60/40 + Golden Butterfly: Hur har det stått sig?

Spara och investera Strategier
1

Bara för skojs skull bestämde jag mig för att ta tempen på hur de något mer marknadsneutrala alternativen stått sig sett på 12 månader respektive 3 år. Kort tid då det som främst var intressant nu är det faktum att vi har två dippar inom kort tid (historiskt kort tid), Corona-dippen samt “Putin-dippen” (kanske i framtiden “Ränte-dippen”, men “Putin-dippen” är något roligare).

Detta gör att man kan tänka sig att portföljer som tar höjd för att det ibland går ned bör ha skapat sig en viss edge just nu varpå det blev intressant att se om så är fallet och i sådana fall hur stor denna edge kan tänkas vara just nu.

Först ut är att ta ett gäng jämförelseindex,

Jämförelseindex

12 månader
DJ World Index: -18.14%
OMXSPI, Sverige: -20.92%
DJ USA: -14.59%
Hang Seng, Kina: -22.35%

Medel för ovan: -19.00%

3 år
DJ World Index: +11.85%
OMXSPI, Sverige: +17.47%
DJ USA: +25.56%
Hang Seng, Kina: -24.05%

Medel för ovan: +7.71%

Portföljer

60/40 Balanserad

Fonder,
Lägre risk: Spiltan Räntefond, AMF Räntefond Lång
Högre risk: LF USA, PLUS Småbolag Sverige, Swedbank Asien

Avkastning, 12 månader: -6.57%
Avkastning, 3 år: +17.81%

Jämförelse DJ World Index,
12 månader: +11.57% (relativt)
3 år: +5.96%

60/40 Aggressiv

Fonder,
Lägre risk: Spiltan Räntefond, AMF Räntefond Lång
Högre risk: LF USA, LF Fastighetsfond, PLUS Mikrobolag

Avkastning, 12 månader: -7.37%
Avkastning, 3 år: +23.50%

Jämförelse DJ World Index,
12 månader: +10.77%
3 år: +11.85%

Golden Butterfly

Fonder,
Lägre risk: Spiltan Räntefond, AMF Räntefond Lång
Medel risk: Guld
Högre risk: PLUS Mikrobolag, LF Fastighetsfond

Avkastning, 12 månader: -8.46%
Avkastning, 3 år: +19.75%

Jämförelse DJ World Index,
12 månader: +9.68%
3 år: +7.9%

Golden Butterfly x2

En GB-portfölj men med dubbla antalet tillgångar och således något mindre volatitlitet och ett något mindre “bet” på att specifikt fem tillgångar är bättre än sämre än alternativ B.

Fonder,
Lägre risk: Spiltan Räntefond, AMF Räntefond Lång, Handelsbanken Realränte
Medel risk: SEB Korträntefond USD, Guld
Högre risk: LF USA, Swedban Fastighet, Swedbank Asien, PLUS Småbolag, LF Fastighetsfond

Avkastning, 12 månader: -10.50%
Avkastning, 3 år: +18.32%

Jämförelse DJ World Index,
12 månader: +7.65%
3 år: +6.47%

Allvädersportfölj

Fonder,
Lägre risk: Spiltan Räntefond, AMF Räntefond Lång
Medel risk: Guld
Högre risk: LF Global

Avkastning, 12 månader: -1.02%
Avkastning, 3 år: +14.97%

Jämförelse DJ World Index,
12 månader: +17.12%
3 år: +3.12%

Datum: 2022-07-05
Datakälla: https://aztest.netlify.app

Ovan är inte direkt något baktest då de där portföljerna skapades för längre tid sedan än datan för ovan utan snarare ett sk “forwardingtest” där man testar olika modeller på tidigare okänd data.

Egentligen är ovan ganska tråkigt då “vi” (som håller på och tittar mycket på det liknande saker) sedan ganska lång tid bakåt känner till hur det förhåller sig varpå det inte är särskilt förvånande att portföljer som tar höjd för att det inte alltid under alla tider går upp över tid skapar sig något av en edge, ett alpha, mot breda jämförelseindex.

