Läst runt lite på forumet och det verkar inte vara så populärt att spara hos P2P företag? Typ Savelend, Kameo, Fundingpartner mm. Jag hatar när det svänger upp och ner som aktier gör, så 2018 började jag mitt P2P sparande hos Savelend.
2019 började jag även hos Kameo och 2022 hos Fundingpartner. Gillar starkt att få ganska jämn avkastning varje månad. På de 5 år jag sparat hos Savelend har jag fått totalt 42% ränta efter avgifter och kreditförluster, eller 8.4% per år i genomsnitt.
Kameo ligger i stort sett samma med 35% ränta på 4 år och Fundingpartner, som jag bara varit med i ett år än så länge, ligger jag på över 11% senaste 12 månaderna.
Är det gamla Trustbuddy som ligger de seriösa P2P företagen i fatet och gör att folk är försiktiga? Nu för tiden står alla dessa P2P företag under ett vakande öga av finansinspektionen och det som hände med Trustbuddy, som grundlurade både långivare och aktieägare, lär inte hända igen.
Men i just Savelends diskussionstråd Savelend - hur har det gått? har det i alla fall vittnats om många med betydligt mindre avkastning än så, pga kreditförluster.
Inte minst folk som irriteras över den dåliga likviditeten om man nu drabbas av betydande kreditförluster. Eller skulder som det åtminstone inte betalas tillbaka på.
Då förstår jag att de flesta kanske föredrar tex High Yield-obligationsfonder i ett ISK framför att äga mer riskfyllda skulder direkt via P2P-förmedlare.
Om man har investerat mycket i högrisk konsumentkrediter hos Savelend med bara 80% återköp förstår jag att man får kreditförluster. Det är ju dock lite självförvållat då man kan investera säkrare om man vill. Hade inte en krona i kreditförluster senaste månaderna då jag bara investerar i lån med 100% återköp.
Kameo och Fundingpartner har dock obefintliga kreditförluster och riktigt bra avkastning så det är lite förvånande att inte flera investerar där. Jag har inte en krona i kreditförluster hos dem sedan starten.
Många vågar inte ens flytta sina pengar från sparkonto på banken de använt sedan första lönen till en annan bank, eller gud förbjude en nischbank. Mamma vågade inte ens öppna fasträntekonto på sin storbank utan hade stort sparkapital på 0%-konto. Efter mycket oro vågar en del flytta pengar från sparkonto till en fond (på sin gamla bank, nya småfifflare som Avanza eller Nordnet litar man inte på). Med det kan jag förstå viss tröghet för en fundamentalt ny tillgångsklass som lanseras av nystartade företag, i en branch som drabbats av diverse misslyckade och/eller bluffprojekt (trustbuddy, kuetzal, envestio, grupeer, viventor,…). Folk i gemen är risk-averta helt enkelt, och tur är nog det.
Det blir ju i och för sig bara ca 7.2649% i årstakt. Du kan inte bara ta 42% / 5 = 8.4%. Kontrollräkna gärna 1.072649^5 → 41.9999%.
Själv har jag 2,78 % i årstakt senaste 12 månaderna. Över hälften av lånen är låsta. Ingen kreditförlust (=få tillbaka på skatten), ingen ränta, ingen amortering. Bara helt låsta. Flera av lånen skulle vara helt återbetalda för 2+ år sedan. Det äldsta lånet skulle vara återbetald 2019, så där har pengarna varit låsta i 4 år utan ränta. Men som sagt inte heller en kreditförlust som man får tillbaka på skatten på.
Detta gäller även de lån med exempelvis “80% vidareförsäljningsavtal” som innebär att de ska säljas vidare till 80% av värdet om låntagaren inte betalar. En sådan har jag som förföll för över 1.5 år sedan, trots att de ska säljas efter tre månader.
När man är i kontakt med kundtjänst får man (när de väl svarar) goddag yxskaft-svar i bästa fall. I åtminstone ett fall ertappade jag dem med att uppenbart försöka lura mig.
Savelend fungerar skapligt så länge man sätter in mer och mer pengar. Om man bara behåller pengarna så fastnar fler och fler lån (och eftersom man inte sätter in nya pengar börjar dessa lån som fastnat utgöra en större och större andel av pengarna) vilket ger en sämre och sämre avkastning över tid. Om man tillslut blir missnöjd och startar uttag så förstärks denna effekt kraftigt, och så landar man på en ränta som är under den som går att få på bankkonto enligt ovan 2.78%.
Bra ämne, några tankar nedan. Jag kör en del Kameo/Teessin då jag anser mig kunna bedöma projekten hyfsat. Kan man inte det så är det som med mycket annat att risken går upp.
En tanke är att det är lätt att jämföra med att börsen alltid går upp tex 9% vilket inte är en självklarhet. Säg att kameo ger 10% plus medan börsen faller 10% så kan du köpa in dig på börsen till ett 20% bättre läge. Så tror man på nedåtgående eller stillastående börs så är det ett mycket bra alternativ. Bra som riskspridning om man är tungt investerad i börsen.
Så ja ryktet känns lite oförtjänt dåligt om P2P nyttjas rätt.
