Skulder och soliditet i Fyra-hinkar-modellen

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Har inte engagerat mig i “hinkstrategin” tidigare, men la några timmar på det idag. I grunden så är den bra men jag tror det saknas lite i tänket runt skulder och värdepappersbelåning. Som jag ser det så finns det bara tillgångar och skulder så på något sätt måste alla skulder med i modellen, oavsett om det är bolån, billån eller värdepappersbelåning etc.

Frågan är om inte alla skulder ska in i mellanriskhinken mest för att undvika mental bokföring. Exempelvis så kan det vara så att har man ett lågbelånat boende så kan det vara rationellt att öka belåningen genom att använda sin högriskportfölj som säkerhet. Detta för att minska storleken på mellanriskhinken som med ett lågbelånat boende riskerar att bli onödigt stor och kapitalbindande.

3 gillningar
2

Du får gärna utveckla lite. Jag tycker det är ganska naturligt att skulder ska med i hinkarna. Man kan dock diskutera hur man ska relatera till dem. För det är ju viktigt att skilja på själva krediten och säkerheten. Dvs inte säkert att bara för att boendet ligger i mellanriskhinken att skulden också ska in där.

Sedan tror jag å andra sidan inte att man måste ha “one ring to rule them all”. Skulder gör det kanske bara onödigt komplicerat.

3

Själv tror jag att många skulle ha hjälp med att strukturera upp inte bara sitt sparande utan även sina lån. Jag tror detta är viktigare än vilken fond man väljer till sina hinkar, allokeringen är >80% av resultatet. Exempelvis inte betala av studielån bara för att man kan, som jag gjorde för 25 år sedan…

Om vi börjar med det “enkla” så kan man ta mig själv som exempel, bor i en villa som är belånad till <40% dvs det är ett antal miljoner låst i eget kapital i fastigheten. Samtidigt har bankerna inte har något problem att låna ut till <1% ränta vid en belåningsgrad <50%, dvs de ser den utlåningen som mer eller mindre riskfri. Varför ska jag binda kapital i min fastighet som någon annan kan stå för mer eller mindre grattis?

Räknar man ut soliditeten, dvs hur stort det egna kapitalet är jämfört med tillgångarna, så ligger jag någonstans mellan 88-90%, dvs ca 10-12% av mina totala tillgångar består av lån.

Att jag i mitt fall väljer att belåna aktieportföljen istället för fastigheten är av tre skäl:

  • räntan på värdepappersbelåningen är i stort samma eller till och med lägre än bolånen

  • Flexiblare, behöver inte kontakta banken för att ändra/utöka belåningsgraden

  • Inga outnyttjade pantbrev på fastigheten, utökad kredit skulle ge en pantbrevskostnad

Ovan visar att jag väljer att belåna värdepappersportföljen istället för fastigheten av praktiska skäl för att uppnå samma sak, dvs frigöra kapital som andra kan försörja till låg kostnad. Det är en anledning att bolån och värdepapperslån ska hanteras lika. Sen har jag ytterligare 30 tkr som billån men det var mest för att få en “deal” på försäkring och serviceavtal, troligen lurad men det var enkelt… Jag tror att man ska klumpa ihop alla skulder, att man sen väljer att amortera den med högst ränta är nästa optimering. När det gäller exempelvis billån, varför belåna bilen om det finns en värdepappersportfölj att belåna med troligen en lägre ränta?

