Vi kom in lite på storleksfaktorn i den andra tråden…
I praktiken så är vi ju nu begränsade i vilka aktiefonder/etf:er man kan välja mellan, men om vi tänkte
oss en värld där vi kunde skapa vilka fonder/etf:er vi ville baserat på faktorer, med vettiga avgifter, tillräckligt högt belåningsvärde, etc.
Skulle det då finnas något värde i att övervikta mot småbolag i en allvädersportfölj,
eftersom småbolag generellt har högre volatilitet och även större “factor spreads” än stora bolag?
Jag har blivit så inspirerad av tråden att jag investerade i en egen fulvariant av den ultimata allvädersportföljen i dag.
DBXG orsakade avrundningsproblem på grund av den kostade mig 275,73 EUR per andel. Än större problem lär det bli när jag ska ombalansera.
Någon som har tittat närmre på om exempelvis Lyxor Euro Government Bond 25+Y (DR) UCITS ETF - Dist (DFOB) är ett vettigt alternativ på Nordnet? Den har också 80 % belåningsgrad, men är utdelande. Årlig avgift 0,10 % i stället för DBXG:s 0,15 %. Andelskursen stängde på 150,405 EUR i dag.
Jag hittar inget faktablad för DFOB på Nordnet.
När jag jämför graferna har DBXG gått lite mindre dåligt än DFOB de senaste åren. Men det är i en fallande marknad, och jag börjar bli så skadad av den här tråden att jag funderar på om det egentligen inte är en dålig egenskap att en fond med skitlånga obligationer faller mindre än en annan.
Som kuriosa noterar jag också att den amerikanska motsvarigheten IS04 är den ETF som har lägst GAV i min portfölj.
Skulle det då finnas något värde i att övervikta mot småbolag i en allvädersportfölj,
Finns ju flera “kända” portföljer som gör så och jag gör det delvis i min Golden Butterfly- variant
Ja, ju mer desto bättre så länge det är risker/faktorer som marknaden kompenserar en för tänker jag, eftersom hög volatilitet/risk bara är positivt för portföljen.
Vad kul, lycka till med din portfölj!
Tack för tipset om DFOB, den kände jag inte till! På pappret är den bättre än DBXG på flera sätt: billigare avgift, utdelande istället för ackumulerade (allvädersportföljen föredrar utdelande fonder), mindre andelar. Är du säker på att den går att köpa på Nordnet dock? Fonder utan faktablad brukar resultera i felmeddelande.
Skillnaderna i graferna beror nog bara på att Nordnet inte räknar med utdelningar, vilket är extremt dåligt. Jämför fonderna på JustETF istället, så ser du att de är i princip identiska.
Nä, jag testade att lägga en order på DFOB hos Nordnet i dag och det gick naturligtvis inte. 
Suck!
Men några saker är lite konstiga. Fondens startdatum är 2020-09-24, det vill säga ganska långt efter 2018 då väl regelverket började gälla. Och ändå har någon på Nordnet brytt sig om att ta in den i sortimentet och dessutom har den tilldelats ett belåningsvärde.
På JustETF står det dock:
DFOB verkar gå att köpa på Degiro, men jag har inte bekräftat köpet i sista steget.
Jag får fram att IUSV är “iShares Core S&P U.S. Value”. Kan det vara DTLE “iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF EUR H D” du menar som Euro hedgat alternativ till IS04?
hej @andy7 - jag tror Zino menar denna: iShares $ Treasury Bond 20+yr UCITS ETF EUR Hedged (Dist) - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet
du kan söka på ISIN IE00BD8PGZ49 också. Annars finns det också denna globala för G7 länderna index: iShares Global Govt Bond UCITS ETF USD (Dist) - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet, men ska du ha IS04 som är euro-hedgad är det ovan som gäller.
Hej!
Vill börja tacka för en väldigt bra tråd. Har följt den länge nu och har nyligen tagit mig igenom den på nytt. Har länge haft tanke om en “evighetsportfölj” så blev väldigt glad när jag först såg tråden och har nu äntligen tänkt göra slag i saken. Är framför allt intresserad av den exempelportföljen som givits för Nordnet i första inlägget. Nu har jag ganska begränsad kunskap, men känner mig dock lite osäker på Captor Iris så tänker nog hellre köra den gamla varianten med AMF räntefond mix i avsaknad på bättre så länge.
Jag har försökt göra ett excelark för att bättre kunna hålla koll på portföljen och sköta ombalanseringarna etc. Jag tror jag hade sparat de tidigare allokeringarna och volatiliteten du lagt upp tidigare så jag tror det borde stämma för de individuella fonderna i alla fall, men vill bara dubbelkolla så det verkligen stämmer (se nedanstående bild):
Sedan vill jag lära mig förstå för framtiden, så jag undrar hur du räknar ut de individuella allokeringarna för varje fond samt den totala volatiliteten för de olika tillgångslagen? Finns det möjligtvis någon formel man kan lägga in i excel?
Tacksam för svar!
Vad kul att du gillar tråden! Din portfölj ser fin ut, exempelportföljen är ändå bara till för inspiration och är inget facit.
Personligen hade jag valt råvarufonden EN4C istället för WTIC om jag hade startat portföljen idag, skrev en analys om den i denna tråd. Har bara inte hunnit uppdatera mitt första inlägg än.
Sammanfattat har jag gjort såhär i mitt kalkylark:
I din tabell blir det alltså lite förvirrande när du t.ex. anger 8,8% i sammanlagd viktad volatilitet för statsobligationerna, när du allokerat mycket mer än ursprungsfördelning till dem.
