inte ta mer risk då. Man behöver inte ta mer risk än man behöver.
Lekhinken, i storlek. Blir också roligt för du behöver inte den. Men väldigt många har den. För folk som har gjort exit överst på rikedomstrappan, då har man lagt 25 årsutgifter i mellanrisk-hinken. Sen säger man att man har en miljon om året i årsutgifter. Då har man kanske 3 miljoner i bufferthinken. 25 miljoner i bevara värdet-hinken. Säger att man har sålt för 50 miljoner. Då är det typ 20 miljoner kvar. Då kan man ta de 20 miljonerna och ha dem i lekhinken.
Caroline: Det är jättemycket att ha i lekhinken. Procentuellt.
Jan: Absolut, men det spelar ingen roll längre.
Caroline: Med. Ja, för att man har ändå sina tillgångar säkrade.
Jan: Man har till exempel bevara värdet-hinken. Man kommer alltid kunna leva på sin miljon om året. Sen kan man investera i onoterat, man kan köra daytrading.
Caroline: Har du sett detta på riktigt? Att det funkar?
Jan: Ja, absolut. Sen får man korrigera efter den enskilda situationen men detta var en av anledningarna för att jag träffade några personer som hade kladdat till det här. Vad hade de då gjort? De hade till exempel tre års utgifter i bufferthinken och sen hade de allt i lekhinken.
Caroline: Ja, okej. Det känns inte bra alls.
Jan: Är du med? De var på översta trappsteget, man hade sålt bolag. Där var ju också en av mina insikter att bara för att man har fått jättemycket pengar så betyder det inte att man inte gör nybörjarmisstagen i ekonomin. För det de är duktiga på är att driva sitt företag och sälja det. Det finns ingen skam i det.
Caroline: Nej.
Jan: De har inte gått och läst Trinity-studien eller nördat på detta som många i forumet som gillar FIRE har gjort. Det blir väldigt stor skillnad på de här hinkarna beroende på vilken fas jag är i.
Lekhinken i bli-rik-fasen: maximalt 10% av tillväxthinken. I förvaltarfasen har du vunnit spelet, du har din bevara värdet-hink full, du har din bufferthink full - go bananas. Det är detta jag också gillar att den funkar oavsett fas.
Caroline: Verkar det rimligt?
Jan: Ja, absolut. Jag bara funderar på de här människorna då som har gjort exit som kanske behöver prata med sin fru eller man om att: såhär ser det ut just nu. Jag undrar hur vanligt det är att man pratar om det.
Caroline: Inte jättevanligt.
Jan: Nej. För då kan det för sig vara så att man har jättestor risk för hela familjen och…
Caroline: Det är inte jättejobbigt när jag tänker på det.
Jan: Och jag har träffat flera så det är ingen som behöver känna sig uthängd som har detta. Men tänk om man har allt på börsen i lekhinken. Jag tänker om börsen faller med 50% eller 70%, det har hänt - då behöver du gå tillbaka och börja jobba. Då förlorar man friheten.
Caroline: Har du gått igenom detta med din partner att vi har ekonomin på detta viset och det kanske inte är så att man ens förstår vilken risk man har utan det bara är som det är.
Jan: Jag och partner är ofta såhär - de har ju skött ekonomin fantastiskt.
Caroline: Ja.
Jan: Är du med? Så det är därför också man får ett gemensamt spår. För då kan man också säga om parten tycker att man är wild and crazy kan man säga: ja men jag är wild and crazy men titta här, vi riskerar inte vår frihet eller vår ekonomi för att vi har bevara värdet-hinken här. Och här har vi en obelånad fastighet.
Caroline: Man kan göra det tillsammans, man behöver inte komma och presentera det. Man kan göra det tillsammans och jag tänker också att det är ett sätt att undvika helt onödiga konflikter. Som kan komma när börsen faller, man behöver jobba igen eller vad det nu än kan vara. Om man inte har kommunicerat med sin partner att vi måste göra vår ekonomi.
Olika faser kräver olika strategier
Jan: Ja, exakt. Det är detta som jag gillar med till exempel rikedomstrappan som sa att väldigt tydligt: olika faser kräver olika strategier. Här blir det så väldigt tydligt.
Bufferthink i början: skydd mot oförutsedda händelser, sova gott om natten. Bufferthink i steg 3, 4 eller 4, 5, 6 i rikedomstrappan: fortfarande sova gott om natten men här finansiera mitt liv de kommande åren när jag inte jobbar till exempel eller har några inkomster. Eller när jag är i pension, finansiera skillnaden mellan det jag får in i pension och de utgifterna jag vill ha - finansiera nettunderskottet de kommande åren.
