Jag står inför valet och kvalet att söka lån till den kommande terminen och investera det i lysa. Jag har arbetat heltid fram tills nu och studerat på deltid i ett års tid. Har under den perioden tagit ut fullt lån + bidrag vilket har resulterat i ungefär 50k i en 60/40 portfölj hos lysa.
Jag har två terminer kvar på min utbildning och ska gå på föräldraledighet efter semestern.
Har en bra ekonomisk situation med buffert och annat sparande, sitter även på ett bolån som har fast ränta till maj nästa år.
Min fråga är som följer, hur hade du gjort i min situation?
Jag vet att det finns bra och dåliga lån och att CSN är ett bra lån, det är nog mer den emotionella biten av detta som känns klurig då man inte vill dra på sig skulder man inte behöver.
Samtidigt så jag har även läst att många tycker att det är deras största ekonomiska misstag att inte ta lånet under studietiden fast man inte behövde det.
Osäker om hur höga räntor ni har på studielån i Sverige men är den någorlunda lika den finska på ca 0,1% så är det väldigt fördelaktigt. Det minsta du borde göra är att ta lånet och amortera motsvarande summa på bostadslånet eftersom den räntan troligen är högre. Om du är mer riskbenägen kan du istäklet investera pengarna.
Har hör detta tas upp vi ett par tillfällen men inte hör nån fråga sig om det moraliska i det hela. Jag tänker att dessa fördelaktiga lån finns till för att alla ska ha möjligheter att studera och att de är såpass fördelaktiga just för att de är subventionerade. Att man kan är inte nödvändigtvis samma som att man bör.
Jag säger inte att det nödvänfigtvis är det. Det är ju inte olagligt men jag tänker att det iallafall är värt att diskutera hurvida det är ok att ta subventionerade lån riktade till studenter för att investera dem när det inte är det som är tanken med lånen. Och att det är intressant att ingen ens tagit upp frågan.
Jag hade kanske själv uttnyttjat möjligheten om jag haft chansen.
Vem förlorar på det då? Om pengarna inte kostar staten något, och man istället investerar och därmed betalar skatt på pengarna, och sedan betalar tillbaka lånet - tjänar inte staten på det då?
CSN lånen är väl skapade ut ingenting likt bolån från banker (självklart mer avancerat än så).
Så ur den moraliska aspekten att svenska staten får 0.1% ränta på ingenting är ju egentligen att ge staten pengar!
Ta lån! Sen kan du bestämma själv om du vill ha det långsiktigt (Lysa) eller kortsiktigt (storbanker t.ex. Handelsbanken och Swedbank ger 2% i bundet sparkonto 1 år nu, sen kan du t.ex. amortera mer efter din nya ränta är bestämd).
Generellt sett så ska man ju inte ta lån man behöver. Mycket kan ändra sig i livet och att då spekulera i sin egen skuld kan i värsta fall leda till problem senare.
Räntan kan gå upp på CSN även om det är osannolikt att den rusar … kanske. I ett historiskt perspektiv kan det dock vara bra att titta på denna listan över historiska räntor.
Såklart, går mer pengar ut till CSN så blir det mindre utrymme i statens budgeten för andra grejer regeringen vill göra. Sen kanske man inte alltid är glad för vad staten gör med pengarna, och beroende på utfallet i valet.
Om pengarna i Sverige inte räcker pga ökade CSN lån så behöver staten låna upp mer pengar. På så sätt bidrar man i så fall till en ökad statsskuld. Och vi ska komma ihåg att statens skuld den är vår, och framtida generationers. Så på ett strikt moraliskt plan kan jag tycka det är lite fel att ta CSN lån man inte behöver.
Dock, reglerna är som de är, och klart att du har rätten att ta lånet om du vill. Att plocka ut det för att betala av lite på bolånet låter vettigt, och hålla det på sparkonto med ränta under tiden. Då har du dessutom lite tid på dig och skulle kunna investera det på börsen istället, om bolånen inte gått upp så mycket vid den tidpunkten.
Själv maxade jag lånet och tog extra studielån eftersom jag behövde det. Nu gick ju en del till mycket bus & kul, vilket inte heller kanske är moraliskt försvarbart. Till mitt försvar betalade jag tillbaka det snabbt. På den tiden var räntan 5+%.
Så slutsatsen är att det nog bara är du som kan bestämma detta. Hoppas att tankegångarna ovan gav något
Jag vill tacka alla som har skrivit i tråden!
Ni har gett mig många kloka råd och alternativ till hur man kan göra, ska fundera på vad som blir bäst och känns bra
Du har rätt. Jag trodde CSNs underskott togs från budgeten och först därefter, om det behövdes, så lånade man upp det som statsskuld.
Tydligen lånas CSNs underskott (25 miljarder typ) upp direkt som statsskuld via Riksgälden.
Statsskulden påverkar såklart budgeten genom att staten måste betala räntor på den. Högre CSN upplåning, högre statsskuld, högre räntekostnad, lägre utrymme inom statsbudgeten för andra åtgärder.
Nu har väl räntan på statsskulden inte varit ett stort problem i lågräntemiljö men det riskerar att kosta mer i framtiden, kanske.
Så man kan väl säga att om man tar CSN lån i onödan så spär man på statsskulden och påverkar statsbudgeten via räntorna. Såklart påverkar en enskild individ detta ytterst marginellt. Om det sätts i system så kan det såklart få en påverkan.
Samtidigt finns det ingen behovsprövning av CSN så det är ju upp till var och en.
