Investera i energiåtgärder i huset istället för i en global indexfond?

Vardagsekonomi Bostad, bolån och boendeekonomi
1

Ställde följande fråga till chatGPT, håller ni med om svaret?

“Vilka investeringar i energiåtgärder på hus är effektiva i förhållande till att investera i globalfonder?”

Svar:

Att jämföra investeringar i energieffektiviserande åtgärder för ett hus med avkastningen från en globalfond är ett intressant perspektiv. Här är några viktiga aspekter att tänka på för att göra en rimlig jämförelse:

1. Årlig avkastning och besparing

Globalfonder: Historiskt har globalfonder gett en avkastning på cirka 5–8 % per år efter inflation. På lång sikt är detta en stabil avkastning, men den kan variera från år till år.

Energisparande åtgärder: Energiåtgärder har en avkastning baserad på de energikostnader de sparar in varje år. Detta kan vara 5–15 % beroende på åtgärd och nuvarande energipriser. Återbetalningstiden är viktig – ju kortare den är, desto bättre avkastning på sikt.

2. Exempel på kostnadseffektiva energiinvesteringar

Baserat på återbetalningstid och årlig besparing är här några av de mest kostnadseffektiva investeringarna:

Tilläggsisolering av vind:

Kostnad: Ca 100–300 SEK per kvm.

Återbetalningstid: Ca 3–5 år.

Avkastning: Kan motsvara 10–15 % per år beroende på hur mycket energi som sparas.

Tätningslister och tätning av dörrar/fönster:

Kostnad: Ca 500–2000 SEK för hela huset.

Återbetalningstid: 1–3 år.

Avkastning: Möjlig 10–30 % årlig avkastning beroende på mängden värme som tidigare läckt ut.

Luft-luftvärmepump:

Kostnad: Ca 20 000–30 000 SEK.

Återbetalningstid: 5–8 år.

Avkastning: Ca 10–15 % per år beroende på hur mycket el den sparar.

LED-belysning:

Kostnad: Ca 50–100 SEK per ljuskälla.

Återbetalningstid: Ca 1–2 år.

Avkastning: Kan ge 50–100 % per år på investerat belopp, då LED-lampor är mycket mer energieffektiva.

3. Mindre kostnadseffektiva energiinvesteringar

Vissa energiinvesteringar ger fortfarande besparingar, men deras avkastning i procent kan vara lägre jämfört med globalfonder:

Bergvärme:

Kostnad: Ca 150 000–200 000 SEK.

Återbetalningstid: 10–15 år.

Avkastning: Ca 5–10 % per år beroende på energibesparing och värmekälla som ersätts.

Fönsterbyte till energiglas:

Kostnad: Ca 5 000–10 000 SEK per fönster.

Återbetalningstid: 20–30 år om befintliga fönster är i relativt gott skick.

Avkastning: Ofta under 5 % per år, vilket gör det mindre kostnadseffektivt i förhållande till globalfonder om syftet endast är energibesparing. Däremot ökar ofta komfort och värde på huset.

4. Sammanfattning och rekommendation

Effektiva energiinvesteringar: Tätningslister, tilläggsisolering av vinden, och installation av en luft-luftvärmepump är ofta kostnadseffektiva och kan ge en avkastning som överstiger globalfondens genomsnittliga 5–8 % årliga avkastning. Dessa åtgärder har ofta kort återbetalningstid, vilket gör dem attraktiva ekonomiskt.

Långsiktiga investeringar: Om du har långsiktiga planer på att bo kvar i huset kan även större investeringar som bergvärme vara värdefulla, även om återbetalningstiden är längre. Jämfört med globalfonder kan bergvärme dock vara en mer osäker investering, särskilt om energipriserna sjunker.

När välja globalfonder? Om huset redan är relativt energieffektivt eller om du planerar att sälja inom kort kan en investering i globalfonder vara bättre ekonomiskt, eftersom en energiinvestering ofta kräver tid för att löna sig.