Man bör också komma ihåg att alla olika typer av portföljer kommer med vad man löst kan kalla för “dolda” kostnader. Mer marknadsneutrala portföljer är särskilt jobbiga att hålla när “allt bara går upp” och upplevs förmodligen endast betala sig när “det mesta bara går ned”.

Om man istället viktar efter värdet “jobbigt att hålla” kontra “mindre jobbigt att hålla” skulle dock jag ranka de något mer marknadsneutrala högre upp pga att 100% risk (istället för t ex en 60/40) blir betydligt mer brutalt när man börjar få ett något mer ansenligt sparat kapital och det upplevs som “allt bara går ned”. -5% när man t ex når över 1 000 000 blir trots allt -50 000 kr. Ser man till amerikanska S&P500 så just nu -20% vilket då skulle bli -200 000.

3 gillningar
2

Spännande, man ser speciellt fördelarna med portföljer som tas hänsyn till nedsidan i dessa sura börstider. Hur har dina momentum och trendföljande portföljer stått emot nedgången?

3

När mätperioden börjar och slutar är helt avgörande för resultatet. Det är svårt att dra några slutsatser av det, tycker jag.

Vad vi säkert vet är väl att mer räntor ger mindre risk men även mindre potential. Var man lägger sig är mer en personlig preferens.

4

Vet inte om jag förstår?
Varför är där jämförelseindex i lokal valuta och utan utdelningar?

Och varför har DJ world index olika avkastning på 12 månader?

5

Snarlikt som 60/40 om jag minns rätt (tittar inte särskilt ofta och än mindre i perioder där börserna är något tröttare) sett till 12 månader men bättre sett till längre perioder (tänk över 3 år).

6

Ja, det är givet. Nu ville jag dock specifikt se hur dessa stod sig i de två dippar vi haft på börserna varpå 12 månader och 3 år blev intressant. Kunde ha valt 2,81 år och 12,29 månader men 12 månader och 3 år verkade rimligt med tanke på vad målet var (att se hur dessa portföljer stått sig under perioderna).

Du är givetvis välkommen att du skapar och presenterar egna jämförelser där du tittar på annan data av andra anledningar osv. :slight_smile:

7

För att jag var slö, det mest intressanta här var hur det stod sig sett till vad funktionen är för den här typen av portföljer; att minska nedsida men ändå skapa vettig avkastning kan man kort summera det som. Du är givetvis fri att göra egna jämförelser, det tar inte så lång tid när det kommer till dessa A mot B; du har källan i trådens start också så bör inte vara särskilt svårt.

8

Ah ok då är jag med

9

Det är alltid intressant att jämföra! Allt man gör är en kompromiss och att jämföra kan leda till den bästa kompromissen för varje enskild person.

10

Det har diskuterats på djupet i andra trådar att 60/40 egentligen är en mycket mer obalanserad portfölj än många tror, eftersom både aktier och nominella obligationer presterar dåligt i oväntat hög inflation.

inflation

60/40 har presterat bra sedan 1980 eftersom inflationen och räntorna
sedan dess har sjunkit kraftigt, vilket har gynnat både aktier och nominella obligationer.

rates

Men tittar vi på decennierna innan 1980, då en stagflation utspelade sig,
så var det 20 år där 60/40 underpresterade den riskfria räntan.

Den blåa linjen är en vanlig 60/40 och den röda linjen är en 60/40
där nominella obligationer har bytts ut mot tillgångar som presterar bra i inflation –
realräntor, guld och råvaror.

60-40

Notera hur mycket bättre den mer balanserade portföljen presterar under perioder
med stigande inflation.

3 gillningar
11

Absolut, men som jag skrev var inlägget inte riktigt ett baktest utan målet var endast att se hur det stått sig i de två perioder av nedgångar vi haft nu. Inte så mycket mer än så, om rejält baktest skulle det ta lite längre tid då att testa för specifikt svenska förhållanden (och bl a vår valutakurs) kräver en del mer grävande och dessutom att man skapar egna “index” genom att foga samman olika datakällor för att bl a kunna ta med tillgångar med högre risk som t ex Fastigheter (och samtidigt få väldigt lång historik som sträcker sig tillbaka till 1950-60) . Arbete kring sådant ligger förvisso i pipe, men … tid. :slight_smile:

Personligen tycker jag det är festligt att de teser som bl a lades fram av Harry Browne (som i sin tur ingår i modern portfölj teori) och som senare undersöktes av bl a @janbolmeson och mig själv tycks stå sig väldigt väl och har nu flera gånger om gjort vad de utlovat; OK avkastning till mindre volatilitet.

