Läkare karriär- Kandidat i Ekonomi eller PhD?

Hej! Jag önskar lite råd och vägledning vad gäller alternativa karriärsval för läkare.

Bakgrund)
Jag är 23 år och går nu 3e året på det nya 6åriga läkarprogrammet på Karolinska och har således läkarlegitimation förhoppningsvis inom 3,5 år. Efter mina första veckors praktik har jag insett att jag kanske inte platsar i kliniken här i Sverige. Jag tycker mig se för mycket slit med för lite lön, dessutom har jag märkt att man tappar rätt mycket kompetens som läkare i Sverige i samband med all tid man ägnar åt administrativa arbetsuppgifter, det känns dessutom som att de flesta läkare här är relativt ostimulerade med vissa undantag (tex vissa inom intensivvård som verkligen brinner för sin sak). Planen från början var att bli stafettläkare i framtiden, men eftersom att det inte längre är en självklarhet att det ens kommer att vara möjligt i framtiden har jag börjat leta efter andra alternativ och vill börja förbereda mig redan nu. Jag har hittills jobbat heltid som stuvare i hamn parallellt med plugget och har aldrig kuggat en tenta. Så tanken är nu att antingen göra en doktorand på KI eller att gå business och economics programmet på Handelshögskolan parallellt de sista 3 åren av läkarprogrammet. På grund av att dygnet bara har 24 timmar så kan jag inte göra alla 3 samtidigt även om det hade varit önskvärt.

Reflektion)
Det som gör att jag överväger en doktorand på Karolinska är att jag misstänker att det skulle öka mina chanser att välja en karriär i USA i framtiden med tanke på hur väl känt och etablerat KI är inom forskning. Dessutom ger doktorandregistrering på KI mig prioritet för att få åka på utbyte till Mayo Clinic i LA sista terminen, vilket ger mig “US Clinical Experience” som är ett krav (Utöver USMLE) för att få göra residency (motsvarande ST) och jobba kliniskt i USA efter examen. Det skulle även innebära en lön under resterande studietid (Dock ser jag inte det som avgörande alls då jag har undanstoppade pengar så det räcker gott och väl samtidigt som lönen för en doktorand är minimal jämfört med mitt mål i framtiden).
Det som gör att jag överväger en kandidat i ekonomi är att jag får känslan av att möjligheterna inom finans och företagande är mer eller mindre obegränsade jämfört med vad möjligheterna är för en praktiserande läkare i Sverige. Det känns även mer givande än en doktorand om jag skulle vilja starta eget företag i framtiden. Ett problem kan dock vara att jag inte har möjlighet att naila de bästa betygen på handels då jag har fullt upp med läkarprogrammet på sidan (Är det någon som vet hur stor roll betygen på handels spelar när man kommer ut? Tips mottages gärna).

Sammanfattat)
Jag skulle således kunna överväga att jobba inom i princip vad som helst, så länge jag känner att jag jobbar för mig själv och att desto hårdare jag jobbar desto mer gagnar det mig själv. Mina intresseområden är finans och medicin, ganska likvärdiga.

Kortfattat är min fråga alltså: Vad är mest lönt rent ekonomiskt för en läkare som önskar gå en annan väg än kliniken: PhD eller kandidat inom ekonomi? Vad tror ni som jobbar inom läkemedel/medtech/finance/consulting? Skulle även var intressant att veta vad ni som jobbar inom dessa branscher tjänar på årsbasis inkl bonus, samt vilka möjligheter ni har att jobba i USA eller hemifrån.

Hej,

Välkommen till forumet - kul med fler kollegor här!

Jag har själv gjort en okonventionell karriär inom läkemedelsindustrin. Idag tjänar jag strax över 5 miljoner/ år, men bor i utlandet och har en chefstjänst. De flesta läkare inom läkemedelsindustrin med specialistkompetens eller PhD i Sverige tjänar idag 100k+ per månad.

Jag har både gjort en PhD och en MBA och rekommenderar absolut att satsa på en PhD i första hand! Inom läkemedelsindustrin anses inte en MBA särskilt mycket värd förrän man kommit upp på högre chefsnivå, och dit når du aldrig utan antingen PhD eller specialistkompetens. Allra bäst är att ha både PhD och specialistkompetens när man tar steget över till industrin.

Tänk till kring vilken typ av PhD du ska göra så att det är något som är gångbart inom industrin, om det är den vägen du vill vandra. Hör av dig om du vill veta mer.

