Lade till lite formler i mitt excelark, så mitt mer likvida kapital, utan pension, har jag en fördelning av 67% aktiefonder/lekhink och resten är räntor, kolonilott och KF.
Gissar att siffrorna kommer skifta rejält inom 5-10 år.
Jo, själva metoden bootstrap har de kritiserats för. För detaljerat för att gå in på här utan man får läsa på själv. Eller om @axr kan förklara det igen 
En annan kritik är att 100/0 portföljen är 50/50 USA/internationellt dvs det finns egentligen inga bevis för att resultaten skulle gälla för 100% globalfond eller 80/20 global/sverige som många sitter på.
Graverande för mig är att man jämförde 100/0 mot 60/40 hela livet. Det gör ju tävligen rätt enkel för 100/0. De jämförde tex inte 100/0 mot en glide path à la generationsfond där man har 100/0 fram till säg 55 och sen drar ner risken till tex 60/40 i pension pga sequence of return risk. Ganska uppenbar svaghet att man tittat så statiskt på portföljerna. IMHO
Sen tycker jag det finns en massa IRL evidensen för att en mixad portfölj blir mer robust (om än inte lika hög avkastning totalt sett). Tex det som de flesta stiftelser och sovereign wealth fonder kört med mellan 40/60-70/30. Alla pensionärer som de facto kommit igenom resten av livet med ekonomin i behåll senaste 70-80 åren i mångt och mycket baserat på mixade portföljer a la 60/40. Addera Bengen mfl studier sedan 80-90talet med typiskt 40/60-70/30 portföljer
Så, jo, Cederburg sticker ut en hel del. Det är ju rätt uppenbart eftersom den fått så mycket media. Hade de kommit fram till något lite mindre annorlunda som 70/30, så hade nog ingen av oss ens hört deras namn.
Jag hade gärna först sett peer reviews av Cederburg et al resultat, samt att andra forskarlag hade repeterat resultaten med andra metoder och fler portfölj jämförelser (tex Glidepath) och andra aktieportföljer (global och andra lokal/global mixar) före jag funderat på att applicera resultatet rakt av
Alltså så det tex inte råkar vara en ”kall fusion” situation där man gick ut för snabbt utan att ha verifierat och utan reproducerbara resultat. Sånt händer tyvärr inom forskningen, ibland pga obetänksamhet, ibland pga prestige, och ibland pga jakt på forskningsstöd. Egen erfarenhet som forskarstuderande
Bottom line: Jo jag tycker det är rimligt att @janbolmeson har en mixad portfölj som bas i bevara kapitalet fasen, åtminstone tills mer data framkommer. De som vill öka risken, och redan nu är övertygade om att Cederburg et al resultaten är helt korrekta och applicerbara för typiska RT portföljer (global/sverige) kan ju skruva upp risken själva i sin kalkyl.
Ingen blir gladare än jag om 100/0 visar sig ge både högst avkastning och bäst portföljöverlevnad för då kan vi höja ribban för årskonsumtionen en bra bit
1 gillning
Säkerhetsmarginal bör enligt mig läggas in på slutet som ett explicit beslut, inte mixas in här och där så man tappar kontrollen över dess effekt.
Då kan man också labba med att öka och minska den för att få känsla för dess effekt.
5 gillningar
Jag har faktiskt landat i att jag inte bara ser ISK-skatt utan även räntor mer likt fond-avgift än som utgift. Det är någonting som konstant tär på min avkastning, men de är nödvändiga för att jag ska få avkastning. Att ta upp ett lån orsakar alltså t ex att mer ränta behöver betalas men orsakar också mer inkommande avkastning (eftersom lånet gör att mer kan sitta kvar investerat).
Skatt är inte en utgift jag kan fila på år för år, utan det är en sak man får titta på på livsnivå. Det är inte som t ex en bostad där jag kan välja att flytta till mindre för att minska mina utgifter, eller större och öka utgifterna. Det är inte som periodiska kostnader där jag med beslut över tid kan lägga dem på rätt nivå.
Ränta, fond-avgifter, skatt är något har med hur mycket pengar jag har i min portfölj att göra / ”hur stort mitt arbetande kapital är” (investeringskostnad) inte ”hur stort jag lever” (levnadskostnad).
Väljer jag att ta större lån (mer hävstång) är det ett investeringsbeslut, inte ett levnadsbeslut. Väljer jag att ha större bostad är det ett levnadsbeslut, inte ett investeringsbeslut. Levnadsbesluten kan finansieras på många olika sätt, med olika investeringsbeslut (låna, sälja tillgångar, osv) och dessa olika investeringsbeslut är optimering av kapital/investering, inte levnadskostnader.
Så nu räknar jag inte med skatt, räntor, fond-avgifter i min spend, jag räknar dem som saker som över lång tid påverkar min avkastning.
Någon i forumet postade kommentar som fick mig att tänka så här. Minns inte vem, men tackar för insikten.
@angaudlinn Vad tycker du om att inte ens räntor får vara med i min ”årsutgift”? Jag har funderat på att skapa en tråd specifikt om den här diskussionen 
3 gillningar
Sant, men om vi utgår från det. Vilka är sakerna som borde korras?