Rekommendation: Om målet är att maximera avkastningen, börja med mindre kostsamma åtgärder med kort återbetalningstid. Överväg sedan globalfonder eller andra investeringar för medel och lång sikt, särskilt om de större energiinvesteringarna inte ger hög avkastning per år.

2

Enligt mina egna beräkningar är det det jag har kommit fram till också, särskillt om man inte har ett vattenburet energisystem från början. Även fjärrvärme verkar innefektivt ur en kostnadsynvinkel om man räknar med installation av vattenburet system. Har ni några andra idéer som kan vara effektiva i förhållande till börsen?

Om man redan har vattenburet värmesystem verkar bergvärme, fjärrvärme och ftx-ventilation (varmluftsvärmeväxlar) vara ganska likvärdiga börsen med 3, 4 redpektive 5% i årlig besparing/avkastning.

3

Intressant, tycker att det låter ganska rimligt. Fast något som påverkar kalkylen är hur energipriserna utvecklas framöver och det är ju svårt att veta.

4

Tror det här tyvärr beror väldigt mycket på vad man har för situation. Jag undersökte det här för vårt hus när vi hade superhöga energi-priset häromåret. Insåg att jag inte kunde räkna varken tilläggsisolering eller något av förslagen. Så för mig blev det indexfonder, tyvärr.

5

Jag tror det beror väldigt mycket på husets förutsättningar. Jag har precis köpt ett hus som ska totalrenoveras. Med timmerstomme blir det att regla upp en ny vägg invändigt och tilläggsisolera. Då passar jag givetvis på att dra vattenrör för ett vattenburet system som jag ska koppla till fjärrvärme. Det blir inte speciellt dyrt och dessutom får jag 60.000 i bidrag. Komforten blir bättre och huset ökar i värde med mer än det kostar. Så det är givet i mitt fall.

6

Vi har inget vattenburet system och har kommit fram till samma sak, dvs inte värt att investera i ny värmekälla + vattenburet system särskilt med tanke på hur “besvärskontot” kommer belastas när det ska dras vattenledningar i hela huset…

2 gillningar
7

Tack för era svar! Ja ni har nog rätt i att det beror mycket på husets förutaättningar @janbolmeson & @MannenP. Till en början när jag började kolla på detta tyckte jag att det var något som det hade varit jättebra om det fanns ett avsnitt om, men det kanske blir för mycket om och men för att ge speciellt mycket. Om man fick drömma hade det varit fantastiskt och relativt lätt att konstruera är en beräknare där man matar in husets förutsättningar, tex:
•värmekälla
•energiförbrukning,
•2- eller 3-glasfönster,
•typ ort eller klimatzon,
•tjocklek på vindsisolering
•årtal huset är byggt osv.
som sedan prioriterar åtgärder vs indexfonder.

Det jag kom fram till för vårt hus (byggt -71 i Uppsala, 22000kwh/år, luft-luftvärmepump, 2-glasfönster, 10cm vindsisolering) var i grova drag följande:

Åtgärd Besparing Kostnad Avkastning (vid 1.5kr/kwh)
Tilläggsisolering av vind 3000kwh/år 36000kr 12,5%/år
Byta fönster 4000kwh/år 100000kr 6%/år
Ventilationsvärmeväxlare (FTX) 5000kwh/år 100000kr 7,5%/år
Ventilationsvärmeväxlare inkl. vattenburet 5000kwh/år 300000kr 2,5%/år
Bergvärmepump 10000kwh/år 200000kr 13%/år
Bergvärmepump inkl. vattenburet 10000kwh/år 400000kr 4%/år
Bergvärme + FTX inkl. vattenburet 15000kwh/år 500000kr 4,5%/år
Fjärrvärme “7000kwh/år” eg. halva priset per kwh 100000kr 10,5%/år
Fjärrvärme inkl. vattenburet “7000kwh/år” 300000kr 3,5%/år
Indexfonder - - 5%/år

