Jakten på den "ultimata" allvädersportföljen

Vad exakt är det du har emot ETF:er? Jag gissar på att du inte vill behöva köpa manuellt och betala courtage varje månad.

För guld går det att lösa hos Nordnet med deras tjänst “Månadsspara i ETF:er”.
Så har jag fixat ett månadssparande i en allväders-portfölj åt pappa.

Jag skulle säga att det enda du egentligen går miste om är Carry om du går den här vägen.

2 gillningar

Missat att det finns, men det är anledningen. Jag har varit borta ur tråden länge. Carry, vad menar du med det? Har det tillkommit någon del jag missat där man lånar?

Ok! :slight_smile:
Nja, jag menar t.ex. den här fonden UBS ETF (IE) CMCI Commodity Carry ex-Agriculture SF UCITS ETF (USD) A-acc - Jämför och köp börshandlade fonder | Nordnet som många gillar. Den missar du om du inte vill ha med börshandlade fonder i portföljen.

1 gillning

Tack då är jag med! Vad skiljer den mot L&G exempelvis? Funderar nämligen på att köra guld och råvaru-delen som ETF om man kommer undan courtage.

Ja, i detta fall, som ändå är beräknad med realistisk ränta (Nordnet 3.2% effektiv ränta vid 2.5% styrränta, dvs 0.7% räntepremie) så antar jag att det är ombalanseringspremien som får sån pass boost av hävstången att den vinner över räntekostnaden. (Ombalanseringspremien går från 0.95% till 2.15% om man kör 1.5x hävstång. Sharpekvoten är högre än obelånad portfölj ända upp till ca 1% räntepremie)

Som du säger, det är ointuitivt… jag är försiktigt positiv till dessa siffror eftersom det känns för bra för att vara sant. :slight_smile:

Jag ska försöka få tid att formattera och lägga ut samtliga parametrar och korrelationer som jag har räknat med (riskpremier och volatiliteter finns i ursprungliga inlägget), det allra bästa vore om någon fler kunde verifiera samma sak, helt oberoende. Jag kan även dela med mig av formler/kod, men det är risk att man fastnar i implementationsdetaljer och matematiska förenklingar osv.

5 gillningar

Jag började köpa små andelar hos Montrose i väntan på deras VP-kredit och därefter beslut om flytt från Avanza. Nu går det dock inte handla ETF:erna längre, antar att någon har berättat för dem om deras misstag. :man_facepalming:

Det var anledningen till varför jag inte har svarat tidigare.

2 gillningar

Sökte men hittade inte att denna sida har länkats till förut. Handlar om hur trevligt det är med hävstång på diversifierade portföljer, och varför man inte borde köra med hävstång på 100% aktier. Och här rör det sig ändå om en klassisk 60/40-portfölj som är väldigt mycket sämre än en allvädersportfölj (vilket författaren är medveten om).

Speciellt den här insikten tycker jag är tänkvärd för de som vill köra hävstång på en aktiefond:

the 60/40 portfolio leveraged to 2x all-equity volatility outperformed the 2x leveraged stocks portfolio by 1.64%.

Alltså, en 60/40-portfölj som är volatilitets-matchad (mha hävstång) med 200% aktier, ger 1.64% högre CAGR.

Diversification and sensible leverage – a match made in heaven

Diversification and sensible leverage – a match made in heaven - Outcast Beta

TLDR; Några av mina noteringar:

100% equities goes against the very first tenets of finance theory, which says you first select your portfolio with the aim of maximizing Sharpe ratio and then lever (or de-lever) that portfolio to your preferred risk level. In practice, maximizing Sharpe ratio implies broad diversification both within and across asset classes.

We do not think that 60/40 portfolio is by any means a perfectly diversified portfolio (it is not), but we think and aim to demonstrate it is better diversified than a 100% equity portfolio. Our tests demonstrate that you actually can eat your Sharpe ratio if you leverage your high Sharpe portfolio to monetize your high risk adjusted returns.

Regardless of the definition of sensible leverage, one thing is clear from our theoretical framework: a higher Sharpe ratio portfolio is safer at any given common level of volatility compared to a lower Sharpe portfolio. And the easiest and surest way of increasing your Sharpe ratio is by increasing diversification. It is understandable that many investors either cannot or choose not to use leverage. However, if you are open to using leverage, it becomes challenging to justify leveraging a stocks-only portfolio.

