Hej,
Har läst mycket här på forumet de senaste åren, lyssnat på en stor del av poddavsnitten och vill börja med att tacka för all inspiration och kunskap som finns här! 
Jag har sedan många år varit intresserad av FIRE (läst mycket, lyssnat på poddar om det osv) och alltid sparat (eller snarare investerat) en stor del av lönen för att ha möjlighet till mer frihet i framtiden om jag så vill, så ett extra tack till @angaudlinn, perfekt timing med din Youtube-kanal och väldigt inspirerande med en svensk vinkel på FIRE eftersom typ 90 % har amerikanska utgångspunkt. Dina videor är en av veckans höjdpunkter! Nu är jag inte framme vid målet än, men jag har senaste tiden börjat fundera mer och mer på uttagsstrategier och då främst dynamiska sådana, så tänkte höra vad ni tänker om denna strategi.
Blir ett långt inlägg nedan, så kortfattat hur den dynamiska uttagsstrategin är tänkt att fungera:
-
Veckouttag på 0,1 % från start (5,2 %/år), detta är en referensnivå kan vi kalla det. (Bill Bengen pratar ju numera om att 5 % är det nya 4 %
). -
2,5 MSEK fördelat på 2 310 000 kr i fondportfölj, 120 000 kr i kassa och 70 000 kr i buffert.
-
Ska generera 10 000 kr i snitt i inkomst/månad under 30+ år. Veckouttag på 0,1 % vid en startportfölj på 2 310 000 kr ger veckouttag på ca 2 310 kr. I snitt ger det 10 000 kr/månad under ett år.
-
Inflationsjustera löpande varje månad istället för 1 gång/år
-
Använda en kombination av fondportfölj och en mindre kassa för att skapa dynamik i hur mycket som tas varje vecka från respektive del, baserat på hur fondportföljen utvecklas
-
Justera veckouttaget uppåt och nedåt (steg om 0,002 % för varje 1 % i upp- eller nedgång av portföljvärdet), alltså sälja av en större andel än 0,1 %/vecka vid uppgång och en mindre andel än 0,1 %/vecka vid nedgång
-
Justera veckouttaget ner 1 steg (= motsvarar portföljförändring på 1 %) för varje 10 000 kr kassan överstiger startvärdet på 120 000 kr = kassan ska inte växt sig onödigt stor och vill inte sälja av onödigt mycket av fondportföljen då kassan är stor
-
Bygga kassa i goda tider och ta en allt större del från kassan i sämre tider
-
Sälja av fonder utifrån fördelningen vid tidpunkten för veckans uttag (fredag) = sälja av ett större belopp av det som gått bra och mindre av det som gått sämre
-
Inom varje fondkategori sälja av utifrån fördelningen inom varje kategori = sälja av ett större belopp av de fonder i respektive kategori som gått bra och mindre av det som gått sämre
Tänkte höra vad ni kloka läsare har för input på denna dynamiska uttagsstrategi. Vi utgår från att allt går att automatisera, så jag tänker mer input på tankevurpor, saker jag missar osv. Är lätt att snöa in på en viss uttagsstrategi och vissa saker är jag inte helt nöjd med. Det som stör mig mest är kanske att man säljer mer av det som har gått bra och mindre av det som har gått dåligt, men för fonder ”känns” det mer OK jämfört med aktier, där man ofta gör felet att sälja vinnarna och behålla förlorarna. Känns också som att man hamnar i en tro att man kan ”timing the market” istället för att ha ”time in the market” när man säljer av mer i procent när portföljen stiger i värde och mindre när värdet sjunkit. Alltså en risk att man bygger en onödigt stor kassa. De ”steg” och ”nivåer” jag använder är ganska godtyckligt valda, men svårt att komma fram till något optimalt. Känner till Sequenze of Returs Risk. I framtiden kanske vi inte kan räkna med så goda börsår som det varit senaste tiden. 5,2 % är kanske högt, även med tanke till dynamiken i uttagsstrategin?
