Förslag på rekommendationer och portföljerna 2022

Är det kanske detta år ändå dags för räntor att göra comeback och (mer) guld som en (större) balanserande krydda? Parenteser då många inte har guld.

FED verkar ju snabba upp upptrappningen av styrräntan, så övriga världen går väl samma väg inom kort. Guldet gjorde en dålig resa förra året och är kanske därför en god idé att faktiskt börja använda (mer) för att balansera portföljerna när räntorna tickar uppåt.

Vad tänker ni utifrån senaste rapporterna om upptrappning av styrräntor etc?

Själv har jag haft räntedelen på bankkonto med ca 0,85-1,1 % under de två föregående åren. Sålde guldet 2020. Men det känns tröstlöst att inflation äter upp kontanterna.

Styrräntorna kan inte stiga kraftigt för att länderna inte vill höja sina räntekostnader. Och många zombie företag skulle hamna i trubbel.

Ser inget skäl att byta från bankkontot till räntefonder innan medellånga statsräntorna med hög kvalitet ligger nånstans runt 1,5%. Tyskland är fortfarande under noll, Sverige typ 0,3? Sydeuropeiska PIGS runt 1%. Och kom ihåg att sparkontoräntorna borde också höjas om generella räntenivån stiger kraftigt.

1 gillning

Företagsobligationer är obligationer utställda av företag. D v s du lånar ut dina pengar till ett företag. Det ger ofta hög ränta, men fungerar inte som motvikt mot aktier eftersom aktier går ned i samband med en lågkonjunktur och i just dessa lägen är det risk att det företag som ställt ut obligationen går i konkurs och obligationen blir värdelös. Det vanligaste rådet här på forumet är att undvika företagsobligationer.

Långa obligationer kan vara utställda av företag, men oftast menar man obligationer utställda av stabila stater. Det som gör obligationen lång är att det är ett lån med återbetalning långt fram i tiden. Det normala sättet att investera i långa obligationer är via en obligationsfond. Sådana fonder ingår i vissa av portföljerna, men är inget för den vekhjärtade efter som de svänger mycket i pris och med dagens låga räntor inte kan förväntas ge särskilt hög avkastning.

3 gillningar

Vet ej om frågan var till mig, men kan absolut svara.

Som GSverre skrev, företagsobligationer är lånavtal till företag. Bättre företag, lägre ränta, dvs man ”rejtar” företag med tanke på dess förmåga att betala lånen tillbaks. Däremot alla företagslån har inte alls höga räntor, utan största problemet med högrejtade (IG = investment grade) lån är just deras obefintliga riskpremie, dvs risktillägg jämfört med statspappren. High yield obligationerna kan fortfarande avkasta 3-4% årligen men kan backa nästan i takt med aktier.

När man pratar om extremt långa obligationer, handlar det vanligen om statspapper med över 20års löptid. Långa räntor i vardagsprat menar ofta medellånga 10 åringar, som ingår vanligen i fondrobottar eller blandfonder.

Lååånga statspapper är mycket volatila och kan backa utan några problem 20-30% inom ett år om räntan stiger. Å andra sidan kan dom avkasta jättemycket när aktierna rasar och många investerare vill flytta sina pengar till en ”safe haven”. Lååånga statspapper kan alltså mena hög risk som enskild investering men är ofta ett fantastiskt skydd i en låg/mellanrisk portfölj, som ska bevara pengarna (riskparitetsprincip). Medellånga statspapper kan också ha såna egenskaper, men effekten blir mindre och dom kastar ingenting i sig idag.

Hoppas detta hjälper!

3 gillningar

Tack! För en som inte har byggt upp sitt liv i ett excelark var detta råd användbart och känns vettigt! :joy:

Visst menar du överskattad här? För du menar väl att sparhorisonten blir kortare än planerat?