The fact that geometric mean returns (mean log returns) take a parabolic shape as a function of volatility (and hence leverage) implies that the marginal benefit of additional allocation to risky assets is linearly diminishing and eventually negative when volatility exceeds Sharpe ratio. This is illustrated in the figure below. Furthermore, the marginal benefit difference is exactly equal to Sharpe ratio difference between portfolios. Thus, at any given level of volatility, increasing allocation to risky assets is more attractive for a portfolio with a higher Sharpe ratio.

Leveraging a portfolio with a higher Sharpe ratio to achieve a common target volatility level across portfolios leads to greater wealth. This is especially evident as the target volatility increases.

On average, the 60/40 portfolio leveraged to 1x all-equity portfolio volatility outperformed the all-equity portfolio by 0.81%, while the 60/40 portfolio leveraged to 2x all-equity volatility outperformed the 2x leveraged stocks portfolio by 1.64%. The 60/40 portfolio leveraged to 1x and 2x all-equity portfolio volatility outperformed the all-equity portfolio in 68.9% and 68.4% of the 10-year periods, respectively.

On average, calculated across all months, the levered 60/40 portfolio exhibits the lowest mean drawdown, with figures of 11.91% for levered bonds, 10.47% for the levered 60/40 portfolio, and 12.48% for stocks.

It is understandable that many investors either can’t or don’t want to use leverage and therefore stick with the sub-optimal all-equities portfolio. However, for those willing to leverage, it becomes very challenging to justify an all-equity portfolio that foregoes the benefits of diversification which only increase as target volatility increases.

In short, it is about maximizing the Sharpe ratio and leveraging to the desired level of risk.

4 gillningar

Många funderingar…

Upplever att jag gjorde flera mindre bra beslut, men också en del otur.

  1. Omarbetade JFB:s fina portföljförslag lite smått då jag först inte tänkte använda mig av hävstång. Men har i ett par månader funderat på om jag ska ta tag i saken och ändå göra det.
  2. Ville minimera manuellt arbete genom att få automatisk återföring av utländsk källskatt på utdelningar och valde därför KF i stället för ISK. Men detta ska tydligen inte ska omfattas av ränteavdrag.
  3. Missade årsskiftet (och Avanzas 20-årsdag med gratis courtage och valutaväxling) med möjlighet att konsolidera innehav från Avanza till Nordnet, och eventuellt byta till ISK. Ingen biggie, men det stör mig och kasta skatt och avgifter i sjön.

Allvädersportfölj med partner?

Samtidigt undrar jag hur ni andra med partner gör i och med den nya skattegränsen för ISK och KF (först 150k/person under 2025, och sedan 300k/person från 2026). Just nu finns allt på ett KF i mitt namn, förutom att vi nyttjar avgiftsfri Lynx på max 50k styck på hennes konton. I och med så många innehav som en allvädersportfölj ju ändå har så vill man inte behöva dubblera antalet innehav genom att ha två stycken replikor. Vore det kanske bästa att starta ett tredje konto i hennes namn på en tredje bank för att komma upp i det skattefria taket, men ändå kunna behålla Avanzas och Nordnets avgiftsfria Lynx?

Nackdelen är att genom att dela upp innehaven på detta sätt på flera banker för att minimera skatter och avgifter så finns mindre kapital att utnyttja som säkerhet för hävstång. Blir helt snurrig med så många scenarion…

Ytterligare en fundering angående guld:

Kan inte släppa tanken på motpartsrisk för ETC:er och skulle gärna äga en majoritet fysiskt guld. Har till och med kollat med försäkringsbolaget (LF) och det täcks under vanlig hemförsäkring upp till 250k. Dock vill jag ju att detta ska finnas på kontot för att kunna använda detta som säkerhet för hävstång. Har någon funderat på att helt enkelt pantsätta fysiskt guld för att kunna belåna? Räntan jag har sett är strax lägre än Nordnets bästa räntanivå.

Hur mycket av detta tycker ni helt enkelt är “micro-managing” som bara ökar komplexitet utan att ge tillräckligt mycket tillbaka för arbetet?

