Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

[Rimma]

Hej!

Kul att du har dragit igång en portfölj!

@anon53861985

Vad är tanken bakom att splitta råvaror 20% från grundportföljen till 10% råvaror och 10% realräntor? Vad är vinsten?

De olika tillgångsslagen har primära och sekundära egenskaper som gör att de kan bidra postitivt i mer än en kvadrant - i kvadranten i trådens första inlägg ser man också detta för de fyra tillgångsslagen i grundportföljen. Både realränteobligationer och råvaror väntas bidra vid hög inflation men realränteobligationerna med lite mer tilt åt låg tillväxt och råvaror med lite mer tilt åt hög tillväxt.

@anon53861985

Vad är tanken med att splitta långa räntor 20% till 10% statsräntor och 10% företagsräntor?

Det är liknande princip här då både statsobligationer och företagsobligationer väntas gå bra vid låg eller sjunkande inflation men statsobligationer tiltar åt låg tillväxt och företagsobligationer åt hög tillväxt.

Så klart är det inga helt vattentäta skott mellan kvadranterna men genom att tillföra realränteobligationer och företagsobligationer sker en finkalibrering i portföljen.

Detta syns också i kvadranten för den avancerade portföljen i trådens första inlägg.

@anon53861985

Skapar jag någon obalans jag ännu inte förstår genom att lägga till de två tillgångsslagen enligt ovan men inte de andra som ingår i den avancerade portföljen?

Du skapar ju mer förfinad balans i portföljen så jag personligen ser ingen nackdel med det. Om du skulle tillföra stil i framtiden är däremot en god idé att minska likvärdigt från övriga tillgångsslag för att inte rubba balansen.

[anon53861985]

Stort tack för att du hjälper mig förstå detta lite bättre, uppskattas verkligen!

Jag känner mig relativt bekväm med att introducera dessa två tillgångsslag, samt även home bias på aktiedelen eftersom jag förstår (någorlunda iaf) argumenten bakom.

Fördelningen på aktier (värde/momentum) samt Stil är jag dock inte bekväm med ännu. Får se om man någonsin kommer dit!

[John_Doe]

Sorry för OT men tyckte den här var ganska kul

Från SEB Asset Selections månadsrapport i April:

“De nettolånga positionerna som fonden hade i aktier och dollarn vid inledningen av april förklaras ha missgynnat avkastningen i samband med att Trump annonserade tullpaketen. Den 8:e april gick fonden istället kort börsen och minskade exponeringen mot dollarn. Av den anledningen tyngdes avkastningen därför ytterligare när Trump meddelade pausade tullar den 10:e april.”

De lyckades pricka den exakta botten (än så länge iallafall) och gick kort precis dagen innan börsen gick upp 10%

[Gruff]

Det är intressant. För det är ju så dåligt!
OT eller inte, så illustrerar det ju tydligt “problemet” med aktiva fonder. När människor tar beslut så kan det bli tokiga beslut.

Jag i min enfald trodde ändå att en fond (som jag inte äger, men har gjort tidigare) likt SEB Asset Selection ändå hade en mer regelbaserad handel, snarare än ett pekfinger i luften för att känna vindriktningen och gissningar om hur Trump ska agera som grund för sina investeringar…

Vi kan väl gissa att den där fonden inte blir så långlivad med tanke på hur den presterat. Man förstår ju lite varför SEB vill vara med och utveckla svensk AI framöver… Dom behöver det tydligen.

[Jacob_Skj (Jacob)]

Imponerande dåligt. Jag skulle önska att Avanza och Nordnet ville ta in AQRs och Campbells UCITS fonder eftersom dessa är mer regelbaserade enligt kvantitativa modeller. Dock finns endast Campbells Absolute Return på Fondo än så länge och ryktet går att Fondo håller på med att ta in AQRs fonder inom kort också. Vi får se. Kanske hjälper om fler frågar på Avanza och Nordnets respektiva kundtjänst. I alla fall svarade AQR UCITS mig följande:
“Jag fick ditt meddelande vidarebefordrat angående AQRs erbjudande på den svenska marknaden. Dessvärre har inte AQR licens att marknadsföra eller kommunicera direkt med retail-kunder i Sverige, och vi kan därför inte hjälpa dig vidare. Vi behöver istället be dig kontakta dina mäklare/banker för fortsatt vägledning.”