Avkastningen satte jag till 5% på “indexfonder” eftersom det är ca 75% sannolikhet att kapitelet räcker i 30år med 5% uttag (trinity-studien modifierad) och jag tänker att 30års avskrivningstid är ganska rimligt för flera av energiåtgärderna men sannolikheten är nog stor att de håller längre också. I tabellen räknas vattenburet system kosta 200000kr att installera. Givetvis kan det vartenburna systemet användas till våde ftx och bergvärme tex vilket ökar avkastningen på dem något. Exaktheten i siffrorna i tabellen kan säkert diskuteras men ger en fingervisning.

Eftersom vi saknar vattenburet system och efter att ha vägt in “besvärskontot” (@Carl-Fredrik) kom jag först fram till att endast tilläggsisoleringen var värt besväret/investeringen. Men har nu kommit fram till att det var FEL tänkt för oss. Här kommer poängen med hela inlägget:

Vi är unga och kommer inte att gå i pension inom 35år, därför vill vi ha hävstång på vårat sparande med hjälp av bolånet. Vi kan inte ta mer bolån än vi har om vi inte ökar värdet på huset genom tex energiinvesteringar. Så antingen lägger vi vårt sparande direkt i börsen utan hävstång och får 5% i avkastning. Eller så lägger vi det på energiinvesteringar som ökar bolånemöjligheterna och därmed har 6x hävstång. Tar man avkastningskolumnen x6 på allt utom indexfonder och räknar bort räntan får man en helt annan bild:

Åtgärd Besparing Kostnad×15% kontantinsats Avkastning efter ränta 4% (vid 1.5kr/kwh) Avkastning efter ränta 3% (vid 1.5kr/kwh) Avkastning utan bolån (vid 1.5kr/kwh)
Tilläggsisolering av vind 3000kwh/år 6000kr 55%/år 60%/år 12,5%/år
Byta fönster 4000kwh/år 17000kr 16%/år 21%/år 6%/år
Ventilationsvärmeväxlare (FTX) 5000kwh/år 17000kr 25%/år 30%/år 7,5%/år
Ventilationsvärmeväxlare inkl. vattenburet 5000kwh/år 50000kr -5%/år 0%/år 2,5%/år
Bergvärmepump 10000kwh/år 34000kr 58%/år 63%/år 13%/år
Bergvärmepump inkl. vattenburet 10000kwh/år 67000kr 4%/år 9%/år 4%/år
Bergvärme + FTX inkl. vattenburet 15000kwh/år 83000kr 7%/år 12%/år 4,5%/år
Fjärrvärme “7000kwh/år” eg. halva priset per kwh 17000kr 43%/år 48%/år 10,5%/år
Fjärrvärme inkl. vattenburet “7000kwh/år” 50000kr 1%/år 6%/år 3,5%/år
Indexfonder - - 5%/år 5%/år 5%/år

Siffrorna blir väldigt spretiga och känsliga för en faktor enligt följande hävstång×(avkastning-räntekostnad)/investering, dvs avkastningen i förhållande till räntan blir väldigt viktig. Jag landar egentligen i nästan samma slutsats som tidigare utom att fönsterbyte kan vara värt besväret eftersom avkastningen med hävstång blir såpass mycket högre än indexfonderna. Möjligen FTX+Bergvärmepump, men det blir ganska beroende av elpriser och räntor framöver, och man får ju räkna med att avkastningen på energikällorna minskar om man minskar förbrukningen genom att tilläggsisolera och byta fönster.

1 gillning
8

Tror du inte ditt hus stiger i värde av att det har vattenburetsystem och bergvärme?
Jag personligen skulle aldrig köpa ett hus som saknar vattenburetsystem.
Finns nog fler än jag som resonerar så.
Det första vi gjorde var att sätta in bergvärme när vi köpte hus. Vi hade elpanna i huset. Vi har en förbrukning på ungefär 8500kwh per år inkl hushålls ström och då värmer vi upp 250kvm till 22 grader.

