Nedan följer en automagisk transkribering av intervjun gjord med hjälp av AI. Det innebär att den inte är ordagrann och kan innehålla fel.
Visa hela transkriberingen
Kortpodd 2 – Höjdpunkter från sociala medier
Jan: 70 plus och 3 miljoner att placera – hur ska man tänka? Ska man hjälpa barnen med kontantinsats till första bostaden? Och vad ska man tänka på kring ekonomin om man bara har timanställning? Det är några av frågorna jag tar upp i dagens kortavsnitt, där vi har sammanfattat och klippt ihop de mest uppskattade videoklippen från Instagram, TikTok och YouTube.
Det här är alltså ett ihopklipp av höjdpunkterna, så att du som lyssnar på oss som podd eller tittar på YouTube också kan ta del av det som går lite utanför de vanliga veckoavsnitten. Det gör att ljudkvaliteten kanske inte är helt perfekt – precis som nu när jag sitter i studion – men det är tillräckligt bra, tänker jag.
Jag vill också ge dig möjligheten att skicka in en fråga eller önska något som vi tar upp, eftersom vi släpper en sådan här video om dagen och jag tycker det är riktigt roligt. Njut av avsnittet, skicka in en egen fråga, tack för att du följer oss – och jag hoppas vi ses i forumet.
Caroline: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag – så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Wolveson.
Så väljer du en bra fond
Jan: Så här väljer du en bra fond för dina pengar. Två saker att tänka på – och tre saker att helt skita i. Det vill säga: hur får man så bra odds som möjligt för att få en god avkastning över tid?
Nummer ett, det forskningen säger: fonden ska vara så bred som möjligt. Om du äger hela höstacken får du garanterat med nålarna som gömmer sig där – och det går inte att hitta bara nålarna. Det är därför vi alltid tjatar om globalt, för globalt är så brett som det kan bli.
Nummer två: det ska vara billigt. Forskningen pekar på att den faktor som har högst prediktiv förmåga för god framtida avkastning är låg avgift. Tumregeln är under 0,4% i ett vanligt sparande och under 0,2% i ett pensionssparande. Det är de enda två sakerna som faktiskt spelar roll när man väljer en fond. Sen behöver man naturligtvis tänka på risk, sparhorisont och annat vi pratar om i andra videos.
Tre saker man inte behöver ta hänsyn till överhuvudtaget: historisk avkastning säger ingenting. Fondstjärnor – det vill säga betyget fonden fått – säger heller ingenting. Tvärtom är det helt kontraintuitivt: ju fler stjärnor, ju bättre betyg, desto sämre framtida avkastning. En fond med en stjärna tenderar att prestera bättre framöver än en fond med fem stjärnor. Det är bara bluff och båg.
Och nummer tre: välj inte smala fonder som en AI-fond, ny teknik-fond eller försvarsindustrifond. De förlorar i nio fall av tio mot index över en tioårsperiod. Vi har en hel tråd i forumet som heter “Missade du tåget med ny teknik? Oroa dig inte – så här gick det sen”, med massor av konkreta exempel.
Välj en bred, billig, global indexfond. Du behöver inte ha flera – en räcker.
Exempel på sådana fonder finns på rikatillsammans.se: Länsförsäkringar Global Index, DNB Global Index, Scandia Global Exponering, Swedbank Access och Robur Global. Det här gäller naturligtvis för ett långsiktigt sparande på tio år eller mer, när du har en buffert på plats och är medveten om att värdet kommer att variera. Lycka till med sparandet – ställ frågor i kommentarerna så gör vi fler sådana här videos.
Är Avanza bra?
Jan: Jag har fått frågan i kommentarerna och svaret är: det beror på.
Ur ett perspektiv tycker jag att Avanza är fantastiskt. Jag har varit kund där i över 20 år, har mitt bolån där, mitt pensionssparande och en del av barnens sparande. Det kan jag verkligen rekommendera.