Har kollat på många videor och läst på mycket om uttagsstrategier, alltifrån 4 %-regeln till andra varianter med med ”guardrails” upp och ner, vilket ger ett spann för uttagen beroende på portföljutvecklingen, istället för att strikt hålla sig till 4 %-regeln. En sak som ofta nämns när det gäller uttagen är att större uttag vid goda tider gör att du kan spendera mer, som att det vore en självklarhet att man just ska använda överskottet till att spendera. Jag tänker mer att man vill säkra vinster i goda tider och bygga kassa då, för att kunna klara sig bättre vid kraftiga och/eller långa nedgångar, eftersom man då vill undvika att sälja av portföljen och hellre tar av kassan.
Grundförutsättningar och startportfölj
Jag vill få mer dynamik i form av uttag oftare (veckovis) och större uttag (även procentuellt) när portföljen ökat i värde (för att bygga kassa inför sämre tider) och samtidigt mindre uttag i kr och % när portföljvärdet minskat, för att då istället ta en större del från kassan. Veckouttag på 0,1 % leder till 5,2 % uttag/år, vilket känns rimligt om man även inför ett antal dynamiska aspekter genom att ha en del kassa, som jag kommer gå in på nedan.
Grundförutsättningen är att man har 2,5 MSEK och vill kunna ta ut 10 000 kr/månad i snitt och att det ska gå att göra under 30+ år eller helst ”för evigt”. Detta inflationsjusteras varje månad (också en del av dynamiken att göra det månad för månad istället för årligen). För att förenkla mina exempel har jag räknat med 0 % i inflation nedan. Istället för att sälja av fonder 1 gång per år/kvartal/månad så gör man det varje vecka (mer dynamiskt). 10 000 kr/månad (120 000 kr/år) motsvarar ett uttag på 2 308 kr/vecka om man räknar på exakt 52 veckor, men jag har använt 2 312 kr/vecka nedan då jag använde det ursprungligen i mina uträkningar (marginell skillnad). Vid startpunkten är alltså beloppet man vill ta ut 2 312 kr/vecka för att i snitt få 10 000 kr/månad.
För att kunna genera 10 000 kr/månad vid uttag på 5,2 % krävs en portfölj på ca 2 310 000 kr (120 000 kr/0,052). Portföljen antas bestå av billiga breda indexfonder fördelat på: Global (65 %), Sverige (14 %), Teknologi (8 %), Småbolag (7 %), Tillväxtmarknad (6 %). Inom respektive kategori antar vi att det finns 4 olika fonder (kommer nog vara lite åsikter om dessa saker ). Av de resterande 190 000 kr tänker jag att dessa fördelas på 70 000 kr i buffert (målet är att den aldrig ska behöva röras) och 120 000 kr i kassa. Denna kassa på 120 000 kr kommer till användning senare i den dynamiska uttagsstrategin, då den skapar en del av dynamiken i uttagsstrategin eftersom storleken på den påverkar hur stora uttag som görs från portföljen (justering ner i uttag vid större kassa, vilket förklaras senare).
Hur den dynamiska uttagsstrategin är tänkt att fungera
Grunduttaget är alltså 0,1 %/vecka, vilket innebär 5,2 %/år. Vid startpunkten är portföljvärdet 2 310 000 kr, vilket ger ett uttag om 10 000 kr/månad. Det procentuella veckouttaget från portföljen bestäms utifrån en tabell där logiken är att uttaget ökar i procent (0,002 %) om portföljvärdet stiger och minskar i procent (0,002 %) om portföljvärdet sjunker SAMT justeras ner 1 steg i tabellen, beroende på hur många extra månadsbelopp (10 000 kr) som finns i kassan.