[anon23957643]

@John_Doe

Imorgon är det dags att köpa mer Lynx Dynamic igen

Någon som vet varför Lynx har så dålig avkastning de senaste 3 år ?

[1havde (Havde)]

@anon23957643

Någon som vet varför Lynx har så dålig avkastning de senaste 3 år ?

Den enkla förklaringen är att deras modeller för trendföljning inte har fungerat

Det blir så komplext (för mig i.a.f.) att bryta ned varför just den här fonden har gått dåligt eftersom de investerar i flera olika tillgångsslag parallellt, både korta och långa positioner.

Hur som helst är det svårt att dra några slutsatser av 3 års dålig prestation; säg ett tillgångsslag som aldrig har det.

[Gruff]

Jag är verkligen inte expert, men jag kan tänka mig att en delförklaring är att aktiemarknaden gått väldigt bra, och att guld gått (för dem) överraskande bra under perioden du tittar på. Jag kan också tänka mig att de inte haft med den utveckling vi sett politiskt och därmed ekonomiskt (i framförallt usa) i sin modell. Och att det dragit ner resultatet.
Dvs i deras model sticker perioden ut som “ovanlig” och därmed presterade inte deras modell.

Framöver kan det istället vid liknande missmatch mot modell bli att fonder överpresterar.

3 år är väldigt kort tid att bedöma en fond på, även om iden / målet för Lynx är att prestera avkastning i alla situationer.

Värre är väl för fonder som Lynx och SEB asset selection om dom trillar dit på mänskliga felbedömningar av marknadsläget, som SEBs fond enligt ovan verkar ha gjort.

Men med ovan sagt är jag faktiskt en aning missnöjd med även Lynx prestation med en årsavkastning på -7,86 % och senaste månaderna -13,16%.

Jag skulle gärna diversifiera Lynx med en annan CTA (50% i var). I grunden tror jag CTAer kommer kunna prestera i den volatila framtid jag ser att vi har framför oss.

[anon23957643]

@Gruff

och att guld gått (för dem) överraskande bra under perioden du tittar på

Lynx investerar inte i guld? Konstigt. Jag trodde de investerar till alla tillgångar förutom krypto.

@Gruff

Dvs i deras model sticker perioden ut som “ovanlig” och därmed presterade inte deras modell.

Men modellen har presterat bra under 2000, 2008 och 2022 marknadsnedgångar, varför inte nu?

[Gruff]

Jag har inte lusläst vad deras investeringar är i detalj, men jag tror helt säkert Guld ingår i deras Råvarudel.
De har säkert i enlighet med sin modells kriterier gått både lång och kort i olika perioder, när man så här i efterhand kan konstatera att lång guld varit rätt (+40% på ett år). Råvarudelen har bidragit med bara 1,1% YTD för Lynx.

Tittar man på månadsrapporten är det framförallt räntedelen (-2,9% YTD) och valutorna (-4,2% YTD) som inte gått så bra.

[MLU (Magnus)]

@Gruff

Värre är väl för fonder som Lynx och SEB asset selection om dom trillar dit på mänskliga felbedömningar av marknadsläget, som SEBs fond enligt ovan verkar ha gjort.

En fond av Lynx typ gör inte diskretionära bedömningar av marknadsläge.

Många CTAs har haft bland sina värsta drawdowns någonsin nu.
Utan risk, ingen premie

[Zino]

@Handlarn

Men, något jag funderar på är varför du inte använder volatilitetsviktning redan på toppnivån i portföljen. Kanske har jag fått det om bakfoten, men som jag förstått det använder du volatilitetsviktning först på nivå 2, för att uppnå målet att alla tillgångsslag ska ha samma volatilitet.

Det beror på att jag försöker erbjuda ett ramverk - inte en färdig portfölj. Om jag hade applicerat volatilitetsviktning redan på toppnivå hade det inte alls blivit lika tydligt med logiken/riskuppdelningen i kvadranterna. Det hade också försvårat egna val - i tråden har t.ex. diskuterats att använda hävstångs-ETF:er i aktiedelen, och då blir uppenbarligen volatilitetsviktningen helt annorlunda.

Med det sagt tror jag att jag behöver förtydliga att det är icke volatilitetsjusterade siffror som avses i del 3a. Jag har ffa noterat att många i tråden kör grundportföljen rakt av, dvs:

• 30% Storebrand Global All Countries/annan globalfond
• 20% Captor Iris
• 20% EN4C
• 30% Guld-ETC

Detta blir dock lite obalanserat, eftersom Storebrand/EN4C/Guld-ETC:er alla har en snittvolatilitet kring 15%, medan Captor ligger kring 10%.

Med volatilitetsviktning blir det därmed snarare:

• 27% Storebrand Global All Countries
• 27% Captor Iris
• 19% EN4C
• 27% Guld-ETC

Jag har medvetet låtit bli att kommentera detta eftersom det kan upplevas lite komplext för en person som precis startat upp en grundportfölj, men jag har landat i att det nog ändå är bäst att förtydliga lite under del 3a.

[Handlarn]

Stort tack för svar! Jag är dock inte helt med på hur du tänker. Bl.a. skriver du att du skulle få vikterna 27/27/19/27 för Storebrand/Captor/EN4C/Guld om snittvolatiliteten är 15/10/15/15. Är det en felskrivning?

När jag räknar ut vikterna med den volatiliteten får jag 22/34/22/22 enligt uträkningen nedan. Gör jag något fel och i så fall vad?

Tillgång	Volatilitet (snitt)
Storebrand Global All Countries	15%
Captor Iris	10 %
EN4C	15 %
Guld-ETC	15 %

Eftersom högre volatilitet ska ge lägre vikt, använder jag den omvända volatiliteten:

Tillgång	1 / Volatilitet
Storebrand Global All Countries	1 / 15 ≈ 0,0667
Captor Iris	1 / 10 = 0,1
EN4C	1 / 15 ≈ 0,0667
Guld-ETC	1 / 15 ≈ 0,0667

Jag summerar de omvända volatilitetstalen:

Totalt: 0,0667 + 0,1 + 0,0667 + 0,0667 ≈ 0,3

Samt beräknar vikt för varje tillgångsslag:

Vikt = (1/volatilitet) / (summa av alla 1/volatilitet)

Tillgång	Vikt (avrundat)
Storebrand Global All Countries	0,0667 / 0,3 ≈ 22 %
Captor Iris	0,1 / 0,3 ≈ 34 %
EN4C	0,0667 / 0,3 ≈ 22 %
Guld-ETC	0,0667 / 0,3 ≈ 22 %

Slutlig volatilitetsviktad portfölj:

Tillgång	Vikt
Storebrand Global All Countries	22 %
Captor Iris	34 %
EN4C	22 %
Guld-ETC	22 %

• Captor Iris får högst vikt eftersom den har lägst volatilitet.
• Övriga får lägre vikt eftersom de är mer volatila.

[RobertK (Robert)]

@Handlarn

När jag räknar ut vikterna med den volatiliteten får jag 22/34/22/22 enligt uträkningen nedan. Gör jag något fel och i så fall vad?

Du volatilitetsviktar 25/25/25/25 istället för 30/20/20/30.

[Handlarn]

Det är jag med på, men varför skulle jag utgå från 30/20/20/30? Vill man inte att alla 4 delarna i portföljen ska bidra med lika risk?

Kanske är det något helt grundläggande som jag missuppfattat här, jag vet inte.

[Zino]

@Handlarn

Det är jag med på, men varför skulle jag utgå från 30/20/20/30? Vill man inte att alla 4 delarna i portföljen ska bidra med lika risk?

Se första inlägget:

@Zino

Grundportföljen består av 4 huvudtillgångsslag:

• 30% Aktier (hög tillväxt)
• 20% Statsobligationer (låg inflation)
• 20% Råvaror (hög inflation)
• 30% Guld (låg tillväxt)

(25% per tillgångsslag går också utmärkt, om man håller sig till grundportföljen. Läs om resonemanget bakom 30/20/20/30 i detta inlägg.)

Ditt förslag går alltså också alldeles utmärkt!

[Handlarn]

Ok, det är när jag läser resonemanget bakom 30/20/20/30 som det slår slint i mitt huvud. Särskilt stycket nedan. Men det är ju främst mitt problem.

Denna justering görs då aktier har hög naturlig volatilitet, och också högst förväntad långsiktig avkastning, av tillgångsslagen. Guld har likvärdig volatilitet, och ökas upp för att balansera. Visserligen kan även volatiliteten hos räntorna ökas genom att förlänga löptiderna, men nackdelen är att portföljen då blir extremt räntekänslig, vilket 2022 varit prov på.