Ur ett annat perspektiv är Avanza ganska kass – och jag skulle avråda från det. En bank tjänar pengar på transaktioner, det vill säga varje gång vi gör en affär. De har hela tiden ett annat incitament än vad du och jag har. Ett framgångsrikt sparande är passivt, långsiktigt och billigt – och är det billigt, ja, då tjänar Avanza inga pengar.
Därför marknadsför de hela tiden: titta, här är en börsnotering, titta, dessa är fonderna du skulle ha ägt, titta, här är miljonärerna och hur de placerade. De skapar enormt mycket brus, och för nysparare är det lätt att börja tro på det för att man uppfattar banken som en auktoritet.
Det första jag brukar säga är: stäng av alla notiser, stäng av alla nyhetsbrev. Lyssna inte på vad de säger – använd dem bara på ett sätt som gör dig rik, istället för att göra dem rika.
Jag märker att många nybörjare öppnar ett konto, sätter in pengar, men sedan aldrig kommer igång med sparandet. Därför är jag varm förespråkare för fondrobot framför att ha pengarna på Avanza eller Nordnet. Avanza använt till rätt sak är skitbra. Avanza använt till fel sak är skitkass – och jag är ganska övertygad om att de flesta får bättre avkastning hos en fondrobot än på egen hand, just på grund av beteendefel. Jag ser fram emot protesterna i kommentarerna!
Ska man hjälpa sina barn med kontantinsats?
Jan: Fråga från Ordningsfokus på Insta. Mitt svar: i valet mellan att ge sina barn pengar och att ge dem ekonomisk utbildning och kompetens – välj alltid kompetensen. Det kommer ha en mycket större påverkan på deras ekonomiska framtid.
Nummer två: gör inte barnen en björntjänst. Att ge dem pengar kan hjälpa, men det kan också stjälpa. Hjälp dem gärna med en del av kontantinsatsen – men absolut inte hela. Vi vill att de ska anstränga sig, känna stoltheten av att ha uppnått något själva och få klättra i rikedomstrappan på egna villkor.
Med allt det sagt: svaret är absolut ja. Att äga sitt boende i Sverige är avgörande för att vinna det ekonomiska spelet.
Du vinner det ekonomiska spelet genom att ha ett jobb du trivs på med kollektivavtal, kontinuerligt öka din inkomst, ha lägre utgifter så att du har ett överskott, investera överskottet – och köpa och äga ditt boende.
Boendet är basen som gjort att de flesta svenskar som ägt sitt hem i dag har en god ekonomi. Det skyddar mot inflation, ger möjlighet till hävstång – vilket är viktigt i början av ens ekonomiska karriär – och har historiskt varit en god investering. Men det är också den mest missförstådda investeringen, för folk tror att man tjänar pengar på värdeökningen. Det gör man inte i första hand. Det handlar om hyran man slipper betala till någon annan.
Så mitt svar är absolut ja – men gör det på ett ansvarsfullt sätt. Ta inte ifrån dem drivet. Och känn inget dåligt samvete om du inte har råd: vi fick inga pengar från våra föräldrar, och det har gått ganska bra ändå.
Pensionssparande – premiepension och tjänstepension
Jan: I premiepensionen är svaret enkelt. När det gäller tjänstepensionen är det lite mer klurigt.
Är du under 55 år och har mer än tio år kvar till pension: ta så hög aktierisk som möjligt, det vill säga en bred, billig, global passiv indexfond. Den ska ha “global” i namnet, gärna “index”, och kosta under 0,2%.
En viktig sak att se över: kan du byta från en traditionell försäkring – om du har det i ditt kollektivavtal – till en fondförsäkring? I premiepensionen är det första förvalet riktigt bra, nämligen AP7 Såfa. I tjänstepensionen är förvalen ofta ganska dåliga.
Är du under 55 år? Kolla att du inte sitter i en traditionell livförsäkringslösning. Byt till fondförsäkring och välj en global indexfond.
Lycka till med sparandet – ställ följdfrågor så tar vi dem.
