Jag är ny här, men har ett långt intresse i att investera och att spara.
Jag och min fru månadssparar till våra barn. Tanken är att de ska ha 1 msek på Avanza när de flyttar hemifrån. Vi sparar i deras namn. Jag pratar om sparande och utveckling med våra barn. Uppmuntrar att de går in på Avanza och titta utvecklingen. Vår äldsta tonåring har även han börjat månadsspara ngra hundra varje månad.
Läst på hemsidan att ni inte uppmuntrade att barnen skulle få 1 msek när de blev 18. At det kunde bidra till att ta bort känslan att de kan själv. Vår tanke har varit att de kan använda pengarna för att köpa en bostad, eller att använda avskastningen istället för att ta studielån.
Jag hade en del pengar sen jag var barn. Inte en miljon, men kanske 300 000 tusen. Det hjälpte mig att köpa en bostad.
Är det bara jag som ställer mig lite frågande till att det skulle vara fel att spara till barn?
Det är bra att ta studielån om pengarna investeras för det är det billigaste lånet som finns!
Det vore bra tror jag utan att vara förälder att 18 åringen inte får tillgång till 1000 000 på sin 18-årsdag. Jag tror dom pengarna kan gå åt väldigt fort.
MAn har sett hur det gått för kompisar som fått pengar “till körkort” när dom fyller 18 och dom pengarna festades upp illa kvickt.
Spara inte i deras namn. Du vet inte hur de är när de blir 18 eller vilka de rör sig med. De kanske först är mogna för den summan när de är 25 eller 30. Vill de ha en lägenhet kan ni använda pengarna till det men det blir erat beslut.
Många lär inte förstå hur mycket det är utan bara slösa bort pengarna. Gå in i konstiga investeringar (meme coins osv) och då kan ni bara sitta och titta på när de kanske förstör sina liv och möjligheterna ni gav dem.
Der behöver naturligtvis inte vara fel. Att ha möjligheten att kunna hjälpa barnen med tex boende är fantastiskt.
Man vill ju gärna också ha höga tankar om sina barn men sin egen uppfostran av dom är ju bara en faktor som avgör vilka personer de blir och hur många 18 åringar är mogna att få fullt eget ansvar för sådant belopp.
Vårt arbete som föräldrar handlar ju om att förebereda våra barn så bra vi bara kan för världen vi lever i, skapa så kompetenta, motståndskraftiga och väl förbereda människor som det bara går att för klara sig själva och kunna bygga ett väl fungerande liv och att utöver det också skapa sunda och goda värderingar och moral.
Att få tillgång till en miljon på 18 årsdagen skulle vara det bästa för någon eller ultimata tiden för det hur fina människor de än är, kanske är osannolikt. I många fall kan det nog vara destruktivt och skadligt.
Sparar du i deras namn har du ingen makt över de pengarna, även innan de fyller 18.
Spara i era egna namn så att verktyget pengar finns för att kunna hjälpa era barn om och när det faktiskt kommer vara det bästa för dom.
Tack för era svar! Uppskattar alla åsikter och tankar
Jag har redan sparat i deras namn. De har 3 Avanzakonton. Jag försår att det finns en risk att de gör dumma saker med sina pengar. Nu tror jag inte det kommer att ske. Kan inte säg att jag är helt nöjd med all uppfostran, men att hanskas med pengar är de faktiskt duktiga på. De får sin månadspeng, men den går inte åt. Deras summa på konto ökar och de för över till ett sparkonto ibland. Visst kan detta ändras, men det tror jag inte.
Sen kan det bli en lärdom att få ta hand om pengar. Det är så jag tänker och det är så jag vill att det ska vara
Att ha ett eget konto och kunna logga in och följa utvecklingen ger en härlig känsla. Det är det jag vill.
Men det är klart. Om pengarna spenderas på 6 månader på skit hade jag inte varit nöjd. Men om de vill resa världen runt och ta en del av pengarna är det deras val. Och då får de ta konsekvenserna av det. Men jag kanske inte blir helnöjd…
Spännande. Det var inget jag visst ngt om. Har inte anmält ngt… Tänkte låtsas som det regnar och inte göra ngt allts. Planen är att inte ngn ska röra pengarna förrän de är tämligen stora…
Du har ingen laglig rätt att bestämma över pengarna när ungarna fyllt 18 år.
I samma sekund 18-årsdagen börjar är allt deras egendom.
Vi lovade våra barn att betala körkortsutbildningen om de inte rökte, drack eller gjorde något olagligt. Det gjorde de inte men sonen undrade om han kunde få en Armanikostym på samma villkor när han fyllde 30. Tyvärr för honom så blev det lite alkohol.
Vill säga att det ena utesluter inte det andra. Som tonåring jobbade jag, sparade pengar och jobbade alltid ihop pengar till saker jag ville köpa. Väl när jag fyllde 18 så fick jag pengar som mina föräldrar sparat åt mig. Med dessa pengar åkte jag utomlands och allt spenderades på att ha kul, festa och äta god mat för jag var ju äntligen ”fri”. Man kan vara duktig på ”hantera” pengar som tonåring men fortfarande göra omogna val. Nu säger jag inte att dina barn kommer göra det men har valt att spara till mitt barn på eget konto av just den anledningen för jag vet vad jag gjorde! Jag var nog inte mogen för de pengarna förrän jag var 25 och hade önskat att jag sparat dem så jag tog mig in på bostadsmarknaden tidigare. Samtidigt så lär man sig alltid av sina misstag. Så kanske inte hade varit så duktig på att spara idag om inte det fanns ånger i det jag gjorde!
Jag ser inget fel i att spara pengar till barnen. MEN, jag ser definitivt ingen fördel med att spara pengarna i barnens namn.