Vart man lägger skulderna i hinkmodellen är nästa fråga, men jag tror de måste ligga i samma hink som bostaden, eftersom bostaden ofta är den stora kapitalbindningen i sitt liv som man bör hantera. Sen ska man nog fundera på skillnaden i villa och bostadsrätt där jag ser risken som betydligt större i en bostadsrätt då man saknar lagfart och bostadsrättsföreningen kan gå i konkurs, vilket har hänt mig, men det var en kalkylerad risk jag tog när jag köpte den lägenheten för 34 tkr…

Började för någon vecka sedan på en excelmall för hinkstrategin inklusive belåning, men den är långt ifrån färdigtänkt, då kan man börja räkna på lite scenarier för att se hur det slår, exempelvis hur blir det med dom som bor i hyresrätt där månadskostnaden som måste betalas i hyra är högre än ett eget boende där man kan skjuta på underhållet något år om det krisar sig likviditetsmässigt, kan ju köpa ett kylskåp på blocket i värsta fall för 1500 tkr istället för att köpa nytt om det havererar.

Ovanpå detta så ser jag det som viktigt att planera sin pension ur en likviditetsaspekt och inte bara som ett pensionssparande, och då kommer ovan tänk gällande kapitalbindningen i fastigheten in.

Sammanfattningsvis så finns det nog mycket att diskutera och utveckla runt denna fråga.

2 gillningar
4

Funderat lite vidare på detta under dagen från och till.

Den första frågan vi kan börja fundera på är i vilken “hink” som bostaden ska ligga, enligt Jans princip ska den ligga i mellanriskhinken med relativt kort perspektiv. Frågan är om man inte ska flytta detta till tredje hinken, inklusive skulderna. Kastar bara upp frågan och har inget genomtänkt svar.

Vad var motiveringen från början att lägga bostadens nettovärde i mellanriskhinken?

5

Om man ser boendet som en finansiell tillgång så matchar avkastningen och volatiliteten bäst mellanriskhinken (=gå i takt med eller lite över inflationen).

1 gillning
6

Den enkla frågan och det enkla svaret ovan leder oss vidare.

Jag tror att boendet har hamnat i fel hink eftersom man glömt bort bolånen i sammanhanget. De flesta köper inte sitt hus kontant utan med en belåning på upp till 85% som bolånereglerna och amorteringskraven medger. 50% belåning innebär en hävstång på 2 och 85% belåning innebär en hävstång på 6,7.

Med belåningen så kommer det egna kapitalet i bostaden att få en avkastning mer likt aktier i avkastning och volatilitet, hur stor dessa blir beror på belåningsgraden. Som jag ser det så är amorteringskraven rätt väl genomtänkta och avvägde, och visar vägen i stort vilken belåningsgrad som är rimlig.

Tänker man vidare så är det egna boendet tämligen långsiktigt, de flesta ska bo någon stans resten av livet, dvs tidsperioden passar bättre till 3:e hinken. Vet man inte hur och vart man ska bo de närmsta 5 åren så är hyresrätt ett bra alternativ med tanke på risk och transaktionskostnader. Även här likt tänket med aktier, ska vi ha pengarna inom rimlig kort tid så är aktier för volatilt och inte värt risken.

Bostaden är också en relativt olikvid tillgång då man inte kan sälja den kortsiktigt utan att skaffa sig ett annat boende, ska man sälja den egna villan och hitta ett annat boende så tar det sannolikt minst 6 månader.

Skulderna är också väldigt långsiktiga, följer med en person in i döden… Att lägga alla skulder i den långsiktiga hinken gör också att man tänker att skulderna långsiktigt ska lösas, dvs i linje med “Rikaste mannan i Babylon”, betala dig själv först innan du betalar andra/skulderna.
Att lägga alla skulder i samma hink innebär också att det blir tydligare vilket lån som ska lösas först eller bytas ut, kan vi använda huset som säkerhet istället för bilen för att få ned räntekostnaden? Dvs samma tänk som vi har när vi väljer vilken aktiefond vi ska köpa, är de identiska så tar vi den billigaste.

Att lägga boendet och skulderna i hink 3 innebär också att hink 1 och framförallt hink 2 blir lättare att förstå och som blir mer kopplat mot kassaflödet på kort och medellång sikt. Det verkar som folk har haft svårast att förstå hink 2 av detta skälet då bostaden krånglat till det.

