Hej. har ett par frågor inom ett och samma ämne. Att Investera i P2P-lån som ett alternativ/komplement till passiva indexfonder eller fondrobot.
Kan egentligen väldigt lite om att investera i P2P-lån som Lendyfi eller Savelend så hade varit kul med ett avsnitt kring detta. Jag vet om att ni hade med Savelend i intervju på patreon. Men då blir det mer ett “reklamavsnitt” kring just dom. men känner inte att jag fått en helt klar bild om alla för och nackdelar kring att investera i P2P-lån.
som jag ser det nu så rent avkastningsmässigt så borde dom kunna mäta sig med en 90-10 eller 100-0 portfölj i indexfond/fondrobot. set på en 10+ års horisont.
Jag kan ha lite otur när jag tänker nu och någon som faktiskt kan excel borde göra uträkningen. men i runda siffror så.
fondrobot/indexfond förväntad avkastning ca 7%-fondavgift-minus ISKskatt=ca 6% “ut i handen”
P2P lån historiskt avkastning ca 9%-30%skatt=6% “ut i handen”
Just nu tror jag att jag ser det som:
Fondrobot är enkelt men avkastningen kan variera kraftigt från år till år. går inte att ta hävstång på den.
Indexfond är kanske något mera komplicerat( komplicerat är nog inte rätt ord men jag upplever att jag har bättre koll i fondrobot, typ). Men den går att ta hävstång på. även om det inte är ett verktyg jag själv använder just nu ska vi inte utelämna det.
P2P lån. du kan inte få ut pengarna när du vill men avkastningen är mer stabil. ingen hävstång här heller.
så frågan är nog: kan finns det fler för och nackdelar som jag inte ser. bör jag lägga över en del av mitt sparande i P2P-lån. och vill man fortsätta ner i det kaninhålet kan det vara värt att göra om en 60/40 portfölj till en 60/20/20 portfölj.
Tror jag stannar där just nu. ville nog mest bolla mina tankar. höra om Jan eller någon annan kunnig i forumet har några tankar kring mina tankar.
Jag investerar själv via P2P lån hos Savelend, har valt dom eftersom man även lånar ut till företag och köper inkassoportföljer mm, så inte endast P2P-lån.
Jag ser det som ett komplement, ett kassaflöde. Men visst, det går inte att ta ut när du vill men om man ändå inte ska ha ut pengarna på 10 år så ser jag det lite som en alternativ investering som kanske max ska vara 10% av portföljen.
Angående hävstång så kan du egentligen få hävstång i alla typer av investeringar, du lånar pengar från en bank och investerar, vips så har du hävstång.
Låt oss börja med p2p. Hade man varit “garanterad” 9 procents avkastning hade jag satsat varenda sparad krona. Riktigt så enkelt är det inte.
Detta är ju inte lån till fastigheter med 50 % belåningsgrad direkt. Det är istället lån till personer och företag som bankerna tackat nej till. Är någon så desperat att man i nuläget betalar 10 procent i ränta är risken givetvis hög att personen i fråga inte kan betala tillbaka lånet. Går du in i p2p så till att du sprider risken på flera låntagare.
Extremt förenklat. Historiskt sett fram till in på 2000-talet gav placeringar i räntor cirka 4 procents avkastning och placeringar i aktier det dubbla. Nu ger riskfri räntor i princip 0. Hur kommer detta att påverka aktiemarknaden långsiktigt? Ingen vet. Ett scenario kan bli att avkastningen på aktier sjunker. Jag säger inte att det blir så. En viss försiktighet är ändå på sin plats när man prognostiserar sin framtida avkastning.
Sedan finns det ju också risken att något inte är som det ska. Det har ju hänt några gånger i historien så att säga. Googla gärna “trustbuddy”.
Vad som kan hända är alltså att det räcker att ett enda bolag går i konkurs, och det visade sig att det inte var så mycket ordning och reda som man hoppats på / karismatiska säljande VD-personer i kostym sagt. Och vipps så var alla pengar borta. Lägg alltså inte mer pengar i vare sig Lendify eller Savelend än vad du skulle investerat i en enskild högriskaktie.
Jag har personlig erfarenhet av P2P sedan flera år tillbaka, har använt Toborrow, Lendify, Tessing, Brocc och Kameo. Det är ett antal saker du bör tänka på:
Skatten är extremt ofördelaktig. Du kan int eha ISK så får betala 30% vinstskatt. Du får inte heller göra avdrag för kapitalförluster när du lånar ut privat via till exempel Toborrow. Tror dock att detta inte slår dig på Lendify då du här får en grupp lån och Lendify drar bort förluster kontra vinster innan de rapporterar till skatteverket. Osäker på Tessin då jag inte haft något projekt som gått på stöpet där.
I många av dessa så låser du pengarna i flera år, jag försöker gå ur P2P helt och hållet men på till exempel Tessin och Toborrow är det bara att vänta ut, Brocc går att sälja med förlust osv.
