Nja. Då får du väl sälja lite mer fondandelar för att balansera?
Det känns ju orimligt att du ska få sämre levnadsstandard pga skatten när portföljen ökar i värde.
Jag kör med en hel del direktavkastning i portföljen. Utdelningen brukar följa totalvärdet skapligt och då löser det sig automagiskt.
Med risk för att snubbla på matten… visst pratar vi om 700kr i skatt 2024 om det är 1% av 70.00 för snitt-svenskens sparande på ISK, med snittlön på 32.900.
Som blir 0 2025 på grund av skattereglerna och ännu mera 0 2026 på grund.
Så ”problemet” drabbar en minoritet som har större sparande än de allra flesta? Och kanske viktigare för eldsjälar som har kombon av mycket sparande & ingen löneinkomst.
99 av 100 har inte tiotusentals kronor i kvarskatt. 99 av 100 har inte fire som ekonomiskt mål. Vi som har det och dessutom kommit en bit på resan har däremot upptäckt att det börjat bli en väsentlig summa pengar man ska punga upp med varje år. En summa som inte är på marginalen och kan betalas mer ens lön den månaden utan kräver att man planerar och avsätter pengar för att har likvider att betala den årliga kvarskatten med.
Folk som har fire som mål men inte kommit så långt på resan kanske inte har insett hur mycket skatt det blir till slut och då är det inte fel att informera om denna utgift så man tar höjd för det när man räknar på hur stora utgifter man kommer ha vid fire
Och @LevaLivet och @janbolmeson
Jag tror det handlar om perspektiv dvs hur långt har man kvar till att dra pluggen
Klart att alla kostnader ska med. Frågan är bara om
Sam same but different i min värld. Man absorberar kostnaden på båda sätt
Problemet jag upplever med 1 (ta med det i årsbudgeten) är framförallt för de med långt kvar till att dra pluggen. De gör en årsbudget för kostnader de ser nu men bör då lägga till en stor post för ISK skatt för det stora framtida kapitalet personen då kommer att ha på ISK
Exempel, Johan räknar med 300 kkr/år i omkostnader och har just nu 100 kkr på ISK men 5 Mkr när Johan ska dra pluggen.
Risken är att Johan inte tänker på att hans årsbehov är 350 kkr inte 301 kkr. Om ni förstår vad jag menar?
För de med kort tid till att dra pluggen så spelar det mindre/ingen roll. Kapitalet är redan stort, ISK skatten är redan uppe på hög nivå. Då kan man göra vilket som, 1 eller 2.
Själv föredrar jag fortfarande 2. Inför deklarationen gör jag ett extra uttag för att betala ISK skatten när jag vet vad den blir mer exakt.
Rent simuleringsmässigt i beräkningen upplever jag också det enklare att köra 2 dra bort det från %avkastningen. Så gjorde jag långt före denna mallen kom till. Men det kanske är jag som är korkad 
Det är då det här med klassiskt fondkonto gör entré.
Rejäl uppgång under kortare tid → över med en hög ISK-slantar till vanligt fondkonto.
Och i kombo med:
Ja, snackar vi snittsvenskens sparande så är den nästan skit samma, den där ISK-skatten, speciellt nu när det är skattebefriat under 300k. Men om dessa 70k (som jag tror du menade) är t ex 7M, då är skatten plötsligt 70k.
Men nu när Jan gjorde en beräkning på hela kalaset och inte bara pratade snittsvensk utan också oss “outliers” med förvirrade koncept om arbetsfrihet och piña colada, då blir det ändå intressant att diskutera saken. 
Precis! Det är min största post i budgetbladet. Hushållsmaten landar på hälften. 
Så är det, och det ser vi ju som sagt på forumet vid deklarationstider, som @melwa var inne på. Det syns också på alla surmuppar därute som menar att FIRE-folket inte skattar ordentligt. Pratar vi om medelsvenssons sparfria tillvaro med eget skattinbetalande på ca 20-25% av bruttolönen så ligger många FIRE-filurer i samma härad med sin ISK-skatt. (Och detta även de år börsen går åt helvete.)
Nej, de är ingen post på mitt kalkylark. 
Ja, Johan är dum i huvudet. Skämt åsido, jag förstår hur ni menar, jag hoppas det framgick även igår.
Nej, det är Johan som är dum. Jag sa ju det! 
Och nu börjar det bli många rörliga delar i kalkylen För visst finns det en sweet spot när det är vettigt att växla över från ISK till fondkonto - framförallt om man har en oändlig sparhorisont (dvs ”jag sparar till mina barn, barnbarn etc) och inte egen finansiell trygghet/frihet.
Är det nu man pratar med en av de oberoende ekonomiska rådgivarna?
Kanske. Men @janbolmeson har ju något verktyg som jämför också. Själv föredrar jag nog att som vanligt sätta mig ned med mina egna hårda siffror och se över livet i stort i relation till det jag ser på skärmen.