Som jag ser det är det ju bara de reala avkastningarna:
- Bankkonto: -1%
- Obligationer: 3% - men justerat till 2% för inkomstpensionen hamnar i det
- Aktier: 5%
Det jag tänker att man skulle eventuellt kunna korrigera aktierna till 6%.
Tack! Exakt så gör jag med.
1 gillning
Du är absolut mycket mer insatt i de specifika siffrorna än jag är, men som metod tycker jag det är helt klart är bäst att alltid motstå ”jag avrundar neråt” och i stället ha med explicita säkerhetsmarginaler som egna poster/egna beslut som man kan beakta för sig själv och öka/minska beroende på hur ens situation och känsla av trygghet förändras. Jag tror på aktiva/uttryckliga beslut snarare än att låta saker bli lite som de blir för att man avrundar lite här och där.
Se t ex på en FIRE-konstruktion. Man kan fila på sina årsutgifter, sin gissade årsavkastning, men man kan också fila på mixen i sina investeringar och ta in mer räntor/guld. Om man tittar på dessa själv kan man bestämma var/om man vill skapa sin marginal.
Jag har låtit specifika avkastningsiffror bestämmas av min MonteCarlo, så jag vet inte vad jag räknar med. Jag har bara matat in alla uppgifter och sedan filat på investeringsmixen och min utgiftsnivå tills det känns tryggt. Allteftersom kapitalet växer och MonteCarlon ger bättre framgångsprocent så höjer jag min planerade årsutgift tills det blir lagom osäkert igen.
Planerar man inte FIRE utan planerar ha stor andel löneinkomst så kan man sänka tryggheten i investeringsdelen rätt mycket. Investeringen är bara backup/accellerator i en privat ekonomi som baseras på lön.
2 gillningar
Jag tänker att du, precis som Jan, är fria att göra precis som ni själva vill. Ni är vuxna nog. 
4 gillningar
Vad är egentligen skillnaden att räkna skatten som reducerad avkastning, jämfört med att lägga den på årsutgiften?
Med levnadskostnader (300 000) och skatt (50 000) kombinerade som en årsutgift:
1 januari, portfölj 6 000 000
Levnadskostnader och skatt -350 000
Avkastning +420 000
31 december, portfölj 6 070 000
Med avkastning reducerad med skatt:
1 januari, portfölj 6 000 000
Levnadskostnader -300 000
Avkastning minus skatt: +370 000
31 december, portfölj 6 070 000
Uttagskvoten för levnadskostnader kommer se lägre ut i det andra exemplet. Är det så Bengen räknar sina uttagskvoter?
Jag letar efter haken, känns som att ha slagit in en fuskkod i mitt kalkylark annars där det går att ta ut mer pengar till samma uttagskvot. År med negativ avkastning slår åt andra hållet?
Det jag menar är att skatten inte är jämn varje år och inte relaterad till dina utgifter. Säg att du säljer en lägenhet ett år, eller ombalanserar, eller att du säljer saker på AF som gått med förlust. Tänk skatten på uttag på tjänstepension jämfört med att ta ut på en ISK. Dessa saker påverkar årets skatt utan att ha med din utgiftsnivå att göra.
Samma med räntor. Om du lånar upp mer eller amorterar av hela lånet har inte med årets utgift att göra, det är snarare ett beslut om din belåningsnivå. Eller så flyttar du kanske från ägd bostad till hyrd, eller tvärtom. Dessa påverkar dina räntor utan att nödvändigtvis ändra din spend.
Skatt är lurigt. Man vill kanske se till att man triggar skatt specifika år för att grundavdrag inte ska försvinna, eller för att balansera mot ROT/RUT eller ränteavdrag, osv. Andra år kanske man inte vill trigga skatt, för att man de åren skulle ta sig över brytgränsen (t ex löneväxling&pensionsuttag). Balansen ISK/AF/tjänstepension påverkar vilka år skatten triggas, utan att direkt vara kopplad till din utgiftsstorlek.
1 gillning
Sjukt bra avsnitt! Efter att ha lyssnat på er angående 4-hinkar-principen för några år sedan hade jag svårt att föreställa mig att det kunde ske en sån uppgradering som ni nu fått till! Magiskt
Och till er som undrar så är Patreon värt varenda krona! Det arbetet ni gjort ska absolut vara premium-tillgång!
1 gillning
Beror inte tankesättet kring isk-skatten mycket på hur nära FIRE man är? För någon som är i fasen där man ska räkna på hur mycket kapital som behövs för FIRE är det inte lätt att förutse hur stor skatten blir eftersom man inte vet hur stort kapitalet behöver vara. Då är det lättare att antingen dra ifrån 1 procent i avkastning i räknaren för att se hur lång tid det kan ta att nå mitt mål eller att ta min årsutgift x 34:ish för att se vilket kapital jag behöver.
När jag sedan närmar mig FIRE låter det praktiskt att se den som en utgift.
