Ganska enkel fråga, där jag kanske har otur när jag tänker.
Men talar inte det mesta för att inflationen börjar komma ner nu i vinter, helt enkelt för att jämförelsetalen kommer att vara så höga?
Ganska enkel fråga, där jag kanske har otur när jag tänker.
Men talar inte det mesta för att inflationen börjar komma ner nu i vinter, helt enkelt för att jämförelsetalen kommer att vara så höga?
Om löneökningarna i Europa fortsätter ligga på låga nivåer och elpriserna inte stiger högre så, ja.
Om t.ex. löneökningarna inte hålls tillbaka och alla på kontinenten räknar med bestående fördubblade elpriser jämfört med ”förut” skulle man väl lika gärna kunna tänka sig att alla andra priser ska hitta sina jämviktslägen efter en konjunkturcykel eller två som då också är dubbelt så höga som förut, och då har vi 7% inflation i ett årtionde att räkna med.
Inflation (KPI) mäts rullande 12 mot föregående tolvmånaders period för att få bort säsongeeffekter.
KPI för september är alltså genomsnittspriser oktober 2021-september 2022 jämfört med oktober 2020-september 2021.
Prisökningarna tog väl fart i början på det här året, så ett rimligt antagande är att KPIs ökningstakt kommer börja sjunka framåt våren 2023.
Hur påverkas vi (Europa) av att USA har löneinflation även?
Ja, du tänker rätt. Den huvudsakliga förklaringen till varför KI m.fl. förväntar sig en kraftig nedgång i inflationstakten under 2023 är alltså inte för att det händer något särskilt just då, utan för att den helt enkelt kommer korrigera sig själv allt eftersom jämförelsetalen blir högre.
Dock så ligger ju månadsförändringen i KPI fortfarande alldeles för högt, så det är ju absolut inte så att problemet bara försvinner med de högre jämförelsetalen. Månadsförändringen skulle behöva lägga sig stabilt runt några decimaler för att Riksbanken ska känna sig helt nöjd, och inte ligga och svajja runt ~1% som den gör nu.
Om USA inte får bukt med sin löneinflation så kommer Fed fortsätta höja deras styrränta. Och om Fed fortsätter höja deras styrränta så kommer värdet på dollarn att fortsätta öka. Och om värdet på dollarn fortsätter öka så kommer många varor och tjänster fortsätta bli dyrare även här.
Det sannolika utfallet av en skenande löneinflation i USA blir därmed i förlängningen att även de europeiska centralbankerna förmodligen kommer tvingas fortsätta höja sina styrräntor, men då mest för att inte kvadda sina egna växelkurser. Jag vill också minnas att Ingves redan har börjat förvarna om att de kommer fokusera mer på kronkursen framöver, men kommer inte ihåg vart jag läste det nu.