Av de jag testat ovan så anser jag att Toborrow inte är värd pengarna, stor risk för kapitalförlust och de kan inte kvittas mot vinst. Brocc anser jag också är crap då de har en väldigt hög andel lån som går till kronofogden.
Tessin, Kameo och Lendify har jag enbart positiva erfarenheter av. Lendify går att gå ur med hjälp av andrahandsmarknaden där jag i alla fall inte hade några problem att sälja av allt till 100%. Tessin har jag investerat i ca 10 projekt, 9/10 är slutförda och återbetalade, vissa med straffränta på uppåt 15% mot slutet. Det sista projektet kommer troligen också återbetalas snart. Kameo har fördelen att hör får man utbetalningar månadsvis och behöver inte putsa in 30-50k för ett enskilt projekt heller.
Jag har dock valt att gå ur alla former av P2P då jag inte ser fördelen jämfört med börsen, guld och korta räntor.
Men om avkastningen/räntan är ungefär lika i snitt på t.ex. globala indexfonder och Savelend, så förstår jag inte varför man ska investera via Savelend. I en indexfond förlorar dina andelar i värde, men de försvinner inte och går förhoppningsvis upp igen om du kan vänta. Men går företaget/n som jag har lånat pengar till omkull och inte kan betala, så har jag ju förlorat mina pengar helt. Om jag har förstått det rätt hur P2P fungerar.
Som någon skrev, så är det snarare motsvarande en högriskaktie, men om tom. den minskar i värde, så har jag den kvar och den kan förhoppningsvis stiga.
Så länge man inte får mer avkastning än snittet på aktiemarknaden, så förstår jag inte riktigt varför man ska satsa på p2p-lån.
Hoppas någon kan ge lite feedback på att jag har missförstått något, då jag tycker det verkar intressant.
Tanken är att den, precis som andra tillgångsslag man investerar i som inte är aktier, är okorrelerad till just aktier. Exempelvis fortsatte låntagarna att betala sina lån även under värsta corona-dippen, och det gick utmärkt att ta de räntor som betalades och investera på börsen som sjunkit 30% och aktieindexen reades ut. vanliga räntefonder gick också ner.
På så sätt fungerar det liknande guld (som ska gå upp eller bevara värdet i tider av kris), men det är också okorrelerat till guld och har andra egenskaper. Desto fler “olika” tillgångsslag du har, där p2p är ett, desto jämnare avkastning och mindre risk för att en enskild sak kraschar och tar alla dina pengar. Men liksom alla tillgångsslag vill du sprida riskerna. Precis som med aktier köper du inte en utan flera. På samma sätt bör du ha flera p2p-företag och i sin tur flera lån (hundra+) i respektive bolag för att sprida dina risker.
Tanken är alltså inte att få mer avkastning än snittet på aktiemarknaden. Tanken är att få avkastning även i de lägen aktiemarknaden tappar och då ombalansera. På så sätt får du en högre RISKJUSTERAD avkastning.
En liten sidenote är att just Savelend vilseleder rätt rejält med sin avkastning i procent. De kommunicerar konsekvent “avkastning på investerat kapital”, där de anser att investerat kapital är det som faktiskt är utlånat. Inte så mycket pengar du satt in hos dem vilket en investerare egentligen bryr sig om. Säg att du investerar 100 000kr. De levererar sina 9%. Men det är 9% på de 60 000kr de faktiskt lyckades låna ut. De 40 000kr som är oinvesterade har du lånat ut gratis till dem, och din avkastning är egentligen 5.4%. Vem bryr sig om att det är 9% i det fallet, det är ju 5.4% som kan jämföras med aktier eller andra investeringar. Men 9 är jus större än 5.4 så självklart stoltserar Savelend med 9. Min erfarenhet senaste tre åren är att de ligger mellan 50 och 70% utlånat i snitt, så de där 9% är egentligen 4.5% - 6.3%. Före skatt.
Det vore ju som att ta en 60/40-portfölj och räkna ut snittavkastningen bara på 60-delen. Så gör man ju helt enkelt inte, men det är kreativt!
Håller med @Erik,och sedan får vi inte glömma att P2P inte har prövats i en längre ekonomisk recession.
Corona-krisen är fortfarande inte så långvarig även om det kanske känns så för tillfället
Jag har investerat lite pengar på Savelend men först senaste dagarna följde jag upp lite mer noggrant och kollade i transaktionshistoriken.
Såg då att det var en hel drös konsumentkrediter som återbetalats helt utan avkastning. Mailade Savelend och frågade vad som står på och fick då veta att “en del i erbjudandet till konsumenterna som lånar via SBL är att dem kostnadsfritt kan återbetala lånet inom 14 dagar.”.
Ändå lämnar Savelend säkert en snittavkastning på 9% som är målet på dessa lån, för de arma stackare som fullföljer lånet alla 5 månader betalar en effektiv ränta på över 1000%(!).
Det här kan man givetvis tycka olika om, men för min del känns det helt enkelt lite… ofräscht.
(Jag kör vidare med Savelend i liten skala, men har avaktiverat konsumentkrediter.)
Det vore något. Världens bästa 60/40%-portföljer!