Jag inser ju nu att vi behöver 4 miljoner extra för att täcka skatten. Vågar inte berätta för min man… 
4 gillningar
Tror ISK-skatten kan räknas som antingen en utgift, vid inte så stort kapital, men när det börjar bli stora summor, så är det troligen mer rimligt att räkna det som minskad avkastning.
Jag gissar att jag inom fem år inte längre har möjlighet att lägga undan tillräckligt från min inkomst för att täcka ISK-skatten, som jag gör idag. Får då börja sälja av lite varje år.
Så båda är väl rätt? Man får välja vad som passar ens sits bäst.
4 gillningar
Bemöter först att skatten varierar. Ja. Enkla skattetriggers så som en försäljning av fastighet, eller utdelning i ett AB. De är kända. De kan bära sig själva eftersom de har genererats av ett överskott. Vidare till FIRE och 4%-regeln där inkomsten kommer från kapital, och skatten genereras av samma kapital.
Provprats-stycke: Skatten är relaterad till mina levnadsutgifter, med ett relativt förhållande som sätts år 1 i FIRE. Jag vill ta ut 4% det året. En del kommer gå till skatt, resten går till levnadsutgifter. Jag behöver ha sparat tillräckligt mycket för att vara OK med det som blir kvar till levnadsutgifter.
Ökar skatten kommande år tack vare att portföljen växer slår det inte mot levnadskostnaderna. Kapitalet kan bära sina kostnader.
Ökar skatten kommande år på grund av att skattetrycket ökar, slår detta mot levnadskostnaderna. Ska levnadskostnaderna inte påverkas behöver uttagskvoten höjas, det finns gränser för hur mycket den kan höjas utan att riskera den fortsatta FIRE-resan.
Angående om skatten är en utgift eller sänke på avkastningen. Året den betalas lägger jag den bland mina utgifter. Det kommer folk och knackar på dörren tids nog om jag inte betalar den. Jag kommer ha svårt att motivera att den bara är ett sänke på min avkastning. Kommande år är det hugget som stucket om den ligger i utgiftskolumnen, eller dras av från avkastningsprognosen. Det blir samma sak, gör det som blir mest rätt utifrån egen världsåskådning.
2 gillningar
Jag tycker nya avsnitt om psykologi och investeringsmisstag skulle vara bra. Dom gamla, långt tillbaka, tycker jag är bland dom bästa avsnitten på Rika Tillsammans. Nya avsnitt, kanske med sparpsykologen från Opti (eller?) skulle vara kul.
2 gillningar
Jaa, OptiNiklas har väldigt bra tips.
Gillar även Optis podd väldigt mycket.
Lite intressant med 4% regeln på privat isk och på tjänstepension…. Tar man exemplet med tex 10 miljoner i privat isk så blir ju det netto 300.000 per år i avkastning netto dvs 25.000 netto per månad (4% real avkastning minus 1% isk skatt). Om jag har rätt antagande på skatt på ca 0.29% på tjänstepension isk (inte helt säker) så blir det med 10 miljoner i tjänstepension isk ca 371.000 per år i avkastning brutto med 30% skatt blir det 21.700kr netto per månad (före 66 år) och 24.700kr netto per månad (efter 66, 20% skatt). Så om jag inte tänkt fel så blir det ungefär samma netto ut från privat isk kapital och tjänstepension kapital i alla fall för 66 år och uppåt om man skulle applicera 4% regeln på båda fallen….
1 gillning
Det är ju därför man ser till att vara fullinvesterad i globala indexfonder. Sen en buffert för de som verkligen behöver det.
Här säger du precis det jag menar, att skatten är driven av kapitalet och inte av din utgiftsnivå. T ex: sänker du utgiftsnivån så kapitalet ökar snabbare, så kan du så småningom få ännu högre skatt.
När du säger att man måste ha med skatten i beräkningen det året den behöver ut, visst. Det handlar om likviditet, man måste se till att man vid varje tillfälle har så mycket pengar likvida att man kan betala det som behöver ut. Men om du tänker att skatten ska få plats i din utgiftsram varje år så kommer du inte ens ha råd med nudlar det året du ska betala vinstskatten på såld bostad.
Du kan inte räkna 4%-1% för fyraprocentsregeln och ISK-skatt, för det är procent på olika saker, så det blir inte 3% totalt. 4% är på startbeloppet, 1% är på det belopp du har inne varje år. Ökar kapitalet kommer 1% räknat till pengar så småningom vara större än 4% räknat till pengar, eftersom den ena ökar och den andra inte gör det. Om kapitalet dubblas var sjunde-åttonde år (vilket är normalt/genomsnitt) utan uttag så borde den ena köra ikapp den andra på typ femton-tjugo år? Med uttag, dubbel tid?
4 gillningar
Jo men tänk på att de 10 mkr i privat kapital är redan skattade så de krävde typ 14,3 mkr i inkomst (10 mkr netto med 30% skatt) för att fåcihop dem medan TJP är obeskattad före uttag.
Så det blir lite äpplen och bananer i en sådan jämförelse
2 gillningar