2 gillningar
7

Om vi lägger boende och dessa skulder i hink 3 tillsammans med tjänstepensioner så är min uppfattning att vi lätt kan vilseleda oss själva då soliditeten kommer att se mycket bättre ut än vad den är. Tjänstepensioner är pengar du förvaltar för ditt framtida jag och inte pengar du idagsläget kan exempelvis lösa skulder med. Det är också svårt att avgöra vilken uppskjuten skatteskuld som belastar tjänstepensionen etc.

Likväl tror jag att det är att lura sig själv att ett övervärde i en bostad per automatik går att belåna, när man väl behöver det som måste vara om tänket med att ha bostaden i hink 2.

Jag har en variant på 4 hinkar principen som är mer uppdelat efter realiserbarhet.

1 gillning
8

Du har rätt i att soliditeten kommer att se “hög” ut jämfört med vad man är van vid när man använder begreppet i företagsekonomin där man normalt ligger mellan 30-50% lite beroende på vilken verksamhet man bedriver i företaget. Det leder till frågan vilken soliditet man ska eftersträva i sin egen ekonomi, hur hög ska den vara?

En tanke som förnärvarande processas i min hjärna, och inte är färdigtänkt, är att kravet på soliditeten förändras med åldern, man kan acceptera en lägre soliditet när man är yngre för att sedan när man närmar sig pensioneringen så ska den vara relativt hög. Som ung har man ett humankapital som är en del av den säkerhet som bankerna utnyttjar när de beviljar lån, dvs den framtida intjäningen.

Om man tar avstamp i bolåneregler och amorteringskraven och man tänker att man köper sitt första “riktiga” boende som 30 åring med 85% belåning så har man på fastigheten en soliditet på 15% (lågt jag vet) som man sedan på kort tid ska amortera ned till 70% belåning (30% soliditet) som man når efter 7-8 år med en amorteringstakt på 2%/år. dvs som ca 40 åring så har man 30% soliditet i boendet. Sen säger amorteringskravet att man ska amortera ytterligare 1%/år vilket gör att man som 60 åring har en belåningsgrad på 50% och en soliditet på 50%. Om fastigheten följer inflationen värdemässigt så bör man kunna värdera upp fastigheten men inte lånen över tid vilket för att soliditeten i fastighetsdelen ökar ytterligare. Sammanfattningsvis så har bankerna och finansinspektionen en åsikt när det gäller kapitalkravet för eget boende.

Samma sak gäller värdepappersbelåning, tittar man exempelvis på Nordnet så ska man ha låg ränta på 0,89% på lånet med värdepapper som säkerhet så får man utnyttja max 40% av belåningsvärdet som för de flesta fonder “normala” aktiefonder ligger på ca 80-85%, dvs vi kan utnyttja 40%*80%= 32% av aktiefondernas värde för belåning till låg ränta, detta innebär att det egna kapitalet/soliditeten blir >68%

Du har helt rätt i att den uppskjutna skatten som finns i “pensionsdelen” är en sak som man måste ta hänsyn till, exempelvis så har jag en gammal IPS med fler miljoner i som kommer att utlösa inkomstskatt den dag de tas ut. Samma sak gäller i stort sett alla tillgångar som inte ligger i skattade kapitalförsäkringar eller ISK, där beskattningen sker kontinuerligt.

När det gäller möjligheten att belåna boendet så är det inte självklart att den alltid finns i framtiden, precis som du säger. Det är liksom grunden i tänket att man ska ha en rimligt belånad fastighet och ett eget fritt kapital som man kan använda vid behov eller som pensionär. Här gäller det att “passa på” medan möjligheten finns.

I mitt tänkt så kommer krediträntorna att ingå i “kostnaderna” som bestämmer hinkarnas storlek, dvs man ska ha marginal att i bufferthinken kunna betala årets ränta, så ökar lånen så ökar även storleken på hink1 och hink2, dvs en ökad belåning i hink3 ökar storleken på hink1 och 2, Dvs ökad risk i hink3 ökar storleken på hink1 och 2.

