Mitt namn är Karl och är 23 år gammal. Jobbat sedan studenten(bott hemma stora delar) och har en större summa som jag ska placera och jag våndas över hur jag ska gå tillväga. Summan är både arv och pengar jag sparat på egen hand. Totalt är det ca 700 000kr. Kommer inom något år att börja studera och kommer då bo i hyresrätt. Vill nog köpa min första bostad om 3-5 år. Det som jag våndas över är att om jag ska dela upp sparandet enligt hinkarna eller gå all-in för att i framtiden ha en sju-helsikes bra ekonomisk situation(om börsen avkastar som historiskt). Så mina tankar rent konkret är:
Balansera sparandet enligt:
Buffert - 20 000 - 40 000kr
Mellanrisk - 500 000 i permanentportföljen
Passiva - 140 000 - 160 000 + månadsspar
Gå ”all in” och vara långsiktig i allt.
Buffert - 20 000 - 40 000
Passiva - 560 000 - 580 000 + månadsspar
Alternativ 1 ger en större trygghet och kan köpa egen bostad om cirka 3-5 år.
Alternativ 2 kommer ge mig en extrem förmögenhet över tid och när jag fyller 50 skulle jag ha ca 4,5 miljon exkluderat nysparande. Skulle då kunna sluta jobba och köra utdelningsaktier eller permanentportföljen med 4%-regeln. Men om börsen skulle gå ner 30-50% blir det svårt med köpt bostad inom 3-5 år och får då ”nöja” mig med hyresrätt. Kanske även drabbar andra situationer då jag är i en ung och oviss ålder där det kan bli giftermål, barn etc inom en i dagsläget okänd tid. Ska man ta att situationen är lite halvdan med sämre ekonomi under dessa år för att ha det extremt bra senare??
Hur hade ni tänkt och strukturerat upp ert sparande? Satsat på att ha en fantastisk ekonomisk situation som 50-åring med alternativ 2 eller varit en mer ”safer” med alternativ 1? Kom gärna med andra alternativ på upplägg!
Fyra-hinkars-principen kan vara ett bra alternativ till dem som inte vet hur börsen kommer att utvecklas i framtiden. Att investera på börsen är aldrig helt riskfritt, men med den här metoden kan man hålla risknivån relativt låg och samtidigt ha en bra möjlighet att få pengarna att växa.
Men den här strategin passar inte för alla. Den kan vara överflödig för de personer som har en speciell talang för att kunna förutspå börsen rörelser eller som har en förmåga att välja de fonderna som kommer att ha den bästa avkastningen i framtiden (utifrån Morningstars stjärnor eller på något mer raffinerat sätt). Man ska heller inte rekommendera den för de personer som tror sig besitta de här sällsynta förmågorna fast de inte vet att de inte har det (ibland är tiden den bästa läraren).
Tio procent-regeln, dvs. högst 10% aktier och resten räntor per år tills man använder pengarna, kan vara mycket användbar om man har ett bestämt sparmål. Till exempel, om man vill köpa en bil eller ett hus om fem år, då kan man ha en egen portfölj för just detta ändamål med 50% aktier och minska aktieandelen med 10% årligen tills man når sitt sparmål.
Fem år på börsen är förstås en väldigt kort tid i sammanhanget, och det finns många som tycker att om sparhorisonten är kortare än så är det bättre att ha pengarna på ett sparkonto i stället, medan andra säger att det kan vara värt risken eftersom i värsta fall kan man inte förlora så mycket. Det finns en klart större chans att på fem år går man på plus, men ingen chans att det skulle hända på varje kommande fem års period.
Om man har bra ekonomi med lite extra som man har råd att förlora, skulle jag hålla mig till reglerna och prova min lycka i lekhinken. I bästa fall och med lite tur kan det bli en trevlig bonus.
jag personligen (med pappas hjälp) valde att planera på 100 % aktier när jag va ung (ett arv o eget sparande) Det innebar att jag fick bo i hyresrätt, andra hands boende o inneboende under många år. Under denna tid va även de två stora krascherna på börsen så fick vänta tills jag va 34,5 innan jag kunde köpa mej ett eget hus men då kunde jag köpa obelånat i Göteborg och det hade jag inte haft råd med i annat fall.
jag har alltid varit sparsam o aldrig tyckt det varit någon uppoffring o helt klart värt sämre boende under många år för att nu bo i ett fint obelånat hus med bra standard.
men alla är vi olika o har olika planer för livet. Detta va bara hur jag gjort sedan ung ålder o hur det har gått.