Har lyssnat färdigt på avsnittet nu, spännande vidareutveckling av modellen! Smart att göra det i olika steg så att man kan välja hur man vill applicera modellen själv. Jag ser fram emot att testa mallen 
Som sagt, blev frälst av 4 hinkar-principen första gången ni berättade om den och fyller i den två gånger per år med min fru men vi har aldrig inkluderat pensionen tidigare.
Ett inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Bryter FIRE mot ”samhällskontraktet”?
Den kommer nog senare idag om man är okej med att den kan innehålla lite fel.
Man kan ju som du säger göra på båda sätten. Det känns mer som en fråga om personliga preferenser. Och ingen är dummare än någon annan
Jag tycker det är enklare att se ISK-skatten som en utgift som alla andra. Andra kan tycka tvärtom.
Modellen kan få vara som den är för min del. Jag gör ändå som @angaudlinn och sitter och räknar själv 
Ny tanke upplåst.
Bengen-varianten att sätta en årsutgift och öka den med inflationen behåller jag för utgifter så som mat och VA-avgift. Det som blir galet är när ISK-skatten får samma behandling, den lever ju sitt eget liv.
Att lösa betalningen får jag till. Kommer inte behöva starta en “jag har flera miljoner på ISK, när/var/hur ska jag betala kvarskatten?”-tråd. Det överlämnar jag till Johan. 
Och risken att inflation urholkar besparingarna över tid vilket sammantaget gör en ökad risk för att man inte får den levnadsstandard man hoppats på.
Det är lätt att tänka att man kör “försiktighetsprincipen” med hängslen och livrem men det kan också innebära en risk att man inte tar rätt risk.
Det blir väl ganska tydligt att man behöver en betydligt större portfölj om man begränsar potentiell tillväxt och fokuserar på att bevara värdet.
Tex 35 årsutgifter * 40% räntor = 14 årsutgifter på bankkonto/räntor som inte bidrar till avkastning/tillväxt.
Upp till var och en att avgöra om det är en rimlig buffert utifrån hur mycket man ogillar svängningar, hur börsen historiskt har rört sig och väga riskerna på aktiemarknaden mot risken för inflation och kraftigt minskad tillväxt/avkastning.
Månadsutgift *12 + ISK skatt = Årsutgift. Klappat och klart
(Har man tex ärvt en stor pengapåse och investerat i ISK kan man kanske bli förvånad första året om man inte har koll på ISK skatten, men om man blir förvånad också år två är det ett kraftigt tjänstefel )
Ja, men det finns en anledning till att t.ex. Bengen räknar på:
Och att få inom forskningen rekommenderar en 100%-portfölj. Cederburg-studien är mig veterligen den enda och den har ju också fått en del kritik.
Jag tror att det är få som klarar hålla en 100% aktier portfölj i en nedgång på 30, 40 eller 50+ procent.
Ja, fast det kan ju plötsligt innebär att man har ställt målflaggan 30% fel…
Ja, alltså, du får antingen sänka dina kostnader med 30% eller jobba 3.6 månader om året när du hade tänkt vara FIRE…
Men kritiken består primärt i det du fortsätter med:
Mig veterligen är det ingen som kritiserat själva matematiken i studien (som är rejält mer omfattande än Bengens f ö).
Ingen brådska, min fru är inte fullt så exalterad som jag så det kan nog dröja lite
Fast det var ju inte alls det jag skrev. Eller? Jag försöker adressera att det även finns risker med en alltför räntetung portfölj 
100% aktier behöver inte vara alternativet? (även om det finns argument även för detta)
Bengen är också EN studie, precis som Cederburg. Det finns betydligt fler som får andra resultat.
Utifrån de studier jag kikat på så tycker jag någon slags mittpunkt hamnar runt 70-80% aktier. Inte 55% och inte heller 100%.
Men framförallt tycker jag att det lätt blir knas med dessa procentsatser eftersom portföljens totala storlek och årsutgifter spelar stor roll.
Warren B förespråkar tex 90/10. 10% cash täcker nog rätt många årsutgifter för Warren B. 10% cash täcker inte riktigt lika många årsutgifter i min portfölj
Jag tycker man börjar i fel ände om man börjar prata procent. Jag tycker det är bättre att prata om hur många årsutgifter man “behöver” i buffert för att klara dippar och krascher och sedan, om man vill, räkna ut vad detta blir i procent. Inte tvärt om. Gör man på detta sätt tror jag man lättare tar rätt risk.
8 inlägg har sammanfogats med ett befintligt ämne: Bryter FIRE mot ”samhällskontraktet”?
Så, då ligger kalkylen ute för dig som är RikaTillsammans-supporter:
Diskussionen kring den här i forumet finns: