Kan även rekommendera tillägget Problem Solver i Excel (är standard med, men man måste aktivera den). Då kan du be den att lösa flervariabla problem 
Min egna (ännu ej helt startade allväders) tar hänsyn till trend, volatilitet, korrelation på långsikt samt kortsiktig korrelation. Blir i princip omöjligt att lösa utan en iteration
4 gillningar
Tack för tipset! På vilket sätt ska din portfölj ta hänsyn till korrelationer på lång och kort sikt?
2 gillningar
Har en “Grundallokering” baserad på långsiktiga korrelationer. Utöver detta tillåts överviktning mot trend enligt dynamiska modellen jag byggt upp, men även att gå till säkrare positioner när normalt negativt korrelerade tillgångar börjar följa varandra. Så exempelvis blev modellen överviktad mot korta räntor kontra långa räntor när korrelationen mellan aktier och långa räntor blev positiv i kraschen 2022. Tittar då på korrelationen föregående tre månader, viktat tyngre mot senaste månaden Gör ungefär på samma sätt med volatiliteten, nuvarande (3mån) kontra långsiktigt (så långt bak jag har data)
5 gillningar
Tolkar jag fel här? En liten tankeställare från macrotrends.net.
Jag undrade vad som hände med aktiemarknaden efter att usa bröt med sin gold standard jämfört med innan. Här en graf som visar real avkastning av s&p 500 under en period från 1929-1983 (54år) där den reala avkastningen var ungefär 0%.
Här en graf från 1983 till 2023 (40 år) där den reala avkastningen var ungefär 800%
Bara för att illustrera att diversifiering inte är jättedumt, kanske.
1 gillning
Jag tror det där är utan återinvesterande utdelningar? Även om jag håller med att diversifiering är viktigt så var reala avkastningen för S&P 500 mellan 1929-1983 runt +5% CAGR.
1 gillning
Hej igen! Tack så mycket för svar!
Personligen hade jag valt råvarufonden EN4C istället för WTIC om jag hade startat portföljen idag, skrev en analys om den i denna tråd . Har bara inte hunnit uppdatera mitt första inlägg än.
Jag har nu läst på lite om EN4C och tycker den verkar lovande även om den har lite kort historik. Så tänker inkorporera den i min portfölj istället för WTIC.
Sammanfattat har jag gjort såhär i mitt kalkylark:
- Avgör grundfördelning av tillgångsslag, ex. enligt förslaget i del 3a.
- Avgör vilka fonder som ska ingå för varje tillgångsslag, och avgör fördelning av dessa.
- Räkna ihop den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag (såsom du gjort i din tabell).
- Justera allokeringen i varje tillgångsslag för att uppnå önskad volatilitet. Om vi exempelvis behöver dubblera volatiliteten för statsobligationer så dubbleras allokeringen.
- Räkna ihop procentsatserna i hela portföljen. Om vi ökat allokeringen till något tillgångsslag kommer summan bli >100%-enheter (eller omvänt).
- Dividera alla portföljens allokeringar med portföljens totala procentsats, för att skala ned portföljen till 100%.
- Vi har uppnått volatilitetsviktning!
I din tabell blir det alltså lite förvirrande när du t.ex. anger 8,8% i sammanlagd viktad volatilitet för statsobligationerna, när du allokerat mycket mer än ursprungsfördelning till dem.
Jag har nu försökt följa dina instruktioner och börjat med den gamla exempelportföljen bara för att se om jag förstått principerna korrekt:
Jag har inte helt säker på att jag fått till det eller om du kanske bara använde andra siffror för fördelningen mellan de inbördes fonderna? Så här gjorde jag i alla fall:
- Jag började med grundallokeringen:
- 20% aktier (varav 10% värde, 10% momentum)
- 10% realränteobligationer
- 5% råvaror
- 10% statsobligationer
- 5% företagsobligationer
- 15% guld
- 17,5% volatilitet
- 17,5% trend
-
Fördelning mellan de olika fonderna ser man under kolumn B och där kollade jag lite på ett tidigare inlägg från dig och sedan har jag höftat lite.