Exempelvis om portföljen har stigit 10 % till 2 541 000 kr (för att förenkla tänker vi att inflationen varit 0 %) innebär det att veckouttaget ska bli (0,1 % + 0,002 %*10 = 0,12 %) vilket i årstakt blir 6,34 %. Logiken är att man vill ta ut mer även i % när portföljen stigit i värde. Uttaget per vecka blir 3 052 kr, vilket i snitt per månad blir 13 213 kr, alltså 3 213 kr över de 10 000 kr. Grunduttaget/vecka för att få 10 000 kr/månad i snitt är som sagt 2 312 kr, så den del av veckouttaget som överstiger det beloppet (3 052 kr – 2 312 kr = 740 kr) fyller på kassan. Det är 10 000 kr man vill ta ut i snitt, allt över det bygger kassa.
Som jag nämnde ovan är en del i den dynamiska uttagsstrategin att de procentuella veckouttagen justeras ner 1 steg för varje 10 000 kr kassa överstiger startkassan på 120 000 kr. Om vi tar samma exempel som ovan (återigen räknar vi med 0 % inflation för att förenkla) men att kassan har vuxit till 150 000 kr. Det är 30 000 kr mer än startkassan = 3 extra månadsbelopp på 10 000 kr/st. Då justerar man uttaget ner 3 steg i tabellen, alltså portföljvärdet har ökat 10 %, men kassan har ökat med 3 st månadsbelopp, vilket gör att man gör ett uttag som motsvarar att portföljvärdet endast hade ökat med (10 % - 3 %) 7 %. Uttaget blir då den veckan 0,114 % (0,1 % + 0,002 % * 7), vilket ger en årstakt på uttagen på 5,93 %. I kr/vecka blir det 2 820 kr, alltså 508 kr mer än uttaget som krävs för att generera 10 000 kr/vecka. Dessa 508 kr fyller på kassan, men är alltså mindre än de 740 kr i exemplet ovan då kassan var kvar på 120 000 kr. Jämför man med ovan säljer man i årstakt av 5,93 % istället för 6,34 %, eftersom kassan ökat till 150 000 kr, vilket justerar uttagen nedåt då man vill vara investerad så länge som möjligt och inte sälja av onödigt mycket då kassan redan ökat en del.
Om vi istället antar att det varit några goda år och kassan vuxit med 150 000 kr (alltså 15 månadsbelopp) till 270 000 kr, så ska man justera ner uttaget 15 steg. Om portföljvärdet som ovan ökat med 10 % ska man alltså göra ett uttag som istället motsvarar att portföljen minskat med (10 % -15 %) 5 %. Veckoruttaget vid en nedgång på 5 % blir (0,1 % - 0,002 % * 5= 0,09 %), vilket i årstakt blir 4,7 %. Det leder till ett veckouttag på 1 977 kr, alltså i snitt 8 559 kr/månad. Grunduttaget/vecka är 2 312 kr, vilket gör att de 335 kr som saknas tas från kassan. Även fast portföljen stigit med 10 % utnyttjar alltså att kassan är välfylld, och därför säljer av mindre av portföljen än vad som annars varit fallet vid en oförändrad kassa på 120 000 kr.
Om vi istället tänker oss en kraftigare nedgång, att portföljvärdet är ner säg minus 15 %. Grundtanken är att sälja av en mindre procentuell andel av portföljen och ta mer av kassan för att få de 10 000 kr i snitt/månad. En nedgång på 15 % ger ett veckouttag på (0,1 % - 0,002 %*15 = 0,07 %), vilket i årstakt blir 3,6 %. Veckouttaget blir 1 376 kr, vilket i snitt/månad blir 5 956 kr. Veckouttaget är nu närmare 1 000 kr för litet (2 312 kr – 1376 kr = 936 kr) och det beloppet tas från kassan. Man säljer alltså av en lägre procentuell andel när portföljen har gått ner i värde. Även i de fallen portföljen har gått ner i värde justerar man ner uttagen enligt tabellen med det antal månadsbelopp kassan överstiger 120 000 kr. Hade kassan varit 150 000 kr hade man alltså justerar ner 3 steg i tabellen och gjort uttag motsvarande att portföljen hade gått ner 18 %. Det hade varit 1 213 kr, vilket betyder att man tagit lite mer från kassan, närmare bestämt 1 166 kr för att generera veckobeloppet på 2 312 kr.
