Jag försöker få klarhet i vad den verkliga inflationen är. Tänker jag rätt?
M2 penningmängd i ett lands ekonomi uttrycks som summan av ett lands alla likvida tillgångar.
Det är den summan pengar som finns tillgänglig i ekonomin och som relativt snabbt kan omvandlas till kontanter för att betala för varor och tjänster.
Enligt Tradingview har M2 ökat från 0.84 triljoner i februari 1998 till 4.74T februari 2024.
( (4.74/0.84)^(1/26) )-1 = 0.0623
Så… i genomsnitt behöver jag ligga på 6.23% i mina investeringar för att hålla jämna steg med denna “osynliga beskattning”?
Den synliga beskattningen är unik per person, så man får lägga sin vanliga skatt ovanpå det.
De flesta har väl ISK, så totalt borde jag ligga på ca 7.2% årlig avkastning för att inte gå back på investeringen.
Helst ska jag ligga en bit över för att även jag ska kunna tillgodogöra mig det ökade värdet* av mina investeringar.
* Edit: det kanske är bättre att uttrycka sig annorlunda. Hittar inte riktigt en bra formulering för min tanke här
Jag tror du snubblar lite tankemässigt här, en del av att penningmängden ökar är ett resultat av högre produktivitet, fler människor och generell ökad levnadsstandard.
Om vi säger att du äger en vinbärsbuske, och jag köper lite vinbär av dig, planterar dem, väntar några år så har ju helt plötsligt mängden vinbär ökat rejält i ekonomin. Men du har fortfarande kvar din vinbärsbuske och samma levnadsstandard, så vi kan båda skörda vinbär och baka kakor.
Man måste komma ihåg att alla delar på en kaka som (normalt) växer varje år, så du kan äta en del av dib del av kakan och ha den kvar.
Inflationen är istället en funktion av både penningmängd och omloppshastigheten.
Penningmängden ökar inte pga mer produktion. Den ökar pga att fler tar lån vilket skapar mer pengar i omlopp.
Däremot så skapas inte räntekostnaden i första lånet utan den behöver lånas upp i efterhand.
Det skapar "tillväxtkrav"så priserna måste upp vilket gör att allt mer lån behövs
Alla processer blir dessutom mer effektiva p.g.a. teknologiska framsteg. En tid senare lyckas du skörda fem vinbärsbuskar istället för en – med samma mängd arbete. Eftersom vi producerar mer per arbetad timme idag än igår så borde priserna på allting sjunka i sin natur (deflation).
Någon filur tyckte dock att det var läskigt med att allt bara blir billigare och billigare. Istället behöver vi centralbanker som manipulerar den fria marknaden med målet att allt ska bli 2% dyrare varje år.
År 1971 beslutade man dessutom att ta bort kopplingen mellan USD och guld vilket gjorde att den finansiella systemet helt tappade verklighetsförankring. Bankvärlden kunde nu skapa nya pengar utan begränsning eller ansvar. I princip fick varje land fick ett kreditkort – där krediten ligger i relation till makt och status – som de kan gå loss med och lämna notan till befolkningens barnbarn.
Tillsammans med regeringen kunde de sedan fördela det nya kapitalet efter tycke och smak. Det kan till exempel handla om att finansiera olika satsningar, skapa fler arbeten inom regeringen/myndigheter som inte genererar tillväxt, att stimulera ekonomin när det anses behövas, eller att finansiera räntekostnaderna på en evigt växande stadsskuld (t ex USA).
Du som lyckades sätta fler vinbärsbuskar trodde att du skulle få se en ökad levnadsstandard p.g.a. effektiviseringen – men den monetära inflationen gjorde istället att du måste jobba mer för att nå samma standard. Hade du inte kunskap eller möjlighet att konvertera din (per design) sjunkande pengar mot säkra (eller spekulativa) finansiella tillgångar som kunde parera devalveringen så förlorade även besparingarna köpkraft.
Den monetära inflationen är anledningen till att en familj med två heltidsarbetare knappt har råd med en bostad och mat på bordet idag, fastän det tidigare gick finemang för en familj med en heltidsarbetare. Det är anledningen till varför du tvingas trycka in dina besparingar i indexfonder som riskerar krascha var 7:e år. Det är anledningen varför du måste byta jobb vartannat år med 10% löneökning istället för att stanna kvar på ditt gamla med 3% löneökning. Allt för att försöka bibehålla levnadsstandarden.
Sorry om det blev lite väl utbrett. Min poäng är att jag tycker att den monteära inflationen speglar verkligheten bättre än vad KPI gör.
OBS: en förenklig med svag överdrift men ni fattar poängen.
Jag vill bara påpeka att enligt mina ikke forskningsbaserade observationer så har vi på 25 år minst halverat köpkraften per krona.