Så olika syften för bufferthinken. Bevara värdet-hinken i bli-rik-fasen: det är bara boendet och inkomstpensionen, jag behöver inte göra någonting mer i den. Och sen i förvaltarfasen: jätteviktig, då blir den den viktigaste hinken. För att det är där vi kommer skapa avkastningen på ett ansvarigt sätt.
Tillväxthinken: superviktig i rikfasen eftersom det är där jag har mina indexfonder och liknande. I förvaltarfasen förlorar den lite sitt syfte. För jag har vunnit spelet, varför jaga den sista kronan? Riskera inte pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver.
Lekhinken blir i rikfasen att få utlopp, att ha en safe to fail-miljö, lära sig. I förvaltarfasen där kan jag få göra allt det där jag tycker är kul och vill göra utan att riskera de andra sakerna. Storleksmässigt går den från 10% av tillväxthinken till att den kan vara den största hinken.
Jag tycker att det är ganska coolt och då kommer en vän av ordning, till exempel Jussu - kommer du ihåg när vi hade Jussu och JR i forumet - han var såhär: Jan jag fattar din fyrahinkar-modell och det är bara att lura sig själv. Det är mental bokföring, det blir ju ändå bara en hink till slut.
Caroline: Vilken hink tänker han att han har till slut då?
Jan: Om jag ska ta nu blir det matteexempel. Om jag har hundra kronor i bufferthinken, det är bankkonto - typ en ränta. Jag har hundra kronor i bevara värdet-hinken som är 50 kronor ränta, 50 kronor aktier. Sen har jag tillväxthinken där jag har 100 kronor aktier.
Är ni med? Om jag summerar detta så har jag 100 kronor på bankkonto, 50 kronor i ränta, 150 i räntor och jag har 50 kronor i bevara värdet-hinken i aktier och 100 kronor i aktier i tillväxthinken. Det betyder att vi har 150 i ränta och 150 i aktier. Eller hur? Det vill säga totalt 300 kronor, allt som motsvarar en hink som hade varit 50% ränta och 50% aktier.
Caroline: Ja, visst man kan ha det så man vill, men syftet är ju också att man ska förstå sin ekonomi och känna: men jag vet exakt vad som finns där och vilken risk de olika delarna har. Jag håller inte med Jussu. Man kan tänka så visst men det är inte syftet riktigt med fyra hinkar väl eller?
Jan: Nej och min poäng är det är en mental bokföring, för många är det lättare att tänka bufferthink, bevara värdet-hink, tillväxthink, lekhink. Är det samma sak egentligen? Jag är inte fyra personligheter, det är fortfarande bara min ekonomi. Det är att välja perspektiv. Jag vill bara vara tydlig med att matematiskt blir det ingen skillnad i det där.
Caroline: Ja, bra.
Flödesscheman och exempel
Jan: Jag tänker så här att vi kommer - jag ska bara ge några exempel på hur det kan se ut, de här hinkarna och flödet ser ut och sen kommer vi göra en del två där vi kommer titta på lite siffror. För till detta avsnitt för våra supportrar kommer det en Excel-kalkyl där man kan fylla i sina tillgångar, fördela dem och så tänker jag att vi ska titta på lite grafer. Det blir också superspännande för där kommer några ointuitiva saker.
Detta jag kommer gå igenom nu finns det flödesschema för dig som lyssnar. Tanken är att till exempel är man i kom-igång-fasen, då kommer pengarna in, det första jag gör är att jag tar 20% av de pengarna, jag flyttar dem till bufferthinken. Jag börjar alltid i kom-igång-fasen med min buffert innan man börjar med fondrobot eller liknande.
Innan man till och med börjar fördela i bevara värdet eller tillväxthink, då ska man amortera på dåliga lån. Alltså har man andra lån än bolån och CSN så är de ofta så höga räntor att det är bättre att amortera dem. Det är en ganska… där. Nu har vi pratat om 20% i sparandet, det inkluderar amortering.
Sen är steg två att man köper den här klassiska budgetregeln 50-30-20. 50% av dina pengar går till vardagsutgifter, 30% till det du vill ha och sen 20% går till ditt sparande. Jag tycker alltid att man börjar alltid med sparandet. Först sparande, sen det jag behöver och sen det jag vill ha.
Jag kan komma ihåg att du sa det för många år sedan att också om man först sparar de här procenten, då kan man sen spendera pengarna på det man vill ha utan dåligt samvete. Medan om man ska spara i slutet så kan man alltid tycka: jag borde ha sparat mer.
Caroline: Så är det ju.