Jag håller med om att stafettläkeri inte känns framtidssäkert. Dessutom vill jag poängtera att om du tycker kliniskt arbete i Sverige är för trist och jobbigt så kommer du hata att vara ung kliniker i USA… Mkt långa dagar, rädsla för att göra fel, och mycket arbetsuppgifter som i Sverige görs av sjuksköterskor är vad du har att se fram emot där…

Med vänlig hälsning,
F

7 gillningar

Ah, det klassiska valet, Handels eller läkare… :slight_smile: Det råkar bara vara så att medicin och ekonomi är lika spännande?

Jag tänker att du är redan på fel ställe om du nu inte vill jobba med människor.
Det finns visserligen gott om läkare som sadlat om eller kompletterat med en mer affärsmässig grund. Men om pengar är det som driver dig mest av allt - vilket jag tolkar i ditt inlägg - bör du kanske göra klart din läkarutbildning ändå.

Annars kommer här lite inspo baserat på vänner till mig.

Vän 1. Läkare, specialist inom radiologi. Startade eget bolag och jobbade som hyr/konsult. Bra pröjs.

Vän 2. Läkare och civilingenjör. Började på McKinsey. Jobbade 100h veckor i många år och är numera styrelseproffs.

Vän 3. Läkare och ekonom. Försäljningschef i USA på samma bolag som jag själv jobbar, inom medtech. Det tog nog 20 år att ta sig dit.

Ingen av dessa vägar är särskilt raka.

5 gillningar

Varmt välkommen till forumet. Du verkar som en smart person med tydliga mål. Orkar du köra en utbildning till på sidan om, utan att krascha så kör på.

Personligen skulle jag välja Handelsprogrammet, på grund av kontakterna man skapar där.
Betyg inom vissa branscher kan spela roll, men har personligen inte haft några problem. Då har jag inte speciellt bra betyg och inte lika välrenommerad skola.

Är inte läkare.
Har inte heller haft en rak resa inom mitt yrke, utan det har gått lite upp och ner, sedan i sidled, och nu rakt uppåt, hårt arbete ligger bakom.

1 gillning

Du är inte behörig att komma in på en doktorandutbildning förrän du har en examen, så det är liksom inget val…

2 gillningar

Inte riktigt så kravet är. 60 avancerade poäng är det som krävs, och med extrakurser så är jag behörig till nästa vårtermin.

2 gillningar

Aha, då är det lite annorlunda jämfört med min egen bransch. Själv fick jag inte ens komma på intervju på en doktorandtjänst för att jag hade två månader kvar av exjobbet…
(Edit: Men även om man är teoretiskt behörig, så kan det ju fortfarande vara så att de väljer sökande som har full examen, om de har flera sökande till tjänsten.)

Självklart är inga vägar raka! Ekonomi är kul, iallafall privatekonomi. Sen hur kul jag skulle tycka det var i arbetslivet är väl en annan femma, men det återstår väl att se då. Göra klart läkarutbildningen är det nog ingen fråga om. Frågan är kanske snarare vad som är mest åtråvärt inom läkemedel/medtech branchen, att ha disputerat på Karolinska eller att ha en kandidat från handels på toppen av en läkarlegitimation? Tack för värdefull input iallafall!

Tack! Det känns som en klok idé. Jag kanske kan göra en doktorand efter examen då jag teoretiskt sätt också kan ha en kandidat från handels klar.

1 gillning

Vad fick dig att välja läkarprogrammet från första början ?

5 gillningar

Vill du hålla på med forskning eller inte? Att doktorera utan att bry sig om forskning är nog rätt segt, och om du efter PhD söker en tjänst på ett läkemedelsföretag så kommer de nog inte bry sig nämnvärt om din MBA om det rör en forskningsroll.

Om du vill maxa din livsinkomst så tror jag inte att doktorera är rätt väg.

1 gillning

Jag blir också lite nyfiken på frågeställningen från början. Att basera ett helt yrkesliv enbart på var du tjänar absolut mest, är ganska begränsande…

Du kanske också skulle må bra av att ställa dig själv frågor som:

*Vad intresserar mig? (Vilka ämnesområden kan jag läsa om och diskutera utan att tröttna? Vilka rubriker dras jag till?)
*Vad motiverar mig, vad brinner jag för? (Är det enbart pengar? Eller är det tex status, eller att känna expertis, eller att få utvecklas i yrket, eller att hjälpa människor, eller att bidra till en bättre värld… eller nåt helt annat)
*Vad mår jag bra av? (Tex förutsägbarhet kontra oförutsägbarhet, att leda kontra att bli ledd, att jobba dagtid kontra skift, grad av kreativitet, inslag av mötestid, osv.)
*Hur viktigt är det för mig att ha nära/långvariga kollegor?
*Vad är det viktigaste som jag kan bidra med till sammanhang runt mig, hur använder jag mina talanger bäst?
*Vilka möjligheter vill jag ha att lägga tid på annat än studier och jobb? (Tex hobbies, vänner, kärleksrelation.)
*Vad vill jag att mina vänner ska säga när de talar på min 50-årsdag?

