Jag håller med om att det inlägget är lite svårläst, jag skrev det för länge sedan. Låt mig försöka förklara på nytt:
Det jag försöker göra i inlägget är helt enkelt att öka allokering till de tillgångsslag med högst naturlig volatilitet/riskpremie, och minska allokering till de tillgångsslag med lägre naturlig volatilitet/riskpremie. Det har ingenting med “justering 2” (volatilitetsviktning) att göra. Kom ihåg att grundportföljen hade realräntor istället för råvaror på den tiden, så förändringen tog allokering från statsobligationerna/realräntorna och fördelade i aktier/guld. I nästa stycke visar jag bara hur balansen ändå bibehålls i portföljen.
Jag gjorde detta av 3 huvudsakliga skäl:
- Öka portföljens genomsnittliga riskpremie
- Minska portföljens känslighet mot stigande räntor
- Optimera avancerade portföljen, där aktiedelen annars hade blivit oacceptabelt låg efter avdrag för 20-30% stil.
Efter uppdateringen av grundportföljen med råvaror istället för realräntor är förändringen dock mindre relevant, varför jag skriver att 25/25/25/25 också går alldeles utmärkt. Även nu kan vi dock visa att 30/20/20/30 ger högre snittriskpremie:
Antaganden riskpremier:
- Aktier: 6%
- Statsobligationer: 1%
- Råvaror: 5%
- Guld: 0%*
*Över mycket långa tidshorisonter. Sedan USA övergav Bretton-Woods 1971 och dollarn blev fiat har dock guld haft en riskpremie på ca 5%.
Vi räknar nu ut snittriskpremien för en volatilitetsviktad 25/25/25/25-portfölj (dvs 22/34/22/22):
0,22 * 6 + 0,34 * 1 + 0,22 * 5 + 0,22 * 0 = 2,76%Vi gör nu samma uträkning för en volatilitetsviktad 30/20/20/30-portfölj (dvs 27/27/19/27):
0,27 * 6 + 0,27 * 1 + 0,19 * 5 + 0,27 * 0 = 2,84%
Använder vi riskpremie på 5% för guld istället blir skillnaden ännu större. För avancerade portföljen blir också skillnaden mycket större.
Var detta en tydligare förklaring? Som sagt - jag ska uppdatera del 3a med lite tydligare resonemang kring detta när jag har tid, men det är lite komplext för en nybörjare.