Man bör annars också göra viss diff för 60/40 kontra 60/40. Du skriver “vanlig 60/40”, men i mitt inlägg finns ingen portfölj som heter “vanlig 60/40”. Det finns en uppsjö varianter av en 60/40, den sk Golden Butterfly-portföljen har sitt ursprung ur en 60/40 och så även den sk Allvädersportföljen. Där finns en mer vanlig 60/40 av alla varianter som jag skrev om ovan, men det är då en variant bland många.

Det finns dock en typ av vanlig 60/40 som fler än färre kommer överens om (typ…), men… Det blir lite knasigt när du inte definierar vad denna “vanlig” är.

Vad i exemplet är definitionen för “rising inflation assets” ? Det finns en rad tillgångar som gått upp vid inflation som t ex klassiska fastigheter, men det råder en del skilda åsikter vilka av alla dessa som är bättre än sämre i scenario A, B eller C och i kombination med varandra. Vad är kombinationen som grafen visar?

Annars är det såklart intressant för som du säger har vi inte haft stagflation på ett tag varpå det kommer råda en allmän tilt mot nuvarande 20-30-årsperiod (av helt logiska skäl pga människors investeringshorisont kombinerat med saker som survivorship bias och … (detta är ett eget ämne)).

Ett annat problem är annars att risk, ofta i form av aktieindex-fonder av olika slag, också har perioder då pris går helt i sidled över decennier (som du lite är inne på). Nuvarande, vad man definitivt kan klassa som Survivorship Bias, gör t ex gällande att de flesta (sett bakåt) når en överavkastning jämfört snittet för alla småsparare genom att bara gå lång index (västerländska index). Ser man dock på fler perioder än endast de senaste 20-30 åren och dessutom tar in mer än endast västvärlden dyker dock en annan bild upp. Då blir det plötsligt tydligt att det råder en högst verklig risk med noll till negativ avkastning på så lång tid som över 20 år. Detta särskilt om man inte är väldigt duktig och råkar ut för det vanliga paniksäljandet kring bottnarna.

Screenshot_2022-07-06-21-01-52-985_com.android.chrome
Screenshot_2022-07-06-21-01-52-985_com.android.chrome1920×1200 85.3 KB

Japanska Nikkei, baseline chart på månatlig upplösning, grönt över medel och rött under. Kurs runt +13% från det historiska snittet sedan år 1983, något mindre inspirerande.

Screenshot_2022-07-06-21-08-28-379_com.android.chrome
Screenshot_2022-07-06-21-08-28-379_com.android.chrome2560×1600 190 KB

Amerikanska SPX, S&P500. Sidled mellan ca år 1964 till 1980, index går på sikt upp men upp går det knappast under alla perioder och inte nödvändigtvis under en individs investeringshorisont tyvärr. Att bara långa index var av okänd anledning inte populärt under den här perioden, men 1976 skapades den första indexfonden i USA, Vanguard 500. De tidigare åren hade fonden som trackar S&P500 svårt att hitta köpare, något man kan förstå om man tittar på ovan graf. Det tog ett bra tag innan liknande fonder blev poppis, runt 20-30 år kan man tänka sig. (1976+30 år = 2006) …

Problem av typen som ovan har dock alla statiska “buy and hold” då alla dessa tar något av ett stort bet på att det som varit kommer fortsätta vara samtidigt som ingen sådan portfölj på något vis tar höjd för det man inte rimligen kan känna till (framtiden). Detta då helt oavsett om man tar med perioder som 1964-1980 osv och där hittar en formel för något som även då går hyffsat.