Kan även rekommendera tillägget Problem Solver i Excel (är standard med, men man måste aktivera den). Då kan du be den att lösa flervariabla problem 
Min egna (ännu ej helt startade allväders) tar hänsyn till trend, volatilitet, korrelation på långsikt samt kortsiktig korrelation. Blir i princip omöjligt att lösa utan en iteration
Tack för tipset! På vilket sätt ska din portfölj ta hänsyn till korrelationer på lång och kort sikt?
Har en “Grundallokering” baserad på långsiktiga korrelationer. Utöver detta tillåts överviktning mot trend enligt dynamiska modellen jag byggt upp, men även att gå till säkrare positioner när normalt negativt korrelerade tillgångar börjar följa varandra. Så exempelvis blev modellen överviktad mot korta räntor kontra långa räntor när korrelationen mellan aktier och långa räntor blev positiv i kraschen 2022. Tittar då på korrelationen föregående tre månader, viktat tyngre mot senaste månaden Gör ungefär på samma sätt med volatiliteten, nuvarande (3mån) kontra långsiktigt (så långt bak jag har data)
Tolkar jag fel här? En liten tankeställare från macrotrends.net.
Jag undrade vad som hände med aktiemarknaden efter att usa bröt med sin gold standard jämfört med innan. Här en graf som visar real avkastning av s&p 500 under en period från 1929-1983 (54år) där den reala avkastningen var ungefär 0%.
Här en graf från 1983 till 2023 (40 år) där den reala avkastningen var ungefär 800%
Bara för att illustrera att diversifiering inte är jättedumt, kanske.
Jag tror det där är utan återinvesterande utdelningar? Även om jag håller med att diversifiering är viktigt så var reala avkastningen för S&P 500 mellan 1929-1983 runt +5% CAGR.
Hej igen! Tack så mycket för svar!
Personligen hade jag valt råvarufonden EN4C istället för WTIC om jag hade startat portföljen idag, skrev en analys om den i denna tråd . Har bara inte hunnit uppdatera mitt första inlägg än.
Jag har nu läst på lite om EN4C och tycker den verkar lovande även om den har lite kort historik. Så tänker inkorporera den i min portfölj istället för WTIC.
Sammanfattat har jag gjort såhär i mitt kalkylark:
- Avgör grundfördelning av tillgångsslag, ex. enligt förslaget i del 3a.
- Avgör vilka fonder som ska ingå för varje tillgångsslag, och avgör fördelning av dessa.
- Räkna ihop den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag (såsom du gjort i din tabell).
- Justera allokeringen i varje tillgångsslag för att uppnå önskad volatilitet. Om vi exempelvis behöver dubblera volatiliteten för statsobligationer så dubbleras allokeringen.
- Räkna ihop procentsatserna i hela portföljen. Om vi ökat allokeringen till något tillgångsslag kommer summan bli >100%-enheter (eller omvänt).
- Dividera alla portföljens allokeringar med portföljens totala procentsats, för att skala ned portföljen till 100%.
- Vi har uppnått volatilitetsviktning!
I din tabell blir det alltså lite förvirrande när du t.ex. anger 8,8% i sammanlagd viktad volatilitet för statsobligationerna, när du allokerat mycket mer än ursprungsfördelning till dem.
Jag har nu försökt följa dina instruktioner och börjat med den gamla exempelportföljen bara för att se om jag förstått principerna korrekt:
Jag har inte helt säker på att jag fått till det eller om du kanske bara använde andra siffror för fördelningen mellan de inbördes fonderna? Så här gjorde jag i alla fall:
Fördelning mellan de olika fonderna ser man under kolumn B och där kollade jag lite på ett tidigare inlägg från dig och sedan har jag höftat lite.
För att räkna ut den viktade volatiliteten för varje tillgångsslag använde jag sumproduct-formeln i excel som multiplicerar fondernas fördelning (kolumn B) med fondernas volatilitet (kolumn F)
Sedan har jag räknat ut en första allokering för varje fond (kolumn C) genom att multiplicera tillgångsslagets grundallokering med fondens allokering inom tillgångsslaget. Så för Xtrackers MSCI World Momentum (XDEM) blir det exempelvis 10% * 40% =4%. Därefter har jag justerat allokeringen för varje tillgångsslag för att komma så nära 17-18% som möjligt. I detta fall blev det endast företags- och statsobligationer.
Räknar ihop procentsatsera (115%) och dividerar varje fonds allokering med procentsatsen och får en ny allokering i kolumn D. Så för XDEM blir det 4% / 115% = 3,5%.
I kolumn E ser vi allokeringarna för den gamla exempelportföljen för nordnet. Som vi ser skiljer det lite från de siffrorna jag fick fram i kolumn D, så jag undrar om jag räknat fel någonstans eller om du kanske använde andra fördelningar för fonderna?
Eftersom nya användare endast får lägga till ett medieobjekt fick jag göra ett till inlägg istället för att ha med det i det förra inlägget.
Jag valde sen att göra likadant med den portföljen som är tänkt att jag ska investera i med EN4C istället för WTIC. Om jag har läst korrekt så verkar volatiliteten enligt justetf.com vara 24,84 och enligt nordnet 24,33 och jag valde den första. Här har jag också justerat allokeringarna lite mer för varje tillgångsslag för att volatiliteten ska komma närmare 17-18%.
Så frågan är ser det riktigt ut? Eller jag räknat fel någonstans? Tacksam för återkoppling!
Skillnaden är nog främst att vi använt olika grundfördelning. Jämför ovanstående med det jag förespråkar i del 3a.
Annars ser det korrekt ut!
Jag får inte ihop fördelningen %-sätt.
På obligationssidan så var fördelningen mer än 100% och på råvaror mindre än 100%.
Eller tänker jag fel här och att det är på dessa delar du har mer av och använder belåningen till?