Allt. :sweat_smile: Men då är jag lat på vissa sätt, men kan samtidigt lägga hur mycket tid på teoretiska beräkningar (ibland)… så jag är inte facit. :slight_smile:

2 gillningar

Jag blev så förtjust av sättet att uppskatta max drawdown i denna artikel att jag var tvungen att uppdatera tabellen med volatilitet och drawdown. Säger bra mycket mer än sharpekvoten och är ytterligare ett stort slag för allvädersportföljer.

TLDR; Drawdown enligt denna metric estimeras som halva volatiliteten delat med sharpekvoten, och har visat sig stämma väldigt bra även empiriskt. Såsom CAGR och räntepremie så är det drawdown kontra riskfri avkastning som avses, dvs inte nominellt. Så ex. för den avancerad portföljen utan hävstång innebär det alltså just nu (med en styrränta på 2.5%) en nominell nedgång på 2.5 - 2.69 = -0.19%.

6 gillningar

Håller med föregående talare. Jag är kanske inte rätt person att tala med tanke på de obscena mängder tid jag lagt ned på min portfölj, men det du beskriver skulle aldrig falla mig i tanken. Låter omständligt att sprida ut tillgångsslagen över så många konton, personer, och dessutom fysiskt guld vid sidan. Blir det inte svårt att få en bra överblick över portföljen och dess utveckling, samt sköta ombalanseringar?

Själv har jag hela allvädersportföljen i ett ISK i mitt namn, och barnens sparande i hustruns namn. Det är tillräckligt optimerat för min del :slightly_smiling_face:

Viktigt att komma ihåg att KF enbart har fördel vid utländska utdelningar på aktier. För utländska utdelningar på irländska/luxemburgska ETF:er spelar ISK/KF ingen roll.

Själv ser jag i princip ingen anledning att ha sin allvädersportfölj på ett KF, särskilt inte efter de nya reglerna gällande ränteavdrag samt skattefri gräns på ISK. Det är en kontoform som är mycket mer känslig för förändrade villkor, både från myndigheter och banken.

Snyggt! Fast du tappar mig lite på två punkter:

  • Varför skulle drawdown behövs justeras med den riskfria räntan? Portföljens standardavvikelse är ju lika oavsett om vi räknar nominell eller överavkastning.

  • Max drawdown stämmer inte empiriskt i mina ögon? En 100% aktier-portfölj med 1,5x hävstång har definitivt högre max drawdown än -31,76%, och en avancerad allvädersportfölj har definitivt högre än -2,69% (eller -0,19% för den delen), även om jag gärna hade velat tro det :wink:

EDIT: Skummade artikeln nu och insåg att max drawdown som åsyftas är från startkapital, inte klassisk max drawdown som alltid är från all-time-high. Tror att detta kan bli lite förvirrande om det anges i tabellen utan förklaring.

1 gillning

Hur gör ni för att hitta egna dataserier för backtesting? Finns det någon tjänst för detta?

L&G Multi-Strategy Enhanced Comm finns som EUR-hedg (BATJ). Är det någon anledning till att denna inte finns med istället för EN4C?

Det är sant. jag var nog lite snabb (igen). Jag läst artikeln bra många gånger nu men har inte förstått till 100% än. Jag tar gärna hjälp med att reda ut det, för resonemanget bakom låter väldigt användbart. Jag förstår det som att samma värde (0.5 * vol / SR) visar både

  • max drawdown (över lång tid?) kontra en riskfri portfölj (kanske det orange:a i min fina bild längst ner?).

  • “risk premium drawdown” från föregående topp (?)

Deviation from risk-free portfolio exposes investor to risk: drawdown from risk-free portfolio value. Maximum drawdown from risk-free portfolio value is very useful risk metric as it takes opportunity cost (risk-free investment) into account. Having a drawdown from risk-free portfolio value indicates you would have been better off by not taking any risk. Maximum drawdown from risk-free portfolio value therefore captures the maximum regret of taking risk.

Expected maximum drawdown from risk-free portfolio value – the expected maximum regret of taking risk – is beautifully captured by c/2, one half of fraction of full Kelly allocation (one half of portfolio volatility normalized by Sharpe ratio).

With the exception of empirical return time series autocorrelation, fraction of full Kelly allocation (portfolio volatility normalized by Sharpe ratio) divided by two determines expected maximum drawdown from risk-free portfolio value and risk premium drawdown from previous peak value. The same metric dominates expected maximum drawdown from starting capital and expected portfolio drawdown from previous peak value, which both are gently tempered with the help of risk-free return.

