Skulder och soliditet i Fyra-hinkar-modellen

Spara och investera Portföljer och allokering
21

Hej lite tankar som tillkommit med tiden.

CSN lån
Studielånen skiljer sig en del mot exempelvis bolån och värdepapperslån då det inte finns någon motpart/bank som värderar säkerheten. Vad är tillgången i en utbildning som ska väga upp skulden?

Jag börjar luta åt att studielånen inte ska vara med som skuld och tillgång(humankapital) i ens ekonomi, CSN lånet blir bara en årlig kostnad/avskrivning som ska betalas för att kunna dra in en högre lön. Humankapitalet värderar redan bankerna i sin utlåning i andra skulder till personen ifråga.

Uppdelning av skulder
Jag lite svårt med att man ska dela upp skulderna beroende på VAD man har lånat till då det bara blir mental bokföring. Vad är det för skillnad att avstå att amortera på huset för att köpa en bil eller att köpa en bil med lån tagna på huset?

I mitt exempel som jag gjorde en bit upp i tråden så tog jag medvetet inte med bilen som en tillgång mot billånet. Värdet på bilar, båtar och andra “kapitalvaror” ser jag mest som konsumtion med ett andrahandsvärde som i många fall är sjunkande, dessutom drar de ofta löpande kostnader att äga…

En enkelt regel när det gäller belåning bör nog vara att inte ta några lån som är dyrare än rörliga 3-månadersboräntan +50%. DVS kan man inte belåna en tillgång med så låg ränta så är inte säkerheten tillräcklig, så att man ska avstå. Detta innebär i praktiken idag att man inte ska ta lån som är dyrare än ca 2%. Detta innebär att billån, konsumtionskrediter etc inte blir aktuellt.
Följer man sedan dessutom bolånereglerna och amorteringskraven så blir det ganska avvägt.

Kvarvarande låneutrymme
Problemet som jag ser det med tänket att ta upp värdet av “kvarvarande låneutrymme” är att det är pengar som man TROR att man kan göra tillgängligt. Det kräver att banken tycker samma sak i framtiden, sjukdom, arbetslöshet eller pensionering/FIRE kan sätta stopp för möjligheten att låna upp pengar.

Mellanriskhinken
Om man har bostaden i mellanriskhinken så får man problemet att den svämmar över och dessutom har man likviditetskravet som gör att den blir ändå större. Ända sättet är att belåna fastigheten för att minska mellanriskens storlek…

Jag ser boendet som långsiktigt så ur den synvinkeln så ska boenden och lånen in i hink3. Då slipper man att boendet svämmar över mellanriskhinken och hink1 och hink2 blir i praktiken ett sätt att säkerställa likviditeten i sin ekonomi.

22

Funderar vidare lite.

En av styrkorna i hinkmodellen är som jag ser det att bufferthinken och mellanriskhinken är ett sätt att “garantera” likviditeten i ens ekonomi, dvs pengar ska finnas lätt tillgängliga för en god nattsömn och ska hantera stressen i livet så att den långsiktiga portföljen kan arbeta i lugn och ro.

Bufferthinken - Hanterar risken i ekonomin på 1 års sikt
I normalfallet så är tänket att detta kapital ska finnas på ett bankkonto, dvs helt likvida.

Storleken på denna hink kan motsvara ett års kända kostnader minus säkra inkomster, detta är ett mått på omsättningen och den kortsiktiga risken i sin ekonomi.

Säg att man bedömer att bufferthinken behöver vara 100 000 kr enligt ovan så är det så är det det kapital som ska var tillgängligt på kort varsel, i praktiken inom 24 h.

Bufferthinken ska hantera de problem som uppkommer i vardagen, exempelvis att tvättmaskinen går sönder samma månad som man behövde köpa nya däck till bilen…
eller
Att man blir arbetslös eller sjukskriven, för att inte glömma bort om man är FIRE.

Mellanriskhinken - Hanterar risken i ekonomin på 2-5 års sikt
Tillgångarna i mellanriskhinken placerar normalt i en 60/40% (aktier/räntor) portfölj med relativt likvida tillgångar.

