Jag är lite förbryllad över en till synes trivial fråga och ber forumet om hjälp
Enligt SCB så mäter man KPI-baserade inflationen månad X som KPI månad X jämfört med KPIn X-12.
Om KPI ökar 10% från månad X till X+1 och sedan inte ökar något alls kommande månader, betyder det alltså att ALLA 12 EFTERFÖLJANDE MÅNADER kommer rapportera inflation på 10 %. Det gör man i media och det är ju helt missvisande eftersom inflationen månad X+12 varit 0 % från månad till månad de senaste 11 månaderna. Jag får inte ihop det hur experter tycker det är “alarmerande” att inflationen i februari var lika hög som i januari - det borde väl betyder att den egentligen avstannat helt…?
Det tycks blandas äpplen med päron i hur inflationen mäts och rapporteras i media? Nån här som kan göra mig klokare?
Även om media inte alltid är superbra på att rapportera sakligt () så är det inte nödvändigtvis så att samma KPI i januari som i februari betyder att priserna stått stilla.
Säg att priserna januari 2021 var 100 kr och att de januari 2022 var 110 kr, alltså +10% inflation från år till år (förkortas ofta YoY). Säg nu att priserna i februari var 111 kr, alltså från månad till månad (MoM) har vi haft fortsatt inflation. MEN eftersom priserna i februari 2021 var 100.9 kr så rapporteras fortfarande inflationen som +10% YoY. Så inflationen YoY kan vara konstant trots att priserna fortsatt ökar!
Tittar vi på senaste månadsförändringen MoM för faktiska siffror så har den varit positiv, dvs priserna har fortsatt öka, speciellt KPIF-XE är oroande.
Basically så betyder det ju att inflationen YoY Både kan öka och minska (eller vara konstant) samtidigt som priserna både kan (fortsätta) öka Eller minska. Måttet säger alltså egentligen ingenting om man inte tittar på hur KPI utvecklats under perioden man tittar på, både föregående månad OCH föregående års jämförelsemånader.
Att isolerat säga att inflationen (YoY) är “10 % i feb 2023” säger i grunden ingenting alls eftersom man saknar info både om hur KPI jan 2023 såg ut (KPI kan vara flat, ha ökat massor, eller minskat massor), och man saknar även info om hur feb 2022 såg ut i förhållande till kringliggande månader - var det en anomali? Isf blir siffran 10 % helt irrelevant.
Det känns som ett trubbigt mått för att förstå prisutvecklingen, vore det inte bättre att använda KPI denna månad vs “trailing avg 12M” eller liknande som ett mått på den långsiktiga inflationen? Och MoM för den kortsiktiga? Idag används väl YoY som standard i mediarapporteringen.
Japp såklart Men det är en ganska meningslös fakta i en mediarapportering som ämnar besvara om vi “fått bukt med inflationen”. Svaret kan vara både ja och nej.
Blandar du inte bara ihop inflationstakt och förändring av inflationstakt?
Om det är lättare så kan man se inflation som en hastighet, just nu ligger den på ca 10% per år. Bara för att hastigheten inte ökat förbättrar det inte situationen att vi fortfarande kör alldeles för fort och måste bromsa, så jag tycker media har rätt i att det är alarmerande.
Nja, jag är med på skillnaden och det är lite min poäng. Att den är lika hög i feb som i jan är i sig inte nödvändigtvis alarmerande - med enbart den infon hade ju inflationen MoM potentiellt kunnat ha avstannat helt sedan 11 månader tillbaka. Vi hade tillåmed kunnat haft deflation. Däremot blir den väl alarmerande om man antar att feb 2022 var (mycket) högre än jan 2022.
Visst, det bygger på antagandet att prisökningarna är relativt jämnt fördelade över året, vilket är ett helt rimligt antagande som visat sig stämma historiskt. Vill man försäkra sig om att siffrorna inte är missvisande kan man ju alltid gräva ner sig i ökningen på månadsbasis per kategori som SCB också publicerar.
Om du orkar så får du gärna försöka hitta en historisk YoY-siffra som varit kraftigt missvisande, jag misstänker att det inte går att hitta eftersom KPI är ett genomsnitt av ett såpass stort antal varor.
Även om detta fenomen i teorin skulle kunna hända så är det inte så det brukar vara. De största MoM förändringarna i KPI sedan 80-talet har varit på runt 3% (när YoY har varit runt 13-15%). Som du ser är MoM ganska brusigt och relativt jämt fördelat över året. De åren vi hade runt 2% YoY har MoM oftast legat och slagit mellan -0.5% till strax över 0.5%.
Intressant! Ja det är rimligt som ni säger, om förändringar är hyfsat linjära så funkar väl måttet för det mesta. Jag tänker att när inflationen varit runt 0 % en längre tid, och sedan mycket snabbt går upp till 10 %, alltså dagens hockey-stick-scenario, så skulle det kunna uppstå en situation där bara Ett enskilt inflationsmått blir lite missvisande. Men jag köper också att det allt som oftast bara en en teoretisk what-if som inte har någon större praktisk relevans.
) så är det inte nödvändigtvis så att samma KPI i januari som i februari betyder att priserna stått stilla.