2 gillningar

Blev osäker när jag läste det också, blir intressant att se vad Jan svarar.
Har läst på @smaspararguiden att deras erfarenhet är att dom allra flesta som som rådger generellt sitter med för låg risk och mycket pengar på vanliga bankkonton.

1 gillning

Tusen tack! tjugo tecken

1 gillning

Tack för ett utförligt svar. :slight_smile:

1 gillning

Bummer bara att bankkonto också är en stadig förlustaffär i denna tid av inflation. Är ju eg. ett räntekonto med en konstant negativ avkastning på -1 till -x beroende på inflation. Kanske försumbart om inflationen är 1% men inte om den är 4%.

Fick inspiration om att titta bakåt tills när man fortfarande inte gick back reellt på sparkonto, tydligen innan ca 2016 kunde man få positiv realränta :slight_smile:

Exempel sparkonto (man kan få lite bättre men enkelt exempel jag hittade historik för)


KPI

1 gillning

Fast efter 30% skatt på nominella räntan går man i alla fall back ;-(

Inte innan 2016 med tanke på att inflationen (mätt i KPI) var så pass låg (dvs mindre än 0.2%).

2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Är 55 år och ska ut IPS inom tre år från Avanza, hur kan man tänka?

Jag gillar dina tankar om risknivån i mellanriskhinken.
Jag har själv en fördelning väldigt lik ditt förslag: majoriteten av “mellanrisk-kapitalet” i
36/4/60 aktiefonder/guld/sparkonto, men har även en liten del i en Golden Butterfly-liknande portfölj.

En detalj som jag är nyfiken på i ditt upplägg (och i en 40/60-portfölj) är den marknadsviktade aktiedelen – se min fråga här i home bias tråden.
Vad tycker du om att öka home bias och därmed offra diversifiering för minskad valutarisk här? Kan det vara vettigt när tidshorisonten är ~5 år, eller som Jan uttrycker det “vet inte-sikt”?
Mina funderingar kommer delvis från BetterWealths portföljupplägg där (aktie-)home bias ökar med minskad aktieexponering.

2 gillningar

2 inlägg delades upp till ett nytt ämne: Vilka är argumenten för avrådan från företagsobligationsfonder?

Bra tips. När jag började investera för några år sedan öppnade jag konto på Nordnet på tips härifrån. Men med facit i hand kunde jag lika gärna öppnat på min egen bank. Det hade nog gjort att jag inte bytt fonder så ofta… Men jag hade fått uppfattningen att Nordnet på nåt sätt var bättre.

Först, tack för din kommentar!

Har faktiskt inte tänkt på home bias i förhållandet till valutan, för att jag är finsk och handlar och sparar i euro. Jag tror dock att vi borde övervikta Norden för att den är det bästa stället att leva och företaga, och således kommer att vara en riktigt bra marknad med fina och välsköta bolag också framöver. Men små nordiska marknaderna ses internationellt som sykliska kantmarknader och de kommer troligen också vara mera volatila.

Har några skäl för mitt förslag att ha bara en globalfond i mellanriskhinken

  • enkelheten
  • å ena sidan minimera idiosynkratisk risk i mellanriskhinken
  • å andra sidan uttnyttja mera volatila - och förhoppningsvis mera avkastande - home bias och småbolagsfonderna i högriskhinken

PS Tror att valutarisken spelar ingen roll i långa loppet, särskilt om man ombalanserar / månadsparar regelbundet

Kommer troligen bygga en portfölj med följande upplägg detta året

75% Spp aktiefond global
5% handelsbanken global småbolag
5% swedbank robur access asien
5% avanza emerging markets
5% plus alla bolag sverige
5% AMF småbolag (eller annan svensk småbolagsfond)

Tycker den känns stabil, men kan av någon anledning inte utvärdera den på Morningstar.

Någon som har någon synpunkt?

1 gillning

Ser bra ut, men varför Asien- och tillväxtfonderna? SPP inkluderar ju tillväxtmarknaderna. Annars :clap:

Vart ska man investera sista 5%:en?