Har inte gjort några simuleringar, men det kanske vore rimligt att som 30-åring ha >30% soliditet och som 60-åring ha >60% soliditet som mål rensat för uppskattade framtida skatter, eller ska den vara högre?

Sammanfattningsvis så tror jag ovan diskussion är betydligt viktigare än om man väljer LF Global Indexnära eller DNB Global Indeks i sitt sparande i hink3.

3 gillningar
9

Tack för ett bra resonemang kring soliditet och som du säger tror jag att detta är en fråga man bör ägna större reflektion och diskussion kring än olika fondval av samma typ. Min poäng var inte att jag får en hög soliditet i procent jämfört med företag utan att fyra hinkar principen riskerar att vilseleda investeraren och få investeraren att tro att den har en robustare och likvidare ekonomi än vad som är fallet.

Jag har ägnat detta mycket tanke möda och just nu är jag inne på att strukturera hinkarna något annorlunda.

Buffert
Pengar på sparkonto

Investeringsportfölj
Denna kan innehålla de delar av mellanriskhinken som utgörs av fritt kapital, den passivahinken exkl. pensioner. Vi du så lägger du till några spekulationer också likt lek hinken. Jag tycker att det är viktigt att dessa hålls ihop och isär från det övriga för att inte ge en missvisande bild av hur robust din ekonomi är.
För om du baserar lekhinkens storlek procentuellt på ditt totala kapital inklusive orealiserade övervärde i bostaden och pensioner som inte är realiserbara förens om 10-20 år riskerar du enligt mig att få en alldelses för stor lekhink i förhållande till den risk du tänkt dig. Min absoluta uppfattning är att lekdelen skall utgöras av max 10 % av dessa tillgångar.

Boende/ Fastighetshinken
Här lägger du boende, fritidshus etc. Hittar belåningsgrader som du är nöjd med i rådande livssituation. Hög belåning tidigt och låg belånng senare. Främst p.g.a. värdeökning. Ett sätt att tänka kan ju vara att om man vid säg 55-års ålder har en väl tilltagen investeringshink, så amorterar man på bostaden istället för att börja omvikta mot räntor. i investeringshinken/passivahinken. Detta för att sänka sina kostnader som pensionär. Saknar man ägt boende eller fritidshus så skippar man denna hink. Jag lägger detta efter Investeringshinken. Dessa tillgångar riskerar ju enligt otaliga historier jag stött på att om det är fler säg fritidshus och någon ärvd lägenhet ses som belastningar vid bolånefinansieringar hos banken oavsett om de är obelånade eller ej. Rätt eller fel men de belastas ju av betydande kostnader jämfört med kapitalförvaltningen.

Pensionshinken
Här har du ju pengar som beroende på lönenivå, ålder, kollektivavtal etc. kan utgöra betydande belopp. Men det är ju inte pengar som du förfogar över utan du agerar ju mer förvaltare åt ditt framtida jag. Som jag ser det så är detta låsta medel som skall användas för framtida “basala” slarvigt uttryck levnadsomkostnader.

Ovanstående resonemang har jag funderat ut genom att analysera min egen situation och ekonomi. 20 år kvar till pension, där det finns ett boende med ett övervärde som uppgår till minst 5 årsomkostnader utan a-kassa, försäkringar m.m. Jag har stora värden i tjänstepensioner inkl. PPM som utgör betydande delar av det kapital jag förvaltar. Så det kan ju sämre i andra situationer. Min huvudpoäng är dock att man inte skall blanda ihop sina pensionstillgångar med övriga finansiellatillgångar då man i mitt tycke får en felaktigbild av sin ekonomiska situation.

Angående soliditetet så är det mycket situationsanpassat och svårt att tycka om generellt. Dina exempel ovan tycker jag dock är rimliga förutsatt att det gäller endast Boendehinken. Tillväxt/ inflation i både fastigheter och finansiellainvesteringar borde ge en mycket högre soliditet som 60-åring. Soliditeten bör teoretiskt vara högst på din pensionsdag/ 65-årsdag.