Har batterilösningar som Checkwatt varit lönsamma?
Jan: För vissa absolut – men för ganska många också inte alls. Det beror på förutsättningar: när man kom in, hur mycket man investerade, hur elpriserna sedan utvecklades.
I forumet är det många som har sagt: “Vet du vad, jag sätter inte upp solpaneler – jag sätter in motsvarande summa i ett indexfond.” Flera av dem har rapporterat att de tjänat mer på det finansiella sparandet.
Har du en kompis som säger att det var världens bästa affär? Grattis till dem – men sannolikheten är stor att de har räknat fel.
Ha ingen FOMO. Gör det som spelar roll – och det är få saker som slår ett långsiktigt finansiellt sparande enligt forskningen.
73 år gammal och 3 miljoner att placera – hur ska man tänka?
Jan: Grattis till en fin ekonomisk situation! Nu hade jag börjat med att fundera: hur vill du att de kommande 10–20 åren ska se ut? Vad har du för pengabehov? Behöver pengarna toppa upp pensionen?
Steg två: jag tror att lycka i livet handlar om att skapa minnen tillsammans med människor man tycker om. Titta på vad för minnen du vill ge till dina anhöriga och hur du vill att de ska komma ihåg dig – och använd pengarna till det.
Hellre ge ett arv tidigare som är lite mindre i belopp, än ett större arv senare. Ge med en varm hand istället för en kall.
Och kom ihåg: värdet av pengar minskar med åldern. Det är okej – och faktiskt meningen – att använda sina pengar till att göra livet rikare.
Timanställning och begränsade resurser – hur kommer man igång?
Jan: Det viktigaste rådet är det tråkigaste: försök gå från timanställning till heltid. Det är det mest underskattade rådet inom privatekonomi.
Öka din inkomst. Det styr hur mycket du kan spara, vilken livskvalitet du har och vilken pension du kan få.
Alla resurser bör läggas där. Sedan: bygg upp en buffert. När man har begränsade resurser spelar otur en oproportionerligt stor roll – en trasig bil eller ett oförutsett utgiftsslag får stora konsekvenser när det inte finns marginaler.
Nummer tre, hur man investerar, skiljer sig egentligen inte beroende på situation. Med buffert på plats och en tioårshorisont eller längre gäller samma sak: bred, billig, global indexfond – eller en fondrobot som Lysa eller Opti. Men i det här läget är den viktigaste frågan ändå: hur kan jag öka mitt humankapital och min inkomst?
Lycka till – och återkom gärna med hur det går!
Vid vilken ränta är det bättre att amortera än att investera?
Jan: Fråga från Leo på Insta. Jag skiljer på bra och dåliga lån. Bra lån i Sverige tenderar att vara bolån, värdepapperskredit hos Avanza eller Nordnet, och CSN-lån. Alla andra – konsumtionskredit, billån, kreditkort – tenderar att vara dåliga lån.
Brytpunkten går ungefär vid 2,5–3%. En indexfond har en förväntad avkastning på ungefär 7% över tid. Med ett bolån på 2,5% har du en rejäl marginal: pengarna arbetar för 2,5% om du amorterar, men den förväntade avkastningen i fondsparande är 7%. Med ett billån på 5,99% och en global indexfond på förväntade 7% är differensen alldeles för liten – ta hellre den garanterade avkastningen på 5,99% genom att amortera.
Du kommer aldrig få en garanterad avkastning på över 3–4%. Alla som erbjuder det tenderar att ljuga.
Sammanfattningsvis: överamortera inte på bolån, CSN-lån eller värdepapperskredit – följ amorteringskravet, det är tillräckligt. Amortera däremot alla andra typer av lån. Och när jag säger “amortera inte” förutsätter jag att pengarna faktiskt investeras – inte går till konsumtion. Gör de det är det mycket bättre att amortera istället.
Har du en annan åsikt? Skriv i kommentarerna så tar vi det därifrån.
