Nu när svenska valutan är låg överväger jag att öka min Sverige exponering från 20 til 30%.
Idag har jag mina 20% i PLUS allabolag Sverige. PLUS fonden täcker ju in alla aktier i Sverige. Men det är ju grymt om jag kan bredda det ytterligare med den nya 10% delen.
Hur har ni breddat er exponering mot Sverige?
Vad tycker vi om Investmentbolag? Förutom att de har hög risk med få bolag jmf med index. De innehåller väl en del onoterad bolag. Då tänker jag det enkla alternativet Spiltan Investmentbolag.
Är det en idé att spetsa till exponeringen med småbolag istället? Så koncentrationen av småbolag ökar?
Kravet är som vanligt, låg avgift, helst under 0,4%.
Funderar lite hur du tänker att man breddar ännu mer när man tar ännu mer smala Sverige i portföljen ?
Kan man ta in ännu bredare Sverige mer än vad man får i Plus Allabolag Sverige index?
Det har du rätt i. Det var mer en öppen fråga om det går att bredda exponeringen med tex onoterade bolag genom investbolag. Om inte det går, vilken del kan vara bra att spetsa tex småbolag?
Kan vara bra redan nu att sätta upp en plan för hur och när du ska skala ner din utökade Sverigedel också om du nu väljer att öka exponeringen mot Sverige.
Jag har ökat min andel Sverige (Plus allabolag) från 10 till 20%. Den nya fördelningen är egentligen godtycklig (känns lagom) och har svårt att rationalisera hur långt jag skulle kunna ta överviktningen, och låter det vara såhär tills jag eventuellt blir klokare.
Lite i linje med TS funderade jag på att ha en del AMF Småbolag och få lite svenska småbolagsfaktor, men lät bli för att det kändes som ren spekulation.
Angående när jag ska avsluta överexponeringen mot Sverige, så har jag tänkt såhär: jag slutar köpa nya fonder överviktat mot Sverige och går tillbaks till att köpa i basportföljens proportioner när den danska kronans kurs (läs Euron iochmed danska kronan är knuten till Euron) mot svenska kronan återgår till det den var i mitten av 2022, som jag också har vant mig mig vid vad den borde vara de senaste åren; 1,4 SEK för 1 DKK.
Kursen ligger just nu på 1,5 SEK för 1 DKK.
Ja exakt. Funderade också över småbolag, men det medför en del riskökning som du säger. Portföljen är för lång sikt (pension = 30+ år). Men det mest rationella är att öka min Plus Allabolag del från 20 till 30%, så jag inte överviktar inom Sverige.
Lite tråkigt bara. Men en bra portfölj ska ju vara tråkig
Sant. Det har jag inte tänkt på. Jag tänkte bara byta över 10% på en gång, när jag anser att valutan ökat tillräckligt från dagens läge. Alternativt kan jag ändra månadssparandet och låta det jämna ut sig över tid såsom @Melrache tänkte.
Varför inte välja något som är direkt kopplad till valuta avkastning om man spekulerar i det för att få ordentlig effekt på det hela? Skippa tråkiga index fonder för att jaga gissa på valuta rörelse
Valuta tajmning är minst lika svårt som att tajma börsen
Valutatajming och valutatajming… Vi får rent konkret typ 20% mindre för samma sparade krona idag jämfört med typ juni 2022 när vi sparar i utlandet, det är mer än bara brus, det är ganska mycket, för mycket för mig att ignorera.
Enda anledningen att ta det bittra pillret och fortsätta spara som man gjort tidigare, är väl om man tror att försvagningen av svenska kronan är “permanent”, och man inte tror att Sverige kan återhämta sig, sagt utan att vilja gå in i en diskussion om riksbanken, hushållens skulder och svenska kronan.
Iochmed att jag får min lön i utländsk valuta så har jag haft koll på kronan minst en gång i månaden i ett antal år, jag bettar att den kommer återgå till mer “normala” nivåer, och fram tills dess överviktar jag Sverige ännu mer, men jag kan såklart ha helt fel.
Så tänker jag med. Det är ju betydligt dyrare att köpa utländska aktier nu (globalfond). Och kronan borde ju gå tillbaka till en högre nivå, med tanke på att valuta över tid jämnar ut sig. Men visst, det kan tolkas som en form av maknadstajming. Det finns ju ingen garanti att kronan ska uppåt, och vad är en normal nivå för svenska kronan vs USD?
Jag tänker att detta är samma koncept, som att köpa mer aktier när börsen kraschar. Man köper “billigt” helt enkelt. Jag väljer ju hellre att köpa en svensk produkt när den är billigare än utländsk. Det är ju bara sunt förnuft och är dessutom poängen med ombalansering.
Var gränsen går för att klassas som marknadstajming borde vara när man ändrar sin portfölj-fördelning radikalt och lägger in en stor klumpsumma på “botten” och inväntar denna istället för att månadsspara.
Du fick mig att tänka till där. Jag har missat den aspekten. När jag ökar andelen av Sverige tex med en klumpsumma så måste jag också ändra målfördelningen annars säljer jag de igen vid nästa ombalansering.
När svenska kronan sedan ökat så pass att jag är nöjd Då måste jag göra det omvända…
At the end of the day, blir det en spekulation om valutan som @Jacke77 är inne på.
Ni har övertalat mig. Jag behåller min nuvarande fördelning och låter ombalanseringen sköta ev. obalanser.
Du har en bra poäng, men jag ska säga att jag tror inte på ett sånt förhållande mellan räntan och kronkursen, så är inte helt oroad för scenariot du beskriver, även om jag hör att jag måste tänka ett extra varv om hur jag avslutar min extra-tilt mot Sverige, notera att jag inte slutar köpa, utan köper mindre.
ECB och Riksbanken har bägge två 3% styrränta just nu, och Riksbanken var faktiskt några månader snabbare än ECB på att övergiva 0-räntan.
Sett till det, så borde det inte vara ett osedvanligt stort gap mellan SEK och DKK (EUR), men det är det, rimligen för att faktorerna som påverkar kronkursen negativt just nu inte enbart är vår styrränta, och de faktorerna behöver nödvändigtvis inte i sig mekaniskt sänka svenska börsen.
Men låt säga att du har rätt, då skulle jag kunna säga att jag fortsätter köpa övervikt svenska aktier i X antal månader från att förhållandet mellan SEK och DKK har normaliserats.
De valutorna du nämner är inte särskilt viktiga i sammanhanget. Det som händer är att man säljer SEK för att köpa USD då de har högre ränta. ECB är inte riktigt relevant.
Visst, majoriteten av aktierna i marknadsportföljen köps i dollar.
Men varför har avståndet mellan EUR/DKK och SEK ökat om ECB och vi har höjt räntorna lika mycket?
Det är densamma som att säga, varför har SEK sjunkit gentemot dollarn mer än vad DKKn har sjunkit mot dollarn under den här tiden?
Om du inte har något svar till detta som har med styrräntor att göra, så vill jag säga att det är essensen i varför jag tiltar extra Sverige, för att jag tror att dessa övriga faktorer är tillfälliga.