2 gillningar
10

Det du tar upp är en annan del som jag tycker är viktig i sin ekonomi förutom tillgångar och skulder, nämligen hur likvid ekonomi är.

Hur stora tillgångar finns tillgängliga idag och i övermorgon?

Att ha tillgång till likvida medel vid behov gör att man kan sova lugnt, fatta rationella ekonomiska beslut som i slutändan ger en lägre kostnad, dvs inte hamna i SMS-lånefällan för att det saknas 5 tkr.

Det är här Jan:s hinkstrategi kommer in, där bufferthinken ska vara helt likvid, pengar på ett bankkonto tillgängliga mer eller mindre momentant. Mellanriskhinken är också ett relativt säkert sparande i en 60/40 portfölj som man kan sälja av på ett par dagar.

Genom att beräkna storleken på bufferthinken utifrån ens årliga kostnader, möjligen minskade med sina “säkra inkomster”, så får man ett värde på storleken på sin ekonomi som inberäknar kostnader för det man äger och ansvarar för i form av barn, boende, sommarstugor, ärvda lägenheter, båtar, hundar utgiftsräntor mm. Säg att man kommer fram till att bufferten behöver vara 150 tkr som måste vara helt likvida medel, mer eller mindre tillgängliga inom 24h.

Att nästa hink ska vara 4-8 ggr (inklusive bostaden)större än bufferthinken inklusive bostaden säger Jans model, Då jag är tveksam till att bostaden är tillräckligt likvid tillgång så ser jag den mer som ett långsiktigt sparande tillhörande hink3 tillsammans med pension. Rensar vi bort bostaden så säg att mellanriskhinken ska vara 4 ggr större än bufferthinken så ställer det i praktiken krav på hur mycket likvida pengar man har tillgång till., det innebär att i exemplet så ska man ha tillgång till minst 600 tkr i mellanriskhinken. Mellanriskhinken ökas dessutom om man har kända stora kostnader några år bort som exempelvis takbyte.

I exemplet ovan så måste man ha 750 tkr likvida tillgångar för den “omsättning” man har i livet som ska kunna vara lätt tillgängliga med balanserad risk.

För egen del så ser jag egentligen ingen större skillnad på exempelvis mitt privata pensionssparande i en gammal IPS som och min huvud ISK som är ett långsiktig kapitalförvaltning, det enda som skiljer är inlåsningen i IPS:n, båda har en tidshorisont på >10 år Att jag har en IPS beror mest på skattefördelarna som fanns på 90-talet. Om jag inte sparat i IPS:n för många år sedan hade samma pengar legat på ISK:n idag… (ok, det finns lite skattekonsekvenser att ta hänsyn till) Undras hur jag ska definiera en traditionell kapitalförsäkring tecknad för +20år sedan som faller ut vid 56 år, var det pensionssparande eller var det något annat sparande? Långsiktigt var det iallafall och nästan lika inlåst som pengarna i fastigheten.

När det gäller storleken på lekhinken så har jag inte funderat så mycket då denna del inte är så viktig för mig, men vi kan börja med att halvera den till 5%.

Sammanfattningsvis så ser jag det viktigt att se till att sin ekonomi i förväg är tillräckligt likvid för att hantera de saker som rimligen kan hända i sitt liv utan att det blir alltför besvärligt. Sen finns det nog inget rätt eller fel, det viktiga är att man fundera runt frågan, redan där har man kommit längre än de flesta…

1 gillning
11

Hur går ni tillväga rent praktiskt när ni mappar skulder mot en hink? Storlek på lån, belåningsgrad, räntesats, amortering? Jag önskar förstå bättre :blush:

1 gillning
12

Ville bara säga tack till er @MPJ och @PerPortfolj för riktigt bra tankar kring soliditeten. Håller helt med er. Det gäller att ha koll på både soliditet och likviditet. Men för många är det överkurs.

