Hej forumet! Jag vill starta en liten omröstning mellan två tankar jag har kring sparande jag har för mitt barn. Jag är stark förespråkare för att hellre spara med barnen än åt barnen men samtidigt är jag i den sitts där jag har möjlighet att ge dem ett lite större bidrag. Vad tycker ni om dessa alternativ?
Vid ca 20 års ålder ger ca 10% av kapitalet i gåva och för varje krona han sparar på egen hand dubblar jag den som förälder upp till max 100% av kontantinsatsen
Ge 100% vid 18år som gåva (motsvarande 2/3 av kontantinsats)
Tycker inte pengarna ska ges innan bostadsköpet görs, försöker lobba i min familj att inte ge innan de pluggat klart och de vill skaffa lägenhet. Har sett flera kasta bort sina gåvor på fester i gymnasiet eller en resa.
Stor skillnad i resultat av sparandet om man kan göra sparandet längre.
Intressanta tankar som vanligt tycker jag, när det kommer till att spara till barn(en) och tanken på “när det är det dags” att ge & hur.
I första hand tänker jag att det är viktigare att lära barn(en) om ekonomi, sparande, ränta på ränta etc. Lärdomen är viktigare än kontanterna. För att barn(en) skall kunna växa i ansvar gällande ekonomin tror jag precis som du att det är viktigare att spara med barnen än åt barnen.
Får man till ovanstående bitar, behöver man nog inte vara särskilt orolig oavsett hur man väljer att gå tillväga. Men jag personligen hade velat både se ett eget initiativ i form av sparande och uppvisad mognad gällande ekonomi innan jag hade gett en 100% gåva.
Körkort, bil, kontantinsats, hade varit saker jag önskar jag kunnat bidraga med.
Intressant tanke! Precis som du skriver har jag också många vänner som rest upp pengarna de fått i ung ålder. Resorna i sig är ju inga konstigheter men syftet med själva gåvan var förmodligen en annan av deras föräldrar. Dock slog det helt åt andra hållet för mig personligen som fick en (i min värld relativt stor summa) vid 18år. Jag blev istället motiverad av beloppet och känner än idag ett stort ansvar att förvalta detta på bästa sätt. När jag köpte min första bostad envisades jag tex med att spara ihop den summan på egen hand och har än idag inte rört pengarna.
Jag håller med. I slutet av dagen antar jag det främst kanske handlar om hur barnet fungerar och i vilken mognad hen är i. Jag själv fick hela gåvan på en gång och blev av det motiverad att förvalta kapitalet på bästa sätt och har än idag inte rört en krona av det. Min syster reste istället i flera år vilket troligen för henne resulterat i att majoriteten av pengarna är slut. Samtidigt är det svårt om man har flera barn att inte ha samma rutin. Jag tänker att det kanske kan bli irritationer och avundsjuka till följd för en icke förutbestämd och tydlig rutin…