För exemplen ovan gällde också inte endast 60/40 utan även olika varianter. T ex en Golden Butterfly som också har klarat sig fint, särskilt den version jag skriver om ovan. Originalet skapat av Tyler på Portfoliocharts inkluderar också äldre data från 1972 och framåt.

image
image1536×951 118 KB

Golden Butterfly kontra Permanent Portfolio, 1978 och framåt (via: https://www.optimizedportfolio.com/golden-butterfly-portfolio/)

Diskussionerna kring just GB-portföljer och skydd mot inflation osv har väl annars pågått ett ganska bra tag nu och det var en del utöver mig som fort såg problematiken med endast guld som skydd mot inflation i GB-varianterna varpå varianter som är snarlika de som jag nämner ovan kom till (men oftast då ej i svensk kontext varpå något mindre intressant då implementation är något av en viktig del samt även saker som diffen mot USD där t ex USD/SEK i sig är en historisk hedge).

Särskilt portföljen “Golden Butterfly x2” tar höjd för något mer än originalet (lite som den större RT-portföljen som skapades för lång tid sedan men med en del saker som skiljer sig rejält) och dessutom i svensk kontext via svenska fonder. Om man applicerar ditt namn på en sådan (men inte tar det där tajming på så blodigt allvar) kan man nå ganska festlig data, men det är något OT för den här tråden. :slight_smile:

2 gillningar
12

Jag laddade hem månadsdata på Nikkei225 och räknade på månadsparande som startade på den absoluta toppen från dec-89 på ca 39000 (33 år gammalt ATH), som inte passerats ännu. Resultatet är att man legat plus sedan 2013 och just nu ligger man på +75% och som bäst på +96%. +75% sedan 1989 motsvarar +1,7% i genomsnitt på en marknad som gått ner 32% på 33 år.
Månadssparande är verkligen fantastiskt.
Lite OT, men intressant ändå tycker jag.

3 gillningar
13

Vad jag vet så är detta inte alls vad en Golden Butterfly är. Nu framgår det inte exakt fördelning av de fonder du skrev där, men jag hittar inga långa räntor (AMF Räntefond Lång är för kort i detta sammanhang), och short-term-bonds-delen kan ju inte ersättas med företagsobligationer (Spiltan räntefond, AMF Räntefond) hur som helst, och dessutom är nog AMF-fonden för lång här. Inte heller finns det någon tilt till svenska microbolag eller fastigheter i den ursprungliga golden butterflyn.

Det ska vara:

  • 20% Total Stock Market
  • 20% Small Cap Value
  • 20% Long Term Bonds
  • 20% Short Term Bonds
  • 20% Gold

Jag har försökt efterlikna detta mer, men det är svårt så inte heller jag har en perfekt match. Dessutom är ju den egentligen framtagen för amerikanska marknaden. Hur som helst, så har min portfölj “bara” backat 2% senaste 12 månaderna (datum: 2022-07-07) vilket ju skiljer sig rejält från -8.46% du uppgav.

4 gillningar
14

Absolut, som jag skrev är det där min variant av en GB-portfölj precis som “x2” är ytterligare en annan variant. Just mitt ex är en något mer aggressiv variant pga Fastigheter. Dessa varianter togs fram någon kort tid efter Tyler skrev om just Golden Butterfly; därav “Hur har det stått sig?” i rubriken och inte “Vad var den ultimata kombinationen för dessa två specifika perioder?” (det är en annan tråd).

Som jag också skrev i det längre svaret till användaren marknadstajmarn finns det en del kritik mot 20% guld … osv … varpå en del tittat på … osv. Tråden om allvädersportföljen går igenom delar av det där.

En perfekt match är inte så viktigt tycker jag utan snarare i sådana där case att se och förstå att det finns olika typer av marknader och se att vissa saker drar uppåt mer än annat under dessa olika perioder samt förstå vilken typ av risk valen innebär. Att man följer andemeningen bakom en tillgångsallokering.

AMF Räntefond Lång är trots namnet mer att betrakta som medellånga räntor. Långa ur ett internationellt perspektiv är t ex TLT (dvs 20+ år), men det finns ingen renodlad billigare sådan fond för svenska användare tyvärr.

Men annars, ja – valen av räntefonder skulle man förmodligen kunna göra något vettigare med idag jämfört mot för 7-10 år sedan.

1 gillning