-
För att räkna ut den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag använde jag sumproduct-formeln i excel som multiplicerar fondernas fördelning (kolumn B) med fondernas volatilitet (kolumn F)
-
Sedan har jag räknat ut en första allokering för varje fond (kolumn C) genom att multiplicera tillgångsslagets grundallokering med fondens allokering inom tillgångsslaget. Så för Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM) blir det exempelvis 10% * 40% =4%. Därefter har jag justerat allokeringen för varje tillgångsslag för att komma så nära 17-18% som möjligt. I detta fall blev det endast företags- och statsobligationer.
-
Räknar ihop procentsatsera (115%) och dividerar varje fonds allokering med procentsatsen och får en ny allokering i kolumn D. Så för XDEM blir det 4% / 115% = 3,5%.
I kolumn E ser vi allokeringarna för den gamla exempelportföljen för nordnet. Som vi ser skiljer det lite från de siffrorna jag fick fram i kolumn D, så jag undrar om jag räknat fel någonstans eller om du kanske använde andra fördelningar för fonderna?
1 gillning
Eftersom nya användare endast får lägga till ett medieobjekt fick jag göra ett till inlägg istället för att ha med det i det förra inlägget.
Jag valde sen att göra likadant med den portföljen som är tänkt att jag ska investera i med EN4C istället för WTIC. Om jag har läst korrekt så verkar volatiliteten enligt justetf.com vara 24,84 och enligt nordnet 24,33 och jag valde den första. Här har jag också justerat allokeringarna lite mer för varje tillgångsslag för att volatiliteten ska komma närmare 17-18%.
Så frågan är ser det riktigt ut? Eller jag räknat fel någonstans? Tacksam för återkoppling!
1 gillning
Skillnaden är nog främst att vi använt olika grundfördelning. Jämför ovanstående med det jag förespråkar i del 3a.
Annars ser det korrekt ut!
1 gillning
Jag får inte ihop fördelningen %-sätt.
På obligationssidan så var fördelningen mer än 100% och på råvaror mindre än 100%.
Eller tänker jag fel här och att det är på dessa delar du har mer av och använder belåningen till?
1 gillning
Ah, läste det en gång till och ser att det står så här:
- 30% aktier (varav 15% värde, 15% momentum)
- 10% realränteobligationer
- 5% råvaror
- 10% statsobligationer
- 5% företagsobligationer
- 15% guld
- 25% volatilitet
- 0-20% trend
Eftersom trend kan prestera oavsett klimat är det mest korrekta att skala ned alla övriga tillgångsslag med likvärdig andel, för att få plats med trendallokeringen.
Så eftersom det finns 8 andra tillgångsslag tänkte jag att det blir jämt och fint om jag tar 2,5% från varje kategori för att få upp trendallokeringen till 20% och får då följande istället:
Ser det vettigt ut eller hade du gjort något annorlunda? Blir det för mycket trend?
Ja jag utgick från ett tidigare inlägg från Zino där han visade hur exempelvis statsobligationerna som tillgångsslag får alldeles för låg volatilitet om man har 100% eftersom deras viktade volatilitet får runt 9% när vi egentligen behöver runt 17-18%. Därför måste vi dubblera allokering till 200% för att komma upp i den volatiliteten. Samma sak med råvarorna fast där de har för hög volatilitet så jag ger en lite lägre fördelning för att komma ned till 18,6%. Se nedanstående inlägg för bättre förklaring:
Belåning har jag inte riktigt börjat med ännu, det får blir nästa steg att lära sig efter att jag har implementerat den här portföljen och ser att den fungerar
2 gillningar
Varför inte ha 100% i trend om den nu kan prestera i alla klimat? Låter som en helig gral.
2 gillningar
Tror nyckelordet här är kan prestera (inte att den kommer prestera).
Huruvida trend kommer prestera eller inte beror på marknadstrendens styrka och längd.
När marknadstrenden är svag och otydlig så underpresterar trend på grund av “whipsaws”.
Ju starkare och längre trenden är (vare sig upp eller ner), ju bättre presterar trend.
4 gillningar
Ska ärligt säga att jag har oerhört svårt att förstå konceptet där man ändå har en portfölj som redan innehåller typ alla tillgångsslag som går att ha. Och ovanpå det så lägger man Lynx Dynamic som alltså inte bara ska fånga trendande aktier, utan verkar kunna hoppa mellan trendande tillgångsslag inom aktier, obligationer, valutor och råvaror, allt detta till den ringa kostnaden om 1,5% + prestation (2,49% totalt). Känns lite som att det någonstans är förhoppningar om att vara investeringarnas golden goose att lägga till den, ökad riskjusterad avkastning och ska dynamiskt hoppa mellan det som går bäst hela tiden och ge överavkastning. I min värld känns det bara som man lägger på en kostnad och en risk man inte får betalt för på en redan superdiversifierad portfölj. Kan någon som förstår förklara?
