Som sagt blir det ju som ett vattenfall där hinkar fylls på efter varandra, men finns det någon bra tumstock för vad t.ex. hinken Mellan skulle innehålla innan den rinner över till Hög?
Ponera att du skulle köpa en lägenhet. Skulle du isåfall skapa t.ex. ett konto till med t.ex. 25/75 fördelning (aktie/räntor). Tänker att denna isåfall skulle kunna fyllas på när Buffert + Mellan är täckta?
Ponera att du skulle köpa något mindre, t.ex. en elcykel för 10-30K. Skulle du isåfall nyttja ett ISK för detta? Tänker att summan är relativt liten och kanske lika bra att ha ett stabilt sparkonto för sådan konsumtion.
Jag tänkte mig en struktur som detta, som fylls i denna ordningen:
Mellanriskhinken ska ju vara 4-7 bufferthinkar stor men ska även inkludera bostad. Så kan vara bra att ha med ett mått av fritt kapital. I mitt fall fylls hela mellanriskhinken av boendet men utöver det så har jag valt att ha en extra bufferthink i fritt kapital.
Högriskhinken ska bli så stor som möjligt
Du måste ju inte fylla på alla i hink-ordningen. Du kan månadsspara 50/50 i mellan och högriskhinken. Beroende på ålder
Värdet i boendet. Om du äger ditt boende, så kan du räkna med kapitalet över lån och efter skatt, som en del av din mellanriskhink. Det är ett kapital som du äger men som är delvis låst i boendet. I värsta fall kan du ju låna upp mer, eller sälja boendet. Man kan se det som ett ”bundet” kapital.
Om det blir mer än 4-7 bufferthinkar så är mellanriskhinken i stort sett full. Sen kan man ha lite fritt kapital utöver det.