Gällande val av skola för IndEk, så tror jag det beror på vad du vill arbeta med och hur ”ambitiös” du är.
För ”vanliga” jobb (läs trainee på stort bolag, eller för den delen IT konsult på Netlight) tror jag att Uppsala, Luleå, Umeå inte försämrar dina chanser så himla mycket jämfört med KTH. Så för den stora majoriteten av studenter tycker jag att denna vurm för prestigeskolor är lite överdriven. Jag skulle prioritera 1) plugga något jag är intresserad av, 2) i en stad som är kul att plugga i, och sist 3) bra universitet.
Men ska du till IB som du nämner skulle jag definitivt ta något av de välrenommerade universiteten. Har jobbat som konsult (MBB) och helt klart en stor(!) majoritet av folk från Handels, KTH, LTU, Linköping, Chalmers. Ska du gå denna väg är det dock mycket slit längs vägen, bra betyg, relevanta sommarjobb etc. för att sen få ett jobb med +60-70 timmar i veckan. Dock bra lön, väldigt bra erfarenhet att ha på sitt CV och en otrolig språngbräda i karriären.
om det får dig att sova bättre så kan du få tro det! Som sagt är linköping toppen för studentliv, mest att lund och uppsala har nationer utöver allt linköping har, så det finns en till dimension utöver kårer och sektioner.
Inget fel att jaga status enligt mig om det är det man vill ha.
Frågar man mig så anser jag nästan att Läkare har högst status handlar ej så mycket om lönen heller men känns som att yrket är typ “toppen” i samhället haha.
Vill du ha riktigt hög status så satsa på typ någon spetskompetens som läkare ta typ hjärtkirurg eller liknande där kan man snacka om att man sticker ut med sitt yrke!
Jag själv bryr mig inte om status men jag kan se susningen i att försöka få hög status i form av karriär eller liknande. Själv är jag för lat för att jaga hög status skulle aldrig orka bolla runt ett liv som kan anses ha hög status i Sverige tänk typ fru/barn/karriär som Läkare/dyrt levnadsstandard i form av hus häftig bil etc etc jag får svindel av att tänka på detta haha tror det kan passa vissa personligheter jag ör rätt “känslig” och har svårt för att vara i pressade situationer jag klarar ej heller att låsa fast mig I saker.
Fascination för människokroppen kan man göda även på fritiden. Gott kan man göra på många sätt utöver vad man väljer för yrke. Även om jag förstår din fascination (valde själv yrke typ så) så är min rekommendation nog att inte låta det väga alltför tungt.
Hade jag stått där du står idag så hade jag verkligen försökt få praoa en vecka på de jobb jag var nyfiken på. Prata med folk som haft jobben +10 år.
Gjort listor på dina tankar/behov har du säkert redan. Bolla med AI som sparringpartner likaså? Frågat folk som känner dig väl och vill ditt bästa vad de tror?
Vill man skära upp folk så underlättar att ha en läkar-licens verkligen relationen till polisen, ja. Kan man däremot nöja sig med lätt lektyr så är det inte alls lika centralt.
Tack så mycket svar, jag utesluter inte MBB heller, eller nån tech startup eller likande. Senaste tiden har jag nördat ner mig i AI och då kan tech/ingenjör vara ett bra spår. Så ditt råd skulle vara Linköping eller Handels isåfall? På grund av att jag hamnar i B2 kommer jag aldrig komma in på KTH eller Lund utan komplettering. Isåfall är det HP som gäller. Jag talade även med en bekant som läser mekanik på Linköping. Han rekommenderade också Linköping indek över Uppsala
Uppsalas Indek är också ganska nystartad, tror det bara är 1-2 årskurser som examinerats. Så för att jaga toppjobb skulle jag inte köra indek där. KTH, Lund, Linköping, Chalmers är lite same-same. En fördel med handels är att du kan få jobb efter kandidaten, hade några konsultkollegor som hoppade på full time efter 3 år.
Jag tycker Indek är mycket bredare än Handels. Du kan fördjupa dig (tex. matematik-inriktning) och jobba med väldigt tekniska jobb om du vill, samtidigt som du kan gå mer mot business.
Men, skulle jag gett mitt 20-åriga jag ett råd så är det att ta 2-3 års paus från studier. Jobba, res, plugga nån kurs.
Jag menade att till skillnad från kontorsjobb så är ju läkarjobbet ofta väldigt stressigt och kräver rent av mer än 8 timmar per dag av rent arbete. Typ som att stå vid ett löpande band. Fast med ansvar för folks liv.
Administratörer däremot kan väl oftast slappa bort några timmar av en arbetsdag utan att det märks eller får några konsekvenser.
Klart att läkaryrket ofta är extremt utsatt för stress och ansvar. Men TS pratar om alternativ som MBB el IB, det är inga deltidsjobb som ”administratörer” vi pratar om här.
Också noterat detta, även i verkliga livet. Jag undrar lite vad ingenjörernas självhävdelsebehov kommer ifrån.
Min teori är att ingenjörerna inte känner att de får tillräcklig uppskattning i samhället. Jag tycker att de har rätt. Ingenjörer verkar ofta vara underbetalda jämfört med t.ex. läkare och ekonomer, de måste i princip bli chef för att få en bra lön. Inte heller står ingenjörsyrket särskilt högt i kurs socialt, det är bättre att skriva ”läkare” eller ”jobbar inom finance” på tinder än ”ingenjör”.
Själv tog jag min M Sc på industriell ekonomi i Linköping 1986, dvs för 40 år sedan. När jag började fanns inte Indek på något mer ställe, jag tror att det startade på Chalmers under min utbildning.
I valet mellan Handelshögskolan och Indek har jag inte sett någon som har tagit upp den stora skillnaden i matematikkurser. Har man svårt för matematik så ska man nog hellre välja HHS. De som inte fullföljde Indek där jag gick åkte oftast ut pga matte eller tillämpad matematik (ellära, mekanik etc.).
Eftersom du ska läsa basårsutbildning så låter det som om du inte har så mycket erfarenhet av matte….
Det är så intressant att personerna i den här tråden hänvisar till IndEk som “ingenjörerna”. När jag pluggade fanns det riktiga ingenjörer och så fanns det IndEk. De senare sågs som halvekonomer istället för fullvärdiga ingenjörer. Avvikande personligheter och beblandar sig inte gärna med övriga ingenjörsutbildningar.
Det var verkligen så.