Vid större upp- och nedgångar tänker jag följande
Om portföljvärdet har gått upp mer än 30 % (värde över 3 MSEK) säljer man av 50 % av värdet som överstiger 3 MSEK, SAMT som vanligt justerar ner med det antal månadskassor som kassan överstiger 120 000 kr. Vi tänker att portföljen har gått upp till 35 %, alltså till 3,12 MSEK (bortser i exemplen från inflation). Kassan antar vi är 120 000 kr. Enligt tabellen ska då veckouttaget vara (0,1 % + 0,002 % * 35 = 0,17 %) vilket motsvarar ett uttag i årstakt på 8,84 %. I belopp blir det 5 306 kr/vecka, vilket är 22 973 kr/månad i snitt. MEN eftersom portföljvärdet är över 30 % ska en större del av uppgången tas hem, vilket innebär att 50 % av portföljvärdet över 3 MSEK ska säljas. Beloppet som ska säljas är alltså 60 000 kr (50 % av 120 000 kr). Hade kassan redan varit välfylld (allt över 120 000 kr) ska man justera ned 1 steg för varje 10 000 kr. Säg att kassan är 240 000 kr = 12 ”steg” över 120 000 kr. När man kollar i tabellen för att avgöra veckans uttag kollar man vad uttaget ska vara vid en portföljuppgång på 23 % (35 % justerat 12 steg ner). I belopp innebär det att man säljer av för 4 151 kr den veckan, vilket i snitt/månad blir 17 976 kr. Tanken är att eftersom kassan redan är välfylld (240 000 kr jämfört med startbeloppet på 120 000 kr) och man vill vara investerad så länge som möjligt så vill man inte sälja av onödigt mycket.
Om portföljvärdet har gått ner mellan 20 % och 35 % (värde mellan 1 850 000 kr och 1 500 000 kr, om vi utgår från startvärdet på 2 310 000 kr och inte tar hänsyn till inflation) tillämpar man minimiuttag från portföljen. Dessa motsvarar 5 000 kr/månad i snitt, eller ca 1 161 kr/vecka. För att få 10 000 kr i snitt/vecka krävs som sagt 2 312 kr/vecka. Så de resterande 1 151 kr tar man från kassan. Man vill sälja av mindre eftersom portföljvärdet sjunkit och tar därför en relativt stor del av veckouttaget från kassan. Vid en längre nedgång gör man detta så länge som kassan räcker helt enkelt. Om kassan når 0 kr tvingas man sälja av 10 000 kr av portföljen, vilket såklart inte är optimalt, men man har haft en form av skydd en tid i all fall. Bufferten på 70 000 kr ska inte användas.
Om portföljvärdet har minskat med 35 % eller mer (alltså är värd mindre än 1,5 MSEK om vi utgår från startportföljen och inte inflationsjusterar) så säljer man inte av något i portföljen, utan tar de 2 312 kr/vecka (10 000 kr/månad i snitt) från kassan, så långt den räcker. Om kassan är nere på 0 kr har man bufferten på 70 000 kr kvar, men den ska man inte röra. Så i det fallet kassan är tömd tvingas man sälja av 10 000 kr av portföljen, vilket är långt ifrån optimalt, då man inte vill sälja när portföljen är kraftigt ner. Kassan fungerar dock som ett skydd mot att behöva sälja av 10 000 kr/månad omgående vid en kraftig nedgång, så det blir en form av skydd för portföljen vid nedgång. Detta skydda är dock begränsat, så vid stora och långa nedgångar kommer portföljen ta allt mer stryk.
Sälja av utifrån portföljfördelningen
Startportföljen hade denna fördelning: Global (65 %), Sverige (14 %), Teknologi (8 %), Småbolag (7 %), Tillväxtmarknad (6 %). Jag tänker att man säljer av i procentuell andel varje vecka (fredag) utifrån hur portföljfördelningen ser ut just då, vilket leder till att man säljer av mer av det som gått bra och mindre av det som har gått sämre.
