Hur påverkar inflation i USA oss sparare?

Nu försöker jag tänka lite, och kan behöva hjälp så jag har tänkt rätt.

Låt oss säga att USA skulle få en ganska hög inflation framöver, medan Sverige skulle även i fortsättningen ligga runt 2% eller under. Hur skulle det påverka mig som småsparare?

Jag tänker att aktier i USA skulle öka i nominella tal, om inflationen är hög. Men om inte Sverige har lika hög inflation som USA så skulle dollarn tappa mot SEK och därigenom gå +/- för mig. Eller?

Kan det vara så att det vore bättre att ha svenska aktier om vi skulle hamna i denna situationen? Eller är det tvärt om, att amerikanska aktier skulle ge bättre avkastning i kronor än svenska?

Jag är inte så rädd för inflation.
Aktier är ofta inflationsskyddade. Olika mycket beroende på branch. Om Coca Colas råvaror blir dyrare så höjs läsken i butik, vilket resulterar i högre omsättning och större vinst. Summa sum arum kanske aktier står still i värde.

Jag tror inte att USA skulle få 10-15% inflation och vi skulle ligga kvar på 2%
Inflation drivs nog på av råvarubrist och brist på produkter. Försök köpa ett avancerat grafikkort nuförtiden. Stor brist pga alla bitcoin miners och samtidig halvledarbrist.
Prisökning blir det ofta när fler personer är beredda att betala mer för en produkt som finns i begränsad mängd. Eftersom Sverige importerar mycket varor skulle vi nog se inflation här med.

Den traditionella översättningen av Inflation var utökning av penningmängden, som resulterar i urholkning av penningvärdet, men nuförtiden används inflation när man menar prisökningar.

Det skulle kunna uppstå ett scenario där bara US dollars sjunker i värde och resulterar i högre pris för varor i dollar, men priset behålls konstant i Svenska kronor. Det scenariot tror jag inte är så sannolikt.

Jag ignorerar inflationen när jag placerar i utländska aktier. Jag antar att generella prisökningar också leder till högre aktiekurser. Om du får en löneförhöjning med 10% och inflationen är 10% så är det ett nollsumme spel. Du har mer pengar på banken, men du kan inte köpa mer för dem än året tidigare.

Det är värre om du har räntebärande papper i ett inflationsscenario.

1 gillning

Nu svarade du väldigt bra och utförligt på var scenariot inte är troligt, och jag håller med i mycket det du säger. Men det var inte riktigt frågan, frågan är om USA skulle ha högre inflation än Sverige, hur påverkar det i så fall oss småsparare.

Det finns tillfällen runt om i världen när det har hänt att en region har hög inflation utan att övriga har det. Och det jag funderar på är hur ett ev sådant scenario skulle påverka min (och andras) portfölj.

Effekten av inflationen är så mycket mera än bara en dollarkurs. Hur det påverkar oss sparare beror ju på hur hela den amerikanska ekonomin svarar på inflationen. Värdet på lån minskar och det kan vara bra för företagen, men köpkraften kan också minska och det är dåligt för företagen. Det blir dyrare att importera varor för ett land med hög inflation, och även om USA har stor inhemsk industri så importerar de mycket också. Trump försökte ju minska importen men det blev bakslag på det i vissa branscher. Går aktievärdena upp eller ner, går det bättre eller sämre för företagen… det är otroligt komplext, jag tror inte någon kan säga vad som skulle hända.

2 gillningar

Om inflationen blir högre i USA än i resten av världen blir det billigare för resten av världen (inkl China) att köpa aktier i amerikanska företag.

Fed kommer försöka hålla inflationen låg med högre ränta, men man kommer inte att chockhöja räntan så företagen förlorar konkurrenskraft p g a lån.

Inflation inträffar när mycket pengar omsätts, det är motsatsen till lågkonjunktur.

Jag minns när vi hade mer än 10 % inflation på 80-talet och då gick börsen bra. Men får alla säljpanik på börsen då sjunker börsen, oavsett orsak.

Edit: Nu blev det ett svar till @Mattias_Hogstrom. Det var menat att bara vara ett inlägg i debatten. Vet inte hur man ändrar det till ett generellt inlägg. :man_facepalming:

Jag ser ett något mer dystert scenario. Börjar inflationen dra iväg så kommer även centralbankerna att behöva höja räntorna och minska sina balansräkningar. USA är sällan isolerat från världsekonomin och dollarn är den viktigaste reservvalutan i världen.

Börsen har stigit artificiellt under lång en tid nu (se grafen nedan). Det var snart 10 år sedan ECBs “whatever it takes”-tal och vi har alla levt lite under den filosofin sedan dess. I en värld där inflationen blir ett hot (så behöver det för övrigt inte bli) så tror jag centralbankerna kommer att få det kämpigare.