Något som jag tänker också att många missar är att “bolån” kan ofta ses som “lån” med “bostaden som säkerhet”. Det vill säga att man skulle egentligen kunna klumpa ihop alla lån som just bara lån, oberoende av vad de har tagits till och se dem som en finansieringskostnad som vilken som helst.

Om man kan frikoppla sig tankemässigt på det sättet, så blir det ganska logiskt att man särskilt idag, när räntorna är långa, man har ett högt humankapital och är relativt ung borde utnyttja den här möjligheten till i princip gratis finansiering. Men då gäller det ju så klart att man inte dummar sig med pengarna.

13

Om man gör ett exempel så skulle det kunna se ut så här om man gör en översikt på sina skulder:

  • Bolån 2 000 000 kr ränta 1,4%= 28 000 kr/år belåningsgrad 70%, värde fastighet 2 850 000

  • Värdepappersportfölj 300 000 kr, ränta 0,89% belåningsgrad 0%

  • Bilån 50 000 kr ränta 5% = 2500 kr/år

  • Konsumtions lån 15 000 kr 15% ränta = 2250 kr/år

Ovan ger en totala tillgångar på 3 150 000 kr varav skulder 2 065 000 kr, totala räntekostnader 32 750 kr/år.

Genom att använda värdepappersbelåning så kan konsumtions lån och billån lösas mot billigare finansiering:

  • Bolån 2 000 000 kr ränta 1,4%= 28 000 kr/år belåningsgrad 70%, värde fastighet 2 850 000

  • Värdepappersportfölj 300 000 kr, belåning 65 0000 kr ränta 0,89%= 580 kr/år belåningsgrad 22 %

Ovan ger en totala tillgångar på 3 150 000 kr varav skulder 2 065 000 kr, totala räntekostnader 28 580 kr/år

Detta innebär att räntekostnaderna sjunker med 4170 kr/år som kan användas exempelvis till att sänke belåningsgraden något på värdepappersdepån så man har lite större marginal mot att få betala 1,99% ränta på värdepapperslånet om belåningsgraden ökar för mycket exempelvis vid ett börsfall.

I båda exemplen ovan så är tillgångar, skulder, eget kapital och soliditet lika.

Att ha alla skulder på “samma ställe” gör det tydligare vilken skuld man ska lösa först, även om det innebär att man flyttar skulden till ett lån med annan säkerhet.

Ovan visar också att det är en rationell lösning att använda värdepappersbelåning istället för andra sämre alternativ.

Sen vilken hink man vill lägga skulderna är en smaksak, jag själv vill lägga skulderna i hink 3 för att dessa är långsiktiga, det är ingen annan som betalar skulderna…

3 gillningar
14

Nu trillade polletten ner, tack för svar. Om jag fortsätter med den logiken så kan “bolånehinken” bli till “CSN-hinken”. Alternativt kan bolånet utökas och överskottet användas till investering.

1 gillning
15

Intressant det här med skulder och hur man kan resonera. Jag håller med om att det finns en fördel i att se om man kan effektivisera sina skulder på något sätt och på så sätt sänka räntekostnaderna.

Inspirerad av Jan´s avsnitt om bra och dåliga skulder tror jag att det är oerhört viktigt att ha koll på vad man har lånat vilka pengar till.

Grupp 1: Bostad och Värdepapper etc. Dessa tillgångar kommer ju per defenition öka i värde eller i allafall öka med inflationen över tid. Här kan man ju givet att belåningsgraden inte är för hög med fördel låta bli att amortera, förutsatt att du har en plan för hur du finnasierar boendets underhåll.

Grupp 2: Bil, båt, husvagn etc. Här kan det ibland vara rationellt att belåna sig för att investera i dessa “kapitalvaror” även om du använder bostadslånet för att finasiera detta tror jag att det är oerhört viktigt att du för dig själv delar upp det så att du amoterar mer än värdeminskningen.