Jan: Om man blir i rikfasen då är det samma sak. Pengarna kommer in. Det första jag gör är att jag tar mitt sparande ner till bufferthinken, fyller på bufferthinken. Amorteringen går till bevara värdet-hinken och sen går pengarna till tillväxthink och lekhink. Sen samma sak därefter 50% till det du behöver, 30% till det du vill ha.
Det finns fina flödesscheman som man kan använda när man tittar på det med sin partner.
Sen när man då hamnar i den här förvaltarfasen eller till exempel i pension då har man ju ingen lön längre utan då kommer ju pengar in och nu börjar vi ha flödet åt båda hållen. Okej, nu jag har utgifter för 10 000 men jag har bara inkomstpension för 8 000. Då behöver jag plocka ut 2 000 kronor från min bufferthink. Plockar jag ut 2 000 från min bufferthink då behöver min bevara värdet-hink fylla på 2 000 kronor då på årsbasis eller kvartalsbasis.
Där finns det sen - vi har ett helt separat avsnitt om uttagsstrategi. Om börsen går bra då säljer man av en större del i den här bevara värdet-hinken. Går börsen dåligt, då kanske man inte vill ta ut och fylla på från bevara värdet-hinken eller tillväxthinken. Men det blir liksom separat.
Sen använder man pengarna från den här bufferthinken till det man vill ha, de där extraordinära köpen.
Är man då FIRE eller EXIT eller nivå 4 plus - antingen att man har gjort det medvetet, där finns det till exempel som Jesper eller FIRE Jimmy som lever på 180 000 per år. Då behövs det inte jättestort belopp, då behövs det kanske 3 miljoner för att kunna leva. Andra som har stora normala utgifter - då brukar detta inträffa på nivå 4 av någonstans 20 miljoner i nettoförmögenhet.
Då har man ingen pension in, man har inga pengar in alls så man är helt frikopplad från det. Då behöver bevara värdet-hinken flytta pengar till bufferthinken och sen tas pengarna till det man behöver, det man vill ha, alla sådana här extraordinära köp - segelbåt eller semester - från bufferthinken. Här blir tillväxt- och lekhinken valfria i det här tänker jag.
Detta som sagt finns som flödesschema och jag tänker sen i nästa avsnitt - det blev också detta, krädd till Demagog. Han tog den här flödesschema-bilden och sen satte han bara in siffror. Okej såhär, min lön är 31 500 eller en snittsvensk ska ha 39 900 i snittlön och så börjar han fördela hur ska den här 39 000 fördelas. Det är ju det man behöver göra till slut.
Caroline: Ja, precis. Men jag tänker att vi håller denna del 1 här och så tar vi siffrorna och det är i del två. Då blir det också… vi gör faktiskt detta. Jag hade först tänkt att det var ett supportavsnitt för det är fantastiska supportrar på Patreon som gör det möjligt att vi kan… jag har lagt ner jättemycket tid på det här. Men jag tycker att detta är så pass viktigt så vi gör det tillgängligt för alla. Men supportrarna får kalkylen.
Jan: Det är fair. Men jag tycker, vill man en gång köpa kalkylen så går det också bra om man säger: jag gillar inte att stödja er månad till månad.
Caroline: Jag gillar inte att stödja er.
Jan: Nej, men så kan det vara man kanske bara vill ha det bladet.
Caroline: Och då tänker jag att då kommer vi titta på hur ser det ut från ett resultatperspektiv - inkomster och utgifter - men vi kommer också titta på det utifrån balansperspektiv och hur ser det ut när vi fördelar till exempel inkomstpension, tjänstepension, boendet. Hur blir helheten? Det som var såhär JFB som har gjort detta - shit detta hade jag inte tänkt på. Jag har faktiskt gjort lite vår ekonomi också. Det känns skitjobbigt att göra ett sånt kalkylblad, det tog sin lilla tid men det var väldigt roligt.
Jan: Men det var som Demagog skrev: Jan med risk såhär, jag hoppas att du inte ska ta med alla graferna i första avsnittet för att det känns som att det är en berusad ingenjör som sitter och bär rödvin och bara: ja kolla vilka grafer. Och jag var bara: ja det var så det var.
Avslutning
Jag tänker såhär ett stort tack till dig som har lyssnat, ett stort tack till dig som har tittat och framför allt er som har stöttat oss via Patreon som är supportrar som gör detta möjligt. Där finns länk till beskrivningen, där finns länk till det där flödesschemat, där finns länk till bilderna. Gör det till ditt eget, kom med frågor, anpassa det och så hjälps vi åt.
Vi hade inte varit på den här versionen 2025-2026 utan de tusentals kommentarer som har gjort detta bättre. Stort tack.
Caroline: Tack tack.
Jan: Tack tack.