Vi sparar till barnen på ett konto som står i vårt namn. Då har vi möjlighet att ge pengarna när de fyller 18 eller 25 eller när vi tycker. Om “shit hits the fan” har vi dessutom möjlighet att använda pengarna för att barnen ska få en bra barndom istället.
Från 12-års dagen får barnen ett eget konto på Avanza, eget bankkort och swish. De får då tillgång till sin månadspeng och hopsamlade födelsedagspengar. Dessa pengar får de använda fritt. Spendera, spara, investera. Lärpengar helt enkelt.
Själv ärvde jag pengar som var bundna. Jag fick tillgång till dem först när jag fyllde 30. Det var för sent. Då hade jag redan utbildning, jobb med bra lön, hus och 2 barn. Jag hade haft mer nytta av dessa pengar tidigare. De pengar som 5-7 år tidigare hade kunnat göra stor skillnad i mitt liv blev nu bara en mindre summa som drunknade i våra löner. (Blev förvisso en bröllopsfest senare så nog blev det något fint av det till sist.)
Vi sparar barnbidragen men i våra egna namn. Tanken är att vi ska kunna hjälpa barnen med en del av deras första bostadsköp. Viktigt är att de känner att de själva har sparat ihop sina pengar, så vi tänker inte ge hela summan.
Jag rekommenderar att ni från och med nu sparar i era egna namn så inte barnen slösar bort pengarna till något det inte är tänkt. De flesta är inte ekonomiskt mogna när man fyller 18.
En fördel är att det inte lika lätt uppstår en situation där man känner sig lockad att ”låna” av barnens pengar. Känner till ett sånt exempel där föräldrarna har gjort just det och det är säkert inte ovanligt att folk tar summor av det som var tänkt till barnen när man tex byter bostad eller liknande och behöver extra kapital. Man börjar förhandla med sig själv om barnen verkligen behöver x summa. Den risken är inte lika stor när pengarna står i barnens namn.
Jag gjorde en kombination så av totalen på en bit över en miljon låg hälften i barnets namn och hälften i mitt namn. Gjorde klart för barnet att om pengarna hen hade tillgång till försvann skulle hen inte få resten. Det som har hänt hittills är att hen satt up eget sparande och skaffat sommarjobb för att också bygga något själv. Fonderna är orörda och verkar så förbli i väntan på lägenhetsköp.
Bättre att ni sparar i era egna namn och ger dom pengar till specifika händelser genom livet. Vad ska en 18åring med 1 miljon till!? De borde antingen jobba eller studera vidare några år och lära sig pengars värde.
En nära släkting till mig var 15 år gammal när hans pappa plötsligt dog. Föräldrarna var skiljda men båda levde under ordnade förhållanden. När han fyllde 18 år fick han arvet och därmed ca 1,2 miljoner på sitt konto. Dom pengarna gick fort åt på krogen, taxi, drinkar, hyra, bil osv. Tror det tog ett eller två år innan det enda han hade kvar var stora skulder.
Nu 12 år senare har han ett jobb med lön på drygt 40.000:- plus fri bil. Men betalar fortfarande av på skulderna. För drygt ett år sedan minskade inte skulderna hos kronofogden trots att han betalade drygt 10-12.000:- varje månad.
Så ett stor summa pengar när man fyller 18 kan vara rätt farligt.
Jag återkommer till mitt gamla vanliga råd: se till att barnen har extrajobb så att de har pengar. Har man bara sina 1250 i månaden i studiebidrag när man tex går sista året så blir det jättetufft med alla utgifter och lockelsen att ta av kapitalet kan bli stor. Men har de extrajobb så kommer de inte ha samma behov av att ta av kapitalet. Så se till att de klarar sig ekonomiskt utan att röra kapitalet!
Sparar till barnen i våra namn, aldrig i livet att det skulle ligga på deras personnummer. Bra tips med extrajobb. Äldsta dottern funderar redan på detta (14) och försöker räkna på inkomsterna.
Sköter de sig får de pengarna vid 18-20 årsdagen men det tar vi då.
Skiter det sig med drittcirkusen Trump o Co kanske vi behöver använda pengarna innan dess.
Jag tycker det är bra att föräldrar hjälper sina barn. Men vill du att pengarna ska gå till ngt specifikt så spara på konto i ditt namn och ge pengarna när de behövs. Sparar du i deras namn finns risken att det spenderas på annat när de fyller 18. En del tycker de är vuxna då och kan ta egna beslut, som de ångrar senare
Men bara för att du sparar pengar till dem hindrar det ju inte det dig från att lära dem om pengar ändå. Som du skriver att du gör. Det är ju skillnad på att kommunicera till barnen att ”vi har sparat till dig så du behöver inte göra ngt, allt är gratis sen” och att säga ”vi har jobbat ihop en start till dig, tar du väl hand om det har du en bättre chans att klara dig bra”
Mina föräldrar har sparat till mig och jag visste om det. Det är ju en fin trygghet i livet. Men för min del tycker jag det hade varit mycket värt att få veta mer om pengars värde. Hur det verkligen känns att spara och jobba ihop pengar och så. Mina föräldrar har aldrig pratat om hur jobbigt det kan vara. Antar att de inte ville ge mig skuldkänslor. Men tycker som sagt det är viktigt att veta mer om hur saker och ting känns i verkligheten. Tror det är viktigt att berätta mer om konsekvenserna av lika handlingar. Då inte så att man gnäller, skriker och hotar. Utan att man har uppriktiga och ärliga samtal så barnen kan förstå varför man behöver göra vissa saker och undvika andra. Då har de bättre grund att ta beslut från