Riksbanken är världens äldsta centralbank och vi har aldrig tidigare haft så här billiga krediter. Det tog nära 350 år att nå minusränta. Om jag får spekulera fritt så vore det nästan underligt om det inte byggts upp tillgångsbubblor sedan finanskrisen. Stiger inflationen och räntecykeln vänder upp finns det en viss risk att dessa punkteras.

Korrelationen mellan FEDs balansräkningar och S&P 500.

Jag tror inte jag förstår inflation längre.
Ökning av penningmängden i rask takt har alltid lett till inflation tidigare.
I Amerika har de tryckt nya pengar i samma takt som Zimbabwe,
men vi har inte sett någon nämnvärd inflation där borta.

Då talar man om att dollarn är världens reservvaluta,
Så länge dollarna inte cirkulerar blir det ingen inflation.
De nya pengarna binds upp i investeringar i bostäder och fasta tillgångar, börsen.
Där har vi sett inflation.

Det är inte bara USA som tryckt pengar, ECB och andra central banker har också gjort det.
Så valutorna har devalverats mot varandra. Fastän dollarn borde försvagas kommer den nog alltid vara föredragen framför Mexikanska pesos ,Turkiska Lira, eller Rubel. Det finns inga bra alternativ till dollarn.

Nu talar man om Helicopter Money,
när varje medborgare i USA får checkar att spendera hamnar mycket i konsumtion.
Det är kanske detta som triggar en mer synlig inflation.
Central bankerna kan trycka mer pengar,
men de kan inte trycka fram mer varor ur intet.
Räcker det inte till alla, så går det till den som bjuder mest.

Så länge det trycks pengar och vi har inflation är det inte säkert vi ser någon börskrash.
“Krashen” får vi via urholkandet av värdet på dollarn eller vår egen valuta.

Oerhört komplext hur det kommer utveckla sig.
Jag vet inte hur det kommer gå, men jag tror aktier följer inflationen.
Jag är inte rädd för vad inflation gör med mina amerikanska aktier.
Hade jag haft aktier i Turkiet med höginflation hade det varit en annan sak.

Zimbabwe var liiiite värre. :wink: Där peakade inflationen på en siffra som jag inte ens vet hur jag översätter till svenska (89.7 sextillion percent). Jag har den här biten inflationshistoria hemma:

En gång i tiden kunde beloppet betala av USAs statsskuld flera gånger om. Mot slutet kunde du inte ens köpa en klubba för sedeln. Jag har en 1 cents sedel med som trycktes bara två år tidigare så man kan ju bara föreställa sig hur snabbt det gick åt pipsvängen där.

Jag håller annars med om att man inte riktigt hänger med. Jag är mycket förvånad att inflationen är så låg när penningmängden ökat något kopiöst på senare år. Det fanns en fantastisk artikel från Aktiespararna som hette Syna bluffen om inflationen som alla borde läsa. Dessvärre verkar den vara arkiverad/borttagen nu och min länk fungerar inte längre. Ett av problemen som beskrevs där var att måttstocken över hur man mäter inflationen inte är konstant. Den förändras hela tiden vilket gör att det blir meningslöst att jämföra mot historisk inflation. Hade vi mätt inflationen på samma sätt idag som för 20 år sedan kanske den redan idag varit långt högre än 2 %.

Även om inflationen sticker behöver inte räntorna höjas.

Fed kan implementera Yield Curve Control, vilket de gjorde under WW2. BoJ (Bank of Japan) och Australiens centralbank har nyttjat detta i mer modern tid.

The U.S. incurred massive debt expenditures to finance World War II, and the Fed capped yields in order to keep borrowing costs low and stable. In April 1942, short- and long-term (25 years and longer) interest rates were pegged at 3/8 percent and 2.5%, respectively. These rate caps were largely arbitrary and were set at approximately pre-1942 levels.

As the U.S. continued to incur debt, the Fed was obligated to keep buying securities to maintain the targeted rates—forfeiting some control of its balance sheet and the money stock. The public generally preferred to hold higher-yielding, longer-term bonds. Consequently, the Fed purchased a large amount of short-term bills, which also increased the money supply, to maintain the low interest rate peg.

By 1947, inflation was over 17%, as measured by the year-over-year percent change in the consumer price index (CPI), so the Fed ended the peg on short-term rates in an attempt to combat developing inflationary pressures.

In combination with rising debt from the U.S. entering the Korean War in 1950, the peg on longer-term rates contributed to faster money growth and increased inflationary pressures. In 1951, annualized inflation was over 20%, and monetary policymakers insisted on combating inflation. Against the desires of fiscal policymakers, interest rate targeting was brought to an end by the Treasury-Fed Accord in March 1951.