Om aktier och guld har hög och likvärdig volatilitet så känns det för mig mer logiskt att det är dessa som ska minska i vikt, medan räntorna, som har lägre volatilitet, borde öka i vikt. Istället gör du tvärtom, dvs. ökar vikten på guld och aktier från 25 till 30%, samt minskar vikten på räntorna från 25 till 20% vardera.

Å andra sidan, om syftet med justering 1 (justering av grundportföljens fördelning) inte var volatilitetsviktning (vilket görs först i justering 2) så förstår jag inte riktigt varför justering 1 görs.

I nästa stycke, det om “Balansen/symmetrin” upplever jag det som att du nu pratar om den avancerade portföljen helt plötsligt, vilket jag tycker känns smått förvirrande.

Balansen/symmetrin i grundportföljen bibehålls trots ovanstående, eftersom vi helt enkelt flyttar 2,5%-enheter från räntorna i varje kvadrant till aktier/guld

Troligen skulle det bli klarare för mig med en mer distinkt gräns mellan vad som hör till grundportföljen och vad som hör till den avancerade portföljen.

Sorry för lång utläggning. Inte meningen att jag ska spamma sönder tråden med en massa kritik. Jag tycker tråden är jättebra och intressant, även om det finns en del jag inte riktigt begriper. Jag såg att du funderade på att göra några uppdateringar i den inledande posten, så kanske du kan ha någon nytta av mina iakttagelser. Allt väl. Over and out!

[PermanentaMannen]

Får man fråga var du får tag på deras månadsrapport? Hittar inget på deras hemsida nämligen.

[Gruff]

Ligger på hemsidan som länk längst ner på: Lynx Dynamic - Lynx Asset Management

Men där är det ännu inte uppdaterat med senaste (30 maj). Man kan prenumerera på deras mailutskick så får man det tidigare då.

[Zino]

Jag håller med om att det inlägget är lite svårläst, jag skrev det för länge sedan. Låt mig försöka förklara på nytt:

Det jag försöker göra i inlägget är helt enkelt att öka allokering till de tillgångsslag med högst naturlig volatilitet/riskpremie, och minska allokering till de tillgångsslag med lägre naturlig volatilitet/riskpremie. Det har ingenting med “justering 2” (volatilitetsviktning) att göra. Kom ihåg att grundportföljen hade realräntor istället för råvaror på den tiden, så förändringen tog allokering från statsobligationerna/realräntorna och fördelade i aktier/guld. I nästa stycke visar jag bara hur balansen ändå bibehålls i portföljen.

Jag gjorde detta av 3 huvudsakliga skäl:

• Öka portföljens genomsnittliga riskpremie
• Minska portföljens känslighet mot stigande räntor
• Optimera avancerade portföljen, där aktiedelen annars hade blivit oacceptabelt låg efter avdrag för 20-30% stil.

Efter uppdateringen av grundportföljen med råvaror istället för realräntor är förändringen dock mindre relevant, varför jag skriver att 25/25/25/25 också går alldeles utmärkt. Även nu kan vi dock visa att 30/20/20/30 ger högre snittriskpremie:

Antaganden riskpremier:

• Aktier: 6%
• Statsobligationer: 1%
• Råvaror: 5%
• Guld: 0%*

*Över mycket långa tidshorisonter. Sedan USA övergav Bretton-Woods 1971 och dollarn blev fiat har dock guld haft en riskpremie på ca 5%.

Vi räknar nu ut snittriskpremien för en volatilitetsviktad 25/25/25/25-portfölj (dvs 22/34/22/22):
0,22 * 6 + 0,34 * 1 + 0,22 * 5 + 0,22 * 0 = 2,76%

Vi gör nu samma uträkning för en volatilitetsviktad 30/20/20/30-portfölj (dvs 27/27/19/27):
0,27 * 6 + 0,27 * 1 + 0,19 * 5 + 0,27 * 0 = 2,84%

Använder vi riskpremie på 5% för guld istället blir skillnaden ännu större. För avancerade portföljen blir också skillnaden mycket större.

Var detta en tydligare förklaring? Som sagt - jag ska uppdatera del 3a med lite tydligare resonemang kring detta när jag har tid, men det är lite komplext för en nybörjare.