Grupp 3: Konsumtionslån dessa skall man alltid undvika och om du sitter med dom så se till att snabbat amortera bort dem för din egen själsfrids skull och luras inte in i lösningar där du döljer dessa.

Sen har vi hybriden CSN som alla är överens om är bra och utbildning bör man se som en ivnvestering. Jag placerar dock mina CSN-lån i grupp 2 d.v.s. skall amoteras av tills dessa att investeringen/ utbildningen värdelös. Ett enkelt sett att se på detta är att utbildningen som investering är slut när du väljer/tvingas gå i pension och du inte längre tjänar pengar på den. Så detta är ett omständigt sätt att säga att jag tycker bara att man följer den plan CSN sätter upp för en.

16

Detta med bostaden/fritidshus i 4-hinkar är något som jag funderat mycket på. Först kändes det “fel” att ha med den överhuvud taget, främst eftersom (som nämnts förut) man inte gärna säljer huset för att fylla på bufferthinken.

Efter att ha läst den här tråden har jag landat i en kompromiss; jag tar upp kvarvarande låneutrymme upp till 50% av bostaden värde (alltså marknadspris/2 - lån) i mellanriskhinken. Då får jag med en summa som jag ganska lätt kan göra tillgänglig, utan att mina månadsutgifter påverkas nämnvärt. Det känns logiskt (och lagom enkelt) i min portfölj. Vad säger ni?

17

Har jag förstått dig rätt om jag formulerar det så här.
Bostad värde 1 000 000 sek
Belåning 800 000 sek
Värde i mellan riskhinken 200 000 sek

18

Nja, i mitt fall har jag lägre belåning än 50% (pga tur på bostadsmarknaden) så jag räknar på hur mycket jag kan låna utan att behöva amortera (räntan är försumbar idag). Inser att det inte går att applicera på allas ekonomi. :slight_smile:

Edit: eller ska man lägga låneutrymmet i “likvida” och resterande värde i bundet? hela summan “jobbar” ju på marknaden… :face_with_monocle:

19

Jag förstår. Såg nu att jag skrev 1 miljon i stället för 2 miljoner som jag tänkte,så då har jag förstått dig rätt. Det är just denna situation som du beskriver som fått mig att strukturera mina hinkar lite annorlunda. Jag tycker att man bör räkna med hela bostadens värde minus lån i sina totala tillgångar. Jag tycker dock att man riskerar att lura sig när man förutsätter att man i ett fall när behöver pengar från sin mellariskhink kommer kunna låna. Risken är då att man måste plocka pengar ur sin passiva/ högriskhink ändå.

Därför hamnar jag när jag vrider och vänder på detta en hink uppdelning där min investeringshink ligger mellan Bufferthinken och min Fastighets/bostadshink. Om bufferthinken är full så går hela sparandet rakt in i investeringshinken. Om fastighets/bostadshinken går bra tack vara markandsutveckling så kan jag låna upp ytterligare och låta det svämma ner i investeringshinken, givet att jag ligger på en belåningsgrad som jag känner mig trygg med.

Så jag saknar mellanriskhink men har en bostads/fastighetshink som jag mappar lånen i. Jag landar då också i att min investeringshink måste vara lite robustare än en 100/0 hink. Om detta är rätt för alla eller inte låter jag vara osagt. Men för mig så tycker jag att det ger den ärligaste bilden av hur min totalekonomi ser ut och vad det går att göra med den.

1 gillning
20

Jag fattar. Ska tugga lite på det där.

En annan konsekvens (i detta fallet av att bo i Stockholm med relativt låg belåningsgrad) är att mellanriskhinken svämmar över totalt, utan att jag kan flytta likvida medel till varken buffert eller passiva… Det är jobbigt att ha pengar! :wink:

1 gillning