Inflation och löner

Hej!

Tänkte höra lite era tankar kring nuvarande inflationsnivån och framtidsspaningen :slight_smile:

(Nedan är min tolkning/förståelse av vad som sägs av experterna i media).
Inflationen i USA var tror jag 8.6% i maj och i Sverige rapporterades om en inflation på 7.2% samma månad. Jag förstår att experterna förväntar en inflationsnivå i Sverige på ungefär 3% även under nästa år.

Jag förstår att inflationen beror på stigande livsmedelspriser och energipriser samt högre räntor.

RIksbanken vill strama åt ekonomin för att få lägre efterfrågan och därmed lägre inflation. Det gör de genom att höja styrräntan. Riksbanken planerar att stegvist höja räntan ytterligare. När inflationen har toppat så kan man kanske gissa bättre hur/när räntehöjningarna kan stanna av. Man kanske landar på en ränta runt 3-4% framöver?

Det som jag inte riktigt förstår är hur lönerna ska päverkas av detta. De flesta i Sverige (som inte bytte jobb eller roll eller gjort något liknande) fick en lönehöjning i år på typ 2%. Borde inte lönehöjningen hänga med inflationen? Många kollektivavtal går ut nästa år (t.ex. Teknikavtalet). Vad kan man förvänta sig angående omförhandlingen av kollektivavtal? Vad tror ni - kommer lönerna hänga med inflationen eller hur ska man tänka kring frågan?

Om lönerna inte hänger med inflationen, vad ska hushållen göra åt faktumet att man har mindre köpkraft?

Jag tror hela poängen är att hushållen ska få mindre köpkraft, vilket ska ge mindre efterfrågan, som ska driva priserna och inflationen nedåt.

7 gillningar

Det klassiska är att företagen kommer säga att det är tuffare tider, höjda kostnader, mörkare framtid etc. och att det inte går att höja lönerna för då kanske man behöver göra stora besparingsprogram och kanske säga upp folk.

Kopiera texten och jämför under nästa avtalsförhandling :sweat_smile:

4 gillningar

Priser sätts i en marknadsekonomi av utbud och efterfrågan. Om efterfrågan överstiger utbudet kommer priserna öka. Att kompensera detta genom att höja lönerna kommer inte att funka eftersom det också höjer löntagarnas köpkraft d v s höjer efterfrågan vilket alltså leder till ytterligare prishöjningar (mer inflation).

4 gillningar

Nu är det väldigt förenklat och vi har det ju inte riktigt så enkelt med den politiska regleringen och styrningen av ekonomi. Vi har väl mer planekonomi snart snarare än marknadsekonomi. Soeciellt när elen i framtiden får ransoneras ut och planeras vad ska produceras när…

1 gillning

I en planekonomi behöver man inte ha inflation då priserna kan sättas centralt. Resultatet brukar i stället bli brist på vissa varor och överskott på andra när centralbyråkraterna inte lyckats sätta optimala planer.

1 gillning

Precis. Och då kan man ju också justera upp lönerna om man satt ett högre pris på varan.

1 gillning

Det man får göra är helt enkelt att man får återgå till det torftiga liv man levde runt 2018 eller så (om vi räknar med att vi i år får en reallöneökning på -5% och det under de senaste åren legat på cirka 1.5%).

3 gillningar

Gäller marknadsekonomiska regler även för lånemarknaden? Får det inte att stämma då via är högt skuldsatta d.v.s det har varit en hög efterfrågan på att låna pengar och då borde väl den höga efterfrågan på lån ha höjt priset för att låna men istället har vi haft rekordlåga räntor under lång tid. Alternativet är att utbudet på lån är ännu högre men var kommer då alla dessa sedermera utlånade pengar ifrån? Och om alla dessa pengar finns på riktigt varför är vi då så skuldsatta? Den enda förklaringen är väl att det finns ett fåtal personer som sitter på en väldans massa pengar som de lånar ut.

1 gillning

Angående vem som har alla pengar att låna ut, från https://www.swedishbankers.se/media/5085/1407-sbf-rapport-bolaanemarknad-2021_se02.pdf

Nästan 30 procent av de svenska bankernas säkerställda obligationer ägs av utländska investerare. > därutöver innehar svenska försäkringsbolag och pensionsinstitut cirka 20 procent och fyller därigenomen viktig funktion på bolånemarknaden. riksbanken har från 2020 köpt säkerställda obligationer som en del av den svenska penningpolitiken. vid halvårsskiftet 2021 uppgick riksbankens innehav av säkerställda obligationer till 386 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 15 procent av den totala stocken

En gissning är att utländska investerare är motsvarande som i Sverige, dvs försäkringsbolag och pensionsinstitut. Det är inga enskilda rika som sitter på massiva mängder pengar och investerar i bostadsobligationer, utan det är en marginellt avkastande säkring av kapital i diverse försäkringssystem.

1 gillning

Så Svenssons pensionskapital är uppbundet i bostadsobligationer hen lånar ut till sig självt? Betalar avgift till bankerna i båda ändar.

1 gillning