Jag har använt Savelend sedan innan de ens uppfann återköp, då hade man inga alternativ för att “investera säkrare om man vill”. Trots avsaknaden av säkra alternativ uppmanas man konstant av plattformen att bara lita på deras automatik och slå på deras automatiska lösning (dvs maxa risken). Kundvänligt? Ansvarsfullt? Bland bland de krediter som jag har i listan så är det många även inom “säkra” kreditformer som är t.ex. försenade eller dylikt.
Kan också påminna om situationen som uppdagade sig förra året då Savelend haft en kreditgivare på plattformen som misskött sig, och de till slut inte kunde få tillbaka pengarna. Hur stor kapitalförlust fick du? Åtminstone jag var inte beredd på att det var jag som investerare via Savelend som skulle gjort researchen som behövdes för att utröna att detta var något som kunde ske, för det var ju jag som fick ta förlusten. Inte gick Savelend in och ersatte mig för sin avsaknad av kontroll över företagen på deras plattform.
För övrigt kan jag konstatera en avkastning på 2,55% på Savelend hitintills i år, inte riktigt i linje med deras marknadsföring.
Själv skulle jag inte rekommendera P2P-lån till någon, med mindre än att man är villig att både låsa in pengarna i plattformen i upp till 7 års tid (löptiden på mina längsta krediter) och dessutom förlora dem om det skiter sig.
Som jag ser det är problemet med P2P att incitamenten för plattformarna är annorlunda än kreditgivarna/ investerarna på plattformen.
P2P plattformen tar ingen direkt kreditrisk, det gör kreditgivarna vilket är spararna. Plattformen tjänar därför pengar på att öka omsättningen på plattformen. Det i kombination att de inte står för kreditrisken leder rimligtvis till ökat risktagande.
Garanti av pengar gäller väl också endast så länge bolaget är solvent. Rimligt vore ju därför att bolaget har ganska svag balansräkning och går i konkurs om för många lån med garanti går dåligt.
När vi ändå utbyter anekdoter kan jag också bjuda på en. Jag har också använt Savelend i ungefär fem år. Har just nu en avkastning på ungefär 5% på rullande 12. Avkastningen har varit högre men börjar sjunka enligt ovanstående fenomen då sämre krediter börjar dominera över tid om nyinsättningar minskar. Numera ger ju företagsobligationsfonder god avkastning så behovet är inte riktigt detsamma som det har varit.
För att vara räntor som tickar på även om börsen dippar så har det ändå fungerat bra. Framförallt är det ingen bluff. De är numera noterade och har årsredovisning granskad av revisor.
Detta förutsätter likviditet. Dvs att du kan avyttra din P2P-position och köpa in dig på börsen. Det är inte då du vill få reda på att ditt lån med 80% vidareförsäljning som skulle vara återbetalt för 1.5 år sedan ännu inte är återbetalt och du har heller inte fått dina 80%. Och det är heller inte ens en kreditförlust, så du kan inte ens göra avdrag i deklarationen.
Min miss i utvärderingen av Savelend var att jag inte tog höjd för förändrad likviditet, och minskande avkastning över tid. Lånar jag ut på 3 år eller 5 år (eller något annat) så gör jag ju det med insikten att jag låser in mig på 3 respektive 5 år. Det har jag inget problem med. Jag investerar också med vetskapen att jag kan realisera 100% kreditförlust, och har heller inget problem med det utan diversifierar mig på 100-tals lån.
Men när pengarna jag trodde var låsta i 5 år visar sig vara låsta i 8, utan ränta, och att det inte ens blir en kreditförlust, ja det hade jag faktiskt inte tagit höjd för. Vid det här laget hade jag faktiskt föredragit att förlora 100% av det 4 år försenade lånet utan ränta, och kvitta 30% mot någon annan kapitalinkomst.
Absolut, vilket verkar tala emot Savelend som jag har dålig koll på då jag har 0 intresse att låna ut till privatpersoner jag inte kan bedöma. Att däremot låna ut med en fastighet som säkerhet som går bedöma på parametrar som värde vid uthyrning om de inte får sålt direkt osv kan bedömas på ett annat sätt. Samt där har jag iaf ännu inte stött på inlåsning av pengarna, kan såklart vara tur men jag får dela min upplevelse och den är att Kameo/Tessin funkat bra. OBS för mig och ett litet obs till att jag är utbildad fastighetsekonom samt jobbat med fastighet i 11år. Det underlättar såklart men tror de flesta greppar de viktiga parametrarna ganska fort. Men bra poäng att kapitalet måste kunna accessas när man planerat för att kunna jämföra avkastningen äpple mot äpple.
Intressant också hur länge man tänker att man låser pengarna på börsen även om man inte sätter en låsning på tex 3år så går ju många in med en mental låsning av pengarna i tex 5-10år. Och skulle börsen dippa 20% skulle man absolut inte ta ut sina pengar. Så börspengar har ingen faktisk bindningstid men för vissa en fiktiv bindningstid nästan lika stark som Kameos bindningstid och i vissa fall mycket längre i börsen.
