Jag har under de senaste månaderna lärt mig en hel del om värdepapper(utöver det som finns i universitetskurser) och läst på en del om Browns portfölj.
Han resonerar utifrån en amerikans perspektiv och föreslår värdepapper etc från USA. Hans slutsatser och erfarenheter är även präglade av en annorlunda tid än den som råder idag, där USA förvisso fortfarnade är nr1 men som alla vet blir utmanat på ett helt nytt sätt.
Som svensk har man ju alltid kronan man ska förhålla sig till när man kör en strategi och en exakt och enkel kopia av hans modell hade väl varit att man kör allt svenskt som svensk(dvs i kronor och svenska bolag/räntor etc).
Frågan är då om man verkligen diversiferar på ett konstruktivt sätt i linje med Browns filosofi. Problem uppstår dock när man börjar tänka i dessa banor som är väldigt komplicarde för mig men jag hade hoppats på att någon kunde göra dem enklare för mig.
Finns det ett enkelt och rimligt resonemang för hur man ska diversifera som svensk för att uppnå syftet med diversifiering givet att den globala ekonomis maktcenter kommer att delas och flyttas och hur svensk politik och ekonomi rör sig?(Relvativt oberoende av hur den gör det, i linje med vad Brown förespråkar)
Kul att du också har läst på om Permanent-portföljen. Jag gillar den och jag tror att antaganden som den bygger på fungerar än idag och kommer att göra även framgent.
Det bästa skulle, precis som du skriver, att ha en permanent portfölj fullt bestående av papper denominerade i svenska kronor. Problemet är det inte går. I alla fall har jag inte lyckats konstruera en sådan med de värdepapper som finns tillgängliga för oss småsparare.
Tillväxtdelen bestående av aktier är inga problem, inte heller recessionsdelen med korta räntefonder, på guldsidan får man lite problem men framförallt de långa obligationerna går inte att få till. Enligt Browne så behvöer det vara riktigt långa räntefonder med löptider på 20 år eller mer.
Det finns inga svenska statspapper med de löptiderna. Bland de fonderna vi har med längst löptid är t.ex. AMF Räntefond Lång, men den har bara en duration på 7 år. Det betyder att man inte alls får den volatiliteten i portföljen som man behöver (det vill säga en del i portföljen som går upp när den långa räntan sjunker). Det gör att hela portföljen skulle halta.
Jag har byggt en hybrid med fokus på europeiska papper eftersom det finns en del tyska börshandlade fonder. Kolla gärna “ombalansering 2019” för de fonderna. Tesen är att vi i Sverige kommer i stora drag gå som europa.
Ja, det är mina tankar så långt som jag har tänkt idag…
Så du tror svensk ekonomi/industri är tillräckligt stark på lång sikt, iaf så stark att en “global permanent portfölj” inte är värt besväret? En sådan portfölj skulle innehålla papper från tex de tre stora EU, USA och Kina.
