Vad tycker ni ? 
Sluta spara till era barn
3 gillningar
Jag tycker att man kan gå på två ben samtidigt. Lär barnen att tjäna pengar OCH spara åt dem.
11 gillningar
Jag tror att exakt 0 personer kommer sluta spara till sina barn pga vad den där snubben tycker.
8 gillningar
För mig är det givet att man kan spara till sina barn, samtidigt få de att inse sitt eget ansvar och att de måste tjäna sina egna pengar.
Min take är att sparandet till dom sker i eget namn, du kan därigenom portionera ut till de saker du anser är vettigt att göra i livet. Du behöver inte heller bidra med hela summan till en kontantinsats till lägenhet eller liknande. Vill barnen investera så får de lösa en viss del själva.
Jag har aldrig förstått tanken att det ena måste utesluta det andra. Barnen kan bli bra människor, jobba sunt, ha en hälsosam relation till pengar och andra människor TROTS att deras föräldrar sparat pengar till dom. Det handlar om helt andra saker än att de fått pengar sparade till sig.
7 gillningar
Tesen bygger på två antaganden.
- Barnet får tillgång till sparandet på 18 årsdagen
- Man kan inte åka på semester och ha ett barnspar samtidigt
Båda är felaktiga i mitt fall vilket gör att hela tesen faller lite. Jag förespråkar själv att man sparar i sitt eget namn och inte barnens av liknande skäl. Alternativet behöver ju inte vara att man inte sparar alls.
8 gillningar
Jag kommer inte spara till mitt barn eller framtida. Vi familjesparar istället. Vad jag menar med det är att vi kommer spara pengar som vi kan stötta med. Exempelvis till körkort eller första lägenheten osv. Viktigast är det att lära barn tidigt om att spara, slösa och investera 
9 gillningar
Facit för våra barn är att sparandet till slut spenderades på körkort och kontantinsats för bostadsrätt.
3 gillningar
Jag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan spara och inte spara. En bra tumregel kan vara att spara hälften.
Redan från tidig ålder vill barn ha något lite dyrare, t.ex. en mobiltelefon eller stationär dator. Genom att låta barnet spara till detta och sedan fylla på med lika mycket själv kommer man förhoppningsvis lära henom nyttan med att planera sina inköp.
Samma sak senare under tonåren med resor, körkort och bostadsinsats. Spara hälften, låt hen kämpa för resten.
4 gillningar
Har man råd, så varför inte? Som andra säger så låter det som att det är antingen semester eller spara och att allt bara överlåts på 18-årsdagen.
Vi sparade och pengarna användes för större inköp i tonåren och landade sedan i en handpenning till en lägenhet. Sonen hade tillgång till pengarna från sin 18-årsdag, men han bodde hemma då så regeln var “så länge du bor hemma i stort sett gratis så rör du inte pengarna. Den dag du flyttar hemifrån får du röra dem.” Han hade heller inget intresse av dem. Vår gemensamma(?? - eller kanske mest barska moderns) syn var att han fick bo hemma billigt tills han hittade ett boende, men då behövde pengarna finnas kvar i fall det blev så att han beslöt sig för att köpa något och han skulle även spara själv.
4 gillningar
Vilket känns som en väldigt rimlig användning av pengarna och ungefär vad det folk sparar till sina barn kommer räcka till.
Tidigare (90-talet) kunde ungdomarna lösa samma problem genom att skaffa en billig hyresrätt på några månader och ta körkort genom några privatlektioner med föräldrarna och en uppkörning för någon tusenlapp. Blev folk av dem också.
3 gillningar
Jag har aldrig sparat till barnen vilket är ett fullständigt medvetet val. Förstår inte alls den här hetsen kring att spara till barn. Det bästa sättet att lära sig hantera pengar är att få vara sin egen lyckas smed. Jag fick inte en spänn av mina föräldrar och var fattig hela barndomen och ungdomen. Just detta tror jag ha varit väldigt bra för mig att förstå värdet av pengar och hur det ska hanteras på ett bra sätt. Mina föräldrar bidrog inte ens till någon form av kunskap om pengar. Det kommer jag däremot ge till mina barn så de kommer ha betydligt bättre förutsättningar än jag utan att jag sparar en massa pengar åt dem. Klarade jag att bygga upp min egen ekonomi så borde mina barn klara där när de dessutom får stöd av mig.