Utifrån frågor som detta och annat så kan du också reflektera över yrkesval.

(Om du verkligen ogillar läkaryrket så kanske det rentav är värt att hoppa av och inte lägga tre slitiga år till på den linjen… Bara en möjlig väg att också ta med i beslutet.)

Ha det!

12 gillningar

Ett alternativ är ju att bli intensivvårdsläkare och brinna för din sak om du nu upplever att det är den enda typen av kliniker som inte är uttråkad och tappar sin kompetens. Men om du verkligen inte vill det… Tja, om du är intresserad av forskning så hade jag valt den vägen utifrån dina tankar ovan men om du egentligen inte är det så hade jag hellre valt ekonomi i så fall. Forskning kan göra dig väldigt oinspirerad om det inte är ett ämne som du brinner för tänker jag, dessutom är det ett garanterat sätt att tappa klinisk erfarenhet att ägna sig åt forskning i större utsträckning.

1 gillning

Kortfattat har du valt fel yrke om du styrs av pengar och du vill undvika kliniskt arbete, det kommer ta tid innan du kan tjäna pengar.

Som alla marknader handlar det om att vara attraktiv en Phd är ett krav om du ska göra en akademisk karriär, föreläsa och är duktig kliniskt kommer du erbjudas bra villkor.
Men de största pengarna erbjuds inom privata vården och som konsult.
Jag slet som konsult mellan 2006 och 2017 men fast anställd sedan dess.

Skaffa dig en specialistutbildning och gärna en tilläggsspecialitet där det finns privata arbetsgivare

1 gillning

Oklart vad han jämför då. Vad är “sjukvård”? Undersköterska eller läkare? Och vad är “programmerare”? Någon som gått en 20 veckors “crash course”, eller en civilingenjör i datateknik?

Men om vi tar ett konkret exempel, läkare vs civilingenjör, så tjänare en läkare betydligt mer än en civilingenjör i datateknik i genomsnitt.

2 gillningar

Låter som du tar upp en studieplats för någon som är villig att löneslava och göra samhällsnytta.

Tycker i tillägg att en seriös läkarkandidat som vill till usa inser att USMLE är en betydligt enklare väg till USA än att ta en PhD för saken skull. Jag menar ett genuint forskarintresse borde finnas. En illusion att amerikanska universitet tar in vilken medelmåtta med en PhD från KI. Din eventuella publikationer blir rankade, många gånger reflekterar detta nyfikenhet, begåvning,intresse.

Oavsett, du borde rannsaka dig själv. Du bör brinna för vad du gör. Någon skrev längre upp att de tjänar 5msek/år. Fråga om de hade sin nuvarande position som mål i grundutbildningen.

Likväl önskar jag dig lycka till i livet och i dina karriärsval

3 gillningar

Helt sant. Finns många studier på detta. Alla jag känner med en PhD har som regel sämre lön än de utan men med samma baskunskap som jobbat i näringslivet.

1 gillning

Japp, inklusive jag själv :slight_smile: Å andra sidan var det inte därför jag doktorerade.

1 gillning

Nej. Känner nog ingen som gjort det som en del av en masterplan att tjäna pengar. Är man normalbegåvad inser man nog ganska snabbt det är en strategisk blunder om det är för cashen…

Självklart, är det så. Får jag fråga vad du ville forska inom? Karolinska är lite speciellt då möjligheterna och antalet aktiva forsargrupper uppgår till 3 siffrigt, och alla är medicinskt inriktade. Vad jag har hört ska det vara enkelt att få en doktorand på karolinska som läkarstudent sålänge man uppfyller kravet, det är till och med så att det händer ibland att föreläsare öppet bjuder in för de som är intresserade (Inte till en forskarutbildning direkt då utan snarare lite frivilligt engagemang som introduktion för att inom något år eller så ta upp en forskarutbildning). I övrigt är det få läkarstudenter som faktiskt är intresserade av forskning trots att efterfrågan är stor, jag tror orsaken är bristande förståelse om hur det kan vara meriterande i karriären. Folk verkar mer tro att det är en grej man kan göra om man är “extra intresserad” men att det inte ger så mycket tillbaka förutom att det är kul, det var iallafall min uppfattning innan jag förstod att varenda styrelsemedlem på stora farmabolag har en PhD. Men jag är medveten om att det är svårare att få inom andra ämnen, min mamma tex är specialpedagog på skolverket sedan 10 år och fick inte doktorandtjänst på stockholms universitet trots att hon uppfyllde alla formella krav.