Det man pratar om inom CTA-världen (a.k.a. managed futures, trend following) benämns ofta som “Crisis Alpha”. Det innebär i korthet att när allting krisar så börjar psykologi större roll på marknaden och det är då starka trender uppstår. Dessa trender går att kapitalisera på via trendföljande algoritmer.
Det innebär också att så länge marknaden är lugn och stabil och svänger lite lagom så går dessa fonder inte särkilt bra, utan det är när det är som värst som dom går som bäst.
2 gillningar
Commodity Trend Following är en typ av strategi med en viss typ av karakteristika.
De hoppar inte mellan saker.
I korthet följer den ett antal marknader, typiskt ca 50 - 150 st som huvudsakligen består av råvaror, räntor, i viss mån aktieindex. Det kan även finnas andra typer av marknader.
Man använder någon typ av signal för att avgöra trenden, ofta en kombination av flera.
Signalerna är per marknad, oberoende av varandra, och strategin kan gå kort eller lång tillgången. När den går in i en marknad har den även någon form av initial stop loss och någon form av rörlig exit signal som följer med i takt med att positionen går plus.
Storleken på positionen när man går in i en marknad är viktad efter volatiliteten så risken blir lika mellan de olika. De flesta förändrar en tagen positions storlek efterhand beroende på hur volatiliteten utvecklas efter hand. Även korrelationer beaktas.
Huvudpoängen med strategin är att den har låg eller negativ korrelation till aktier och räntor.
Att den är konvex och med positiv skew (till skillnad mot aktier som har negativ).
Den funkar som en sorts hedge framförallt vid lite långsammare nedgångar inaktiemarknaden men har en positiv avkastning över tid (till skillnad från försäkring via säljoptioner).
Svårigheten är att de kan ha långa perioder av låg prestation och är svåra att veta när de kommer vara bra. Så det men vara svårt att hålla fast vid tills man behöver dem.
Tex gick de ganska dåligt under 2010-talet men 2022 gick de flesta +20-50%
4 gillningar
Just Lynx är inte ren Commodity Trend men har sin bas där. Men de har även en mängd andra modeller inkl systematisk global makro, maskininlärningsmodeller mm.
1 gillning
Jag har varit precis lika skeptisk som du är. För ca 250 inlägg sedan började jag dock fördjupa mig i dessa managed futures-fonder, och teorin bakom. Det är vedertaget att momentum/trendfaktorn är en faktor som existerar och som man får betalt för, hur konstigt det än känns. Till och med Fama har erkänt det, även fast han inte tycker om det. Se denna artikel:
Managed futures-fonder isolerar beta från momentumfaktorn genom att gå lång tillgångar med positivt momentum, och gå kort tillgångar med negativt (på ett väldigt avancerat sätt, som @MLU så väl förklarar ovan). På så sätt får man ett unikt “tillgångsslag” med positiv långsiktig förväntad avkastning, och noll korrelation med övriga tillgångar. Det är ingen “golden goose”, utan en källa till beta precis som alla andra tillgångar i portföljen. Ju fler unika okorrelerade tillgångsslag en portfölj innehåller, desto bättre blir den riskjusterade avkastningen.
Förvaltningsavgiften för tillgängliga alternativ i Sverige såsom Lynx är helt klart äckligt hög, men jag har gjort bedömningen att värdet överstiger kostnaden. En vacker dag kommer förhoppningsvis managed futures-ETF:er bli UCITS-godkända här i EU, precis som över Atlanten.
3 gillningar
Vet att i alla fall ett par av de stora har UCITS versioner av sina fonder. Men frågan är om småsparare kan komma åt dem och i så fall på vilken marknad?
1 gillning
Jasså! Ingeting jag har lyckats hitta iallafall. Lyckas du göra det så skriv i den här tråden direkt
Implementerar de global makro och carry också? Källa? Jag håller nämligen på att fördjupa mig inom just carryfaktorn, för att se om det är något som skulle kunna implementeras i portföljen.