Om BoJ

The Bank of Japan implemented YCC in 2016 with the goal of exceeding its 2% inflation target. The short-term policy rate and 10-year rate on government bonds were set at -0.1% and zero percent, respectively.

Ser ut att vara rätt effektivt i Australien.

More recently, the Reserve Bank of Australia (RBA) implemented YCC. Since its announcement on March 19, 2020, the RBA has purchased bonds worth 52 billion Australian dollars to maintain the 0.25% target on three-year bonds.

Men finns ju lite utmaningar såklart. :slight_smile:

However, it is important to acknowledge that every policy has drawbacks. For example, if the Fed were to adopt such a policy and if the public perceives that the Fed is engaged in deficit financing, then it is possible that inflation expectations could rise, threatening the Fed’s long-run goal of price stability; this happened in the U.S. in the 1940s and early 1950s and led to the Treasury-Fed Accord in 1951.

2 gillningar

Men hallå… Inflationen ökar ju i USA nu, det är ju ett faktum och inte något vi behöver spekulera i. Med sannolikhet ökar den just på grund av att Federal reserve ger ut massor av nya pengar, precis som någon skrev här ovan. Och antagligen är det just det som är meningen. Genom att elda på ekonomin hoppas Fed på att det ska hända något bra. Men det kan också gå i baklås…

Ja Zimbabwe var mycket värre. Blev en liten överdrift :wink:
Men Zimbabwe började väl först med en dubbling och sedan en till, och en till.

Jag har också en sådan sedel från Zimbabwe hemma.
Köpte den från Ebay som en kul grej för ett par år sedan.

Vet du vad rapparen 50 Cent kallas i Zimbabwe?

200 miljoner dollar

1 gillning

Jag var inne och kollade på denna sidan nyss, och då ser man tydligt att USA har nästan dubbelt så hög inflation som Sverige just nu.

United States Inflation Rate | 1914-2021 Data | 2022-2023 Forecast | Calendar (tradingeconomics.com)

USA har 4,2% och Sverige 2,2%. Om det fortsätter såhär, att USA har dubbelt så hög inflation än Sverige, hur tänker ni då kring investeringar? Är det bättre att köra på svenska eller amerikanska börsen?

Vad talar egentligen för att Sverige måste ha inflation om USA har det?

Om inflation stiger temporärt i USA får det sannolik inga konkensekvenser alls. Det här spåret är FED inne på just nu (även om marknaden inte håller med). Inflationstakten ökade mycket på grund av att landets ekonomi öppnar upp igen. Här är ett axplock av prisstegringar som drev inflationen under April:

  • Hyrbilar +16,2 %
  • Flygresor: +10,2 %
  • Begagnade bilar: +10,0 %

Sverige behöver inte ha inflation för att USA har det. Vår ekonomi har heller inte stängts ned på samma sätt under pandemin. Det är samtidigt inte där skon klämmer. Skulle USAs inflationstakt bestå och ligga en bra bit över FEDs inflationsmål under en längre tid är det rimligt att tro att FED kommer att börja agera. Det riskerar att få konsekvenser för hela världsekonomin där svenska bolag i så fall drabbas indirekt. Särskilt om inflationen fortsätter stiga.

Jag skulle personligen inte börja vikta över från amerikanskt till svenskt eller vice versa. Det kan lika gärna vara tvärtom om någon månad där Sverige har en större inflationstakt än USA. Ska man då vikta tillbaks allting och till vilken nytta?

2 gillningar

Man får komma ihåg att fjolårets april inte direkt var en konsumtionshetsmånad. Alla vet vi varför. Det bidrar till att inflationssiffrorna ser högre ut i år.

Prisindex är inte särskilt mycket högre än trenden. Onödigt att skrika varg ännu. :slight_smile:

2 gillningar

Det är nog fler länder än Sverige som inte räknar in bostäder i inflations.statistiken. Bopriserna har stigit mycket på många håll i världen. Börjar räntorna stiga kan vi få en ny bolånekris, om folk inte kan betala lånen.

Om statistiken visar på inflation pluss att bopriserna oxå stiger, då har vi nog hög verklig inflation.

Alla med lån, som de klarar av att betala räntan på, tjänar på inflationen, för värdet av lånen minskar. Människor vill inte sälja bostäder med förlust, då är det lättare att ta att värdet på bostaden sjunker med inflation.

1 gillning

Eugene Fama om inflation 31:20 in ungefär. Jämför Fed med en gigantisk hedgefond. :sweat_smile:

2 gillningar