5 gillningar
Jag är inte helt säker på det. Mina föräldrar bidrog inte heller till någon form av kunskap om pengar eller sparande. Ändå sitter vi båda två här idag på ett privatekonomi forum. Mitt intresse tog fart för att jag en dag undrade hur de där rullande texterna i botten av nyhetssändningen fungerade (aktiekurserna). Det öppnade upp en helt ny och spännande värld och jag var som frälst.
Hade jag tyckt det varit lika spännande om mina föräldrar pratat ränta-på-ränta under min uppväxt? Kanske? Kanske inte? Kanske hade det fått samma effekt som när vi under första året i gymnasiet fick lära oss att betala räkningar i skolan. …eller barnkunskapen i 9:an. Något jag klassade som urtråkigt. Förstod inte alls vitsen att lära sig om barn eller räkningar nu. Något jag ändå kommer att lära mig när jag är äldre och det är mer aktuellt.
Jag är idag oerhört tacksam för det barnspar jag fick ta över. Jag använde det till en helt livsförändrande upplevelse som inte hade kunnat ske annars. Som jag skrev i en annan tråd så sade jag upp mig från mitt första jobb tillsammans med en kollega och reste jag till Australien i 6 månader, något som senare banade iväg för en karriär utomlands under 15 år.
Jag kommer medvetet vara mycket försiktig när jag pratar pengar och sparande med barnen. Min plan är att undvika det nu och istället göra det i samband med att de tar över barnsparet. Tanken är då att ge en idé om hur börsen och ränta-på-ränta verkligen fungerar. Men… på ett sätt som lockar deras nyfikenhet på egen hand. Såsom det gjorde för mig …och verkar ha gjort för dig.
3 gillningar
Jag är inte FIRE-typen själv men jag ser att det kan vara lockande för andra. Om min son är sugen på FIRE eller ej vet jag väl först om 20-40 år.
Men skulle FIRE vara hans grej och kan han tänka sig att acceptera lite hjälp på vägen så är jag glad om jag kan bidra.
Jag fortsätter därmed att investera.
2 gillningar
För mig känns det bara som en slump att jag blev intresserad av ekonomi. Det som förmedlades i familjen var snarare att ekonomi var något nödvändigt ont. Nästan något fult och något man i princip aldrig pratade om. Lite arbetarklasstänk. Ingen av mina många syskon är intresserad av ekonomi som vuxna. Som förälder tänker man tillbaka lite mer på ens egen barndom och vad man fått med sig därifrån och där kan jag nästan känna mig lite besviken på mina föräldrar som knappt bidragit med mer än mat på bordet och en trygg uppväxt. Har inte fått med mig någon uppmuntran alls på något och särskilt inte något som förknippas med fel klass. Nu är jag den förälder har själv hade önskat att jag hade. Jag peppar barnen på massor av olika saker och det är ganska lätt att se att när jag peppar och visar att jag tycker något är kul och spännande så tycker även de det. Det handlar inte om att trycka upp saker i halsen på dem utan snarare att ge lite pepp och en chans att hitta intressen och lära sig saker.
5 gillningar
Absolut. 100 %, 0 kr i barnspar.
1 gillning
Barnspar upp till gränsen för gåvoskatt, ser det som skatteplanering.
1 gillning
Gåvoskatt avskaffades 2005.
2 gillningar
Esko bor i Finland …
Min plan är att spara till barnen. Men jag kommer inte ge dem allt när de fyller 20 år.
Jag kommer ha pengarna så länge jag lever typ. Då kan jag ha de investerade på börsen. Och låta de växa. Tänk er snöbollseffekten efter 20 år. Då vill man inte ta ut allt och ge till en 20 åring.
Sen är tanken att hjälpa dem när de vill investera i vettiga saker, såsom körkort, kontantinsats osv. Men bara om de visar ansträngning från sitt håll.
Kanske vid 30 år (om jag lever då), så kan jag överföra allt till dem och hjälpa dem att investera dessa på börsen. Så de kan fortsätta med snöbollseffekten. 
1 gillning
Jo, för att utveckla; skulle det inte vara för att jag bor i ett land med gåvoskatt skulle vi nog inte ha något specifikt barnspar, nu har vi det, men endast av skatteskäl.