Om vi antar att portföljen vid tidpunkt A ser ut så här: Global (62 %), Sverige (17 %), Teknologi (8 %), Småbolag (7 %), Tillväxtmarknad (6 %). Då säljer man alltså av fonder enligt den fördelningen. Inom varje kategori finns det fyra fonder antar vi. Man säljer även av utifrån fördelningen inom respektive kategori. Vid startpunkten är fördelningen i kategorin Tillväxtmarknad 25 % i var och en av dessa 4 fonder. Vid tidpunkt A är fördelningen 30 %, 25 %, 25 % och 20 % eftersom de utvecklats olika från startpunkten.
För att konkretisera med ett exempel antar vi att portföljvärdet har stigit med 10 % efter 1,5 år som vi antar är första veckan i juli (vi räknar med 0 % inflation för att underlätta, men hänsyn ska givetvis tas till det). Kassan har ökat med 30 000 kr till 150 000 kr vid denna tidpunkt. Uttaget den första veckan i juli ska då baseras på att portföljen har stigit med 7 % (10 % nedjusterat med 3 steg pga kassan är 3 månadsbelopp på 10 000 kr över 120 000 kr). Veckoruttaget blir 0,1 % (standarduttaget) + 0,002 % * 7 = 0,114 %, vilket i årstakt blir 5,93 %. Uttaget beräknas på ett portföljvärde som är 2 310 000 kr * 1,07 = 2 471 700 kr och ett uttag på 0,114 % av det blir 2 820 kr (av dessa går 508 kr till kassan då grunduttaget för att få 10 000 kr/månad är 2 312 kr/vecka).
Man säljer då av enligt följande: Global (62 % * 2 820 kr = 1 748 kr), Sverige (17 % * 2 820 kr = 479 kr), Teknologi (8 % * 2 820 kr = 226 kr), Småbolag (7 % * 2 820 kr = 197 kr), Tillväxtmarknad (6 % * 2 820 kr = 169 kr). Inom respektive kategori säljs fonder utifrån fördelningen där. I kategorin Tillväxtmarknad skulle alltså 51 kr, 42 kr, 42 kr respektive 34 kr säljas i de fyra fonderna då fördelning av de fyra fonderna i den fondkategorin är 30 %, 25 %, 25 % repektive 20 %.
Tack till dig som läst ändå hit! Kom gärna med input på vad du tycket om min dynamiska uttagsstrategi med 5,2 % i grunduttag.
Precis, Guyton-Klinger guardrails har jag stött på. Men alla guardrails-strategier fungerar nog snartlikt och har ju just dynamiken jag är ute efter. Guardrail-strategi med en mindre kassa kanske är en variant. Ex man startar med 5 % uttag av portföljvärdet och sen är nedre gränsen ett uttag på 3 % av portföljvärdet och övre gränsen 7 % exempelvis. Så att man aldrig säljer en allt för hög andel av portföljen vid större nedgångar, och räcker inte summan kan man ta av kassan och samtidigt säljer man av minst 3 % vid kraftig uppgång (trots att beloppet är mer än man behöver) och kan då fylla på kassan. (Som jag har förstått det är det tanken kring uttagsstrategier med guardrails).
Precis, är en kanske onödigt komplicerad uttagsstrategi. Om det är helgdagar spelar det inte så stor roll, eftersom man har bufferten (tänk lönekonto där utgifterna betalas ifrån) och kassan (tänk sparkonto med rörlig ränta dit pengarna från fondförsäljningarna kommer in och som det varje månad överförs 10 000 kr ifrån till bufferten). Så när portföljvärdet är upp fylls kassan kanske på med 12 000 kr från fondförsäljningar medan man överför 10 000 kr till bufferten, vilket gör att kassan ökar med 2 000 kr den månaden. Om portföljvärdet är ner kanske kassan fylls på med 8 000 kr från fondförsäljningar medan man överför 10 000 kr, så kassan minskar med 2 000 kr den månaden.