1 gillning
9

Jo absolut! Jag utgick från att värdeökningen på huset var lika stor som kostnaden för t ex bergvärmen. Så dag 1 har vi betalat 200 000kr och värdet om vi säljer huset är 200 000kr extra, så vi har gått ±0kr. Det samma gäller en indexfond.

Sen har ju bergvärmen en begränsad livslängd, så efter säg 30år när den har gått sönder är den värd 0kr. Men även indexfonden kan vara värd 0kr efter 30år om man tar ut 5% per år (man har helt enkelt tömt kapitalet). Det var det jag syftade på när jag nämnde avskrivningstid och trinity studien.

Om vi antar att ovanstående stämmer hyfsat så blir investeringarna ganska likvärdiga gällande det och vi kan primärt fokusera på att jämföra avkastningarna. Håller du med mig?

(Försökte googla lite gällande värdeökningen tackvare bergvärme, och enligt boolis statistik låg den på 124 000kr. Om bergvärmen kostade 250 000kr ny och i snitt har avverkat halva sin livslängd, så känns antagandet att värdeökningen är lika stor som investeringen ganska rimlig och att värdeminskningen sedan är linjär.)

10

Njae, jag tycker du kan räkna på att borrhålet har en betydligt längre livslängd. Men däremot själva värmepumpen kanske 20år. Kanske en onödig tillkrångling?

11

Ja du har nog rätt i det egentligen, försökte bara förenkla det så det gick att jämföra enkelt. Men även indexfonden har 75% sannolikhet att ha ett vist värde kvar efter 30 år. Tror att felmarginalerna i 1,5kr/kwh framgent och räntorna är såpass stora att de flesta detaljer som ökar noggranheten blir överflödiga.

12

Om vi då tänker att investeringen i bergvärme höjer värdet på huset med ungefär samma som kostnaden blir så får du ju ett nollsummespel som dock ger dig lägre förbrukning, mycket behagligare inomhusvärme samtidigt som du kan fortsätta investera dina pengar på börsen.

Hur kan det inte bli en bra affär att investera i det?

13

Jag gillar att du tänker på energieffektivisering som ett alternativ till finansiella placeringar!

Det som gör det svårt att jämföra generellt är att det finns så många om och men när det kommer till byggnader. Det beror helt enkelt på ditt individuella hus och dina preferenser.

Några exempel:

  • Tilläggsisolera vind i äldre byggnader är ofta lätt att räkna hem på pappret. Men en kallare råvind ökar markant risken för fuktproblem. Hur mycket? Beror på byggnaden.
  • Att installera ett vattenburet system i byggnad med direktverkande el går nog ofta att räkna hem på pappret. Men finns det någon plats att ställa en värmepump? Går det att dra rör på ett estetiskt rimligt sätt? Beror på byggnaden och ditt estetiska sinne.
  • Osv

Svaren på generella frågor kopplade till energieffektivisering blir ofta “kanske” och “det beror på”. Men det betyder ju inte att det inte finns bra möjligheter i just ditt individuella hus.

1 gillning
14

Svaret jag ger är absolut inte att vara elak eller sånt utan bara omtanke…

Jag skulle sålt huset å inte lagt ner en krona på de utan letat rätt på ett bättre hus…

15

Är bra att göra lite av varje om man kan. Har bytt vitvaror, satt nya tätningslister, bytt alla lampor till led, satt solceller m batteti, installerat lvp etc. I regel har det varit god avkastning och köper fonder med vinsten/besparingen.

Med bra kassaflöde är det lätt att köpa fonder i ur och skur.

Man måste dock ha lite ork och vilja att sätta sig i funktion, fallgropar och lönsamhet.