Några exempel
1999 pizza lunch 49:- 2024 139:-
Limpa sötebröd butik 15:- vs 36:-
Ny bättre bil 250-300lök vs 5-750lök idag visst lite mer lull lull som man inte använder och som kostar i undehåll då det går sönder men ändå. Den “riktiga nyttan” är samma då det ändå är ett transportmedel i första hand ovasett om bilen har trådlös mobil laddning, kurvljus och adaptiv farthållare eller inte eller hur?!!
Ett paket smör 20:- vs 60:-
Osb spånskiva 130:- vs 500:-
Pratade med en pensionär om sextio talet
Normal månadslön på sextio talet 6000:- normal hyra lägenhet ca 600:-
Då är frågan, jag som siktar på 8,5 mille för “typ” fire så inser jag att detta kommer ta 14 år att uppnå om jag återinvesterar allt om man räknar på 7% i snitt oxh en sparkvot på 65%.
Innan jag ens börjat ta ut så kommer jue dessa 8,5 millar bara motsvara typ 4,7 millat med dagens penningvärde alltså är det kört för mid då jag är 40:ish o gärna skulle vilja gå lite tidigare.
Visst jag får väl inflationsjusterad lön framgent men vad är igentligen den riktiga avkastningen på börsen med infation borträknad tro?
2% inflation per år glöm det!? Det är mer i snitt, 2% skulle jag se som minimum:ish?
7% är en uppskattning av den reala avkastningen, annars får du räkna med 10-11% nominellt i sverige. Globalt har jag sett siffror så låga som 3-3.5% reell för aktier.
Ett problem i din studie är att du inte tittar på ett genomsnitt av produkter, utan just produkter som du noterat blivit dyra, och därefter drar slutsatser om vad du anser att inflationen egentligen varit. T.ex smör som vi alla noterat blivit dyrt. Och visst är det så, går du in i SCB databas för KPI-beräkning och går ner på produktgrupper så ser du att smör har haft en prisutveckling på 3.4% i snitt sedan 1999, precis som du noterat. En konsument som konsumerar stora mängder smör kommer således ha upplevt en mycket större prisinflation än genomsnittskonsumenten.
6000:–/månad på 60-talet? Måste ha varit någon i mycket hög ställning i så fall. Befordrad tjänsteman i slutet av 60-talet drygt 3000:–/månad. Finns en del på scb.se.
Hur tänker du nu? Att penningmängden stiger när produktiviteten ökar är väl en självklarhet och har inget med "en dold beskattning " att göra.
När jag började i bank 1970 räknade vi manuellt ut låneräntan på en räknemaskin. Sedan satte vi oss och skrev ut låneavierna på en manuell skrivmaskin. Inte ens skrivmaskinen var elektrisk de första åren. Rena stenåldern jämfört med idag.
Produktivitetsökningen har möjliggjort stora löneökningar [inte bara i bank] och därmed en ökad penningmängd. Nöj dig med att räkna på inflationen och strunta i penningmängden.
Jag vet bara att “min” lunchrestaurang gått från 72 kr 2018 → 104 kr 2024 under dessa inflationsår. Möjligt att samma lunch kostade 49 kr 1999. Men ökningen har knappast varit över 100% på 25 år.
Ordinarie pris på smör är väl snarare runt 45 kr nu när allt lugnat ner sig. Ibland kampanjer på 39 kr och under.
Sådana här jämförelser är riktigt knepiga när det kvalitativa värdet av bilar är så mycket högre idag. Valfri bil för 250-300K från -99 får spö på säkerhet, teknik, hållbarhet, prestanda, bensinförbrukning etc av en Toyota Corolla för 300K idag.
Sedan att folk rent socialt anser sig tvingade att köpa Tesla eller fullutrustad Volvo är en annan femma.
2023 minskade penningmängden rejält i Sverige, bland annat på grund av att bostadspriserna sjönk. Samtidigt hade vi en större inflation än på många år.
Med ditt resonemang skulle du inte behöva full kompensation för inflationen, penningmängden sjönk ju. Du får nog tänka om…
Det borde rimligtvis vara så att fler enheter pengar innebär att priserna går upp.
Om inte penningmängd spelade roll skulle vi kunna skicka ut några miljoner nytryckta helikopterpengar per invånare varje år. Alla kan fortsätta handla för sina pengar med bibehållet pris.
Lite raljerade. Men M2 är väl inte det enda som manipulerar inflationen, fast nog måste det påverka.
Speciellt orättvist blir det ju i exemplet om 50% av befolkningen fick massor av nytryckta pengar. Pengarna på min bank kommer inte längre allokera lika stor del av ekonomin som tidigare, eftersom den fördelats ut på fler enheter.
Skulle man fördubbla mängden pengar så bör värdet på alla pengar i teorin halveras.
Men prisökningar (inflation) sker även när efterfrågan är större än utbudet. Om det är brist på olja kommer priserna gå upp vilket påverkar inflationen.