1 gillning

Vet du något om deras strategi? Detta står i faktabladet på Nordnet. Man blir lite skeptisk när man läser

“Förvaltarnas investeringsstrategi har använts sedan start 2007 och bygger främst på förmågan att välja rätt nordiska aktier samt ett
disciplinerat angreppssätt kring riskmanagering av portföljen.”

Hur väljer man RÄTT aktier :laughing:?

1 gillning

Den har ingen belåningsgrad och lämpar sig därför inte om man använder portföljbelåning. Hade den haft minst 70 % belåningsgrad hade jag gärna använt den!

1 gillning

Hej! Vill bara börja med att tacka för en superintressant tråd! Jag har tänkt att köra en allvädersportfölj likt den avancerade.

Som @Gruff frågat tidigare, hur går man tillväga smidigast för att sätta upp en sälj och köp order (om möjligt) mellan 8PSG & VOOL? Hur gör ni andra? Jag förstod som att Zino sätter kurslarm på investing.com och sedan lägger ordrar utefter det.

Skulle även, som @xon skrivit om tidigare, uppskatta någon form kunskapsbank/beskrivning om portföljerna och etf/fonder.

1 gillning

Då jag inte fick någon rätsida på den tidigare “Drawdown”-kolumnen så har jag bytt ut den mot Expected Shortfall (ES) istället, även kallad Conditional Value at Risk. En uppskattning av genomsnittlig drawdown för de 5% sämsta utfallen på ett års sikt. Från Wikipedia:

ES estimates the risk of an investment in a conservative way, focusing on the less profitable outcomes. For high values of q it ignores the most profitable but unlikely possibilities, while for small values of q it focuses on the worst losses. On the other hand, unlike the discounted maximum loss, even for lower values of q the expected shortfall does not consider only the single most catastrophic outcome. A value of q often used in practice is 5%.

Portfölj Hävstång Räntpr. CAGR Vol. ES Sharpe ↓
100 / 0 1.5x 0.7% 7.97% 22.5% -34.3% 0.34
100 / 0 - - 5.88% 15% -23.4% 0.39
60 / 40 1.5x 0.7% 6.12% 14.06% -22.6% 0.44
60 / 40 - - 4.68% 9.37% -15.6% 0.50
Enkel 2x 2.5% 9.42% 13.65% -25.4% 0.69
Enkel - - 5.48% 6.82% -13.5% 0.80
Enkel 1.5x 0.7% 8.23% 10.24% -20.2% 0.80
Avancerad 2x 2.5% 9.59% 10.62% -22.0% 0.90
Avancerad - - 5.23% 5.31% -11.4% 0.99
Avancerad 1.5x 0.7% 8.11% 7.97% -17.4% 1.02

Kuriosa: jag räknade även ut ES på 5 års sikt och då låg 1.5x aktier på -105% och 1.5x avancerad på -68%.

(Jag kunde tyvärr inte editera förra inlägget längre, om du @zino vill ändra länken från första inlägget.)

2 gillningar

Fick precis detta svar från Nordnet angående att dom ska sänka belåningsgraden på UBF6:

Jag har undersökt saken med berörd avdelning och vi har i dagsläget inga sådana planer gällande UBF6.

:+1:

3 gillningar

Det låter bra!

Jag försökte för övrigt köpa UBF6 på Nordnet igår, men lyckade inte på hela dagen. Det var som att ETF:en var helt knäpp, och jag kände mig som ett fullständigt blåbär.

Detta är ett maskat utsnitt ur en och samma skärmdump. På bilden syns min köporder med 9 andelar med en kurs på 130 EUR som har status “I marknaden”. Till vänster verkar det vara marketmakern som säljer för 129,36 EUR. Jag fattar inte varför det finns två olika orderdjup. Trots att börsen har status “Öppen” sker inget avslut.

När jag tog en skärmdump på Avanza vid ett annan tillfälle under dagen visades en spread på nätta 9,07 %. :grimacing:

Jag kunde handla andra ETF:er utan problem igår.

Idag fick jag igenom min order på UBF6.

Såhär i efterhand slår det mig att jag istället kanske borde ha lagt en säljorder på 138 EUR på hela mitt innehav, och hoppats att någon stackars ouppmärksam köpare lagt en marknadsorder.

1 gillning