Storleken på denna hink kan diskuteras, men man brukar prata om 4-8 ggr bufferthinken, i det övre intervallet om man räknar in bostaden. Själv är jag skeptisk till att bostaden ska tillhöra mellanriskhinken då jag anser den inte är tillräckligt likvid för att hantera svängningar i ekonomin.

Om man inte räknar med bostaden så skulle jag säga att mellanriskhinken ska vara 4-6 ggr bufferthinken och placerat i aktiefonder och räntefonder/bankbok.

Långsiktiga hinken . Tidshorisont >10år
I praktiken det som inte får plats i de två tidigare hinkarna, i min värd även bostaden.

Varför skriver jag detta i en tråd om skulder och soliditet?
Det beror på hur man KAN hantera bufferthinken. För egen del tycker jag att det är dumt och inte värt kostnaden att ha 100 000 kr stående på ett bankkonto utan ränta/avkastning, bara för att kunna användas OM något händer.

Det jag gör själv är att ha en beviljad kredit på kreditkortet som man kan använda om det kör ihop sig, i kombination med exempelvis ett belåningsavtal på sin värdepappersportfölj. Detta innebär att jag VET att jag har pengar tillgängliga innan skiten träffa fläkten, dvs. allt nödvändigt är ordnat i förväg.

Det kapital som skulle ha lagts i bufferthinken ÖKAR jag storleken på mellanriskhinken med. Detta innebär att jag får i alla fall inflationsskydd och lite till på dessa pengar.

Att ha en planerad likviditet i ekonomin ger i alla fall mig en god nattsömn.

5 gillningar
23

Nu befinner jag mig i ett läge i livet där det handlar mer om förvaltning, snarare är uppbyggnad och det påverkar kanske hur man ser på metoden.

Jag ser först och främst 4-hinkarna som en modell för riskbalansering; hur stor del av kapitalet jag (med gott samvete och bevarad nattsömn) kan satsa på 90/10 och lekhinken. Själva tidshorisonten för varje hink är mindre intressant tycker jag och därför har jag inte lika stora problem att lägga fastigheter i mellanriskhinken eftersom risknivån på bostad/fritidshus/skog motsvarar just mellanriskhinken. Jag kan inte heller påverka risknivån på boendet nämnvärt. :slight_smile:

I praktiken kommer kapitalet i boendet att “arbeta” på mycket längre sikt än 2-5 år och det kommer att föras pengar direkt från högriskhinken till bufferthinken.

Det här är ju smart! Istället för att ha pengar liggande på hög så ser man till att ha färdigförhandlade garantier och får på så sätt loss kapital till andra hinkar. Tål att tänkas på…

24

Jag har brytit och funderat under ett par dagar kring detta och tycker att det kommer många kloka inspel.

@MPJ Angående att CSN bara skall ses som en kostnad, så tycker jag att det verkar klokt. Bara att lägga in i årsbudgeten och följa av CSN upplagd plan.
Angående att samla alla lån oavsett vad man har använt dem till tycker jag i teroin stämmer. Min anledning till att dela upp och se till att man amorterar det som har en värdeminskning bygger på att jag sett folk använda bostadsbankomaten och hävdar sedan att en bil för 600 000 sek kostar 3000 kr i månaden. Struktur kan underlätta för att förstå vad man gör och sätta det i ett sammanhang.
Att ersätta bufferthinken med upplagda krediter låter intressant. Skall kika lite närmare på det, även om det känns lite läskigt i ryggmärgen. Ser dock några frågetecken här. Är ett lånelöfte ett löfte ? Krediten måste lösas inom säg 1 månad, då riskerar man kanske att ändå behöva avyttra tillgångar. Då får ju jag som valt bort mellanriskhink problem.

25

När det gäller “färdiga” krediter istället för buffert så ser jag inte ett lånelöfte som tillräckligt säkert, det är upp till banken i ett senare skede att godkänna en kredit, för osäkert för mig och tar dessutom för lång tid. Bufferten ska vara tillgänglig inom 24 h och jag ska inte behöva fråga någon. Dessutom ska det vara sannolikt vara en vinstaffär att göra så.

Om man har en limit på kreditkortet på 100 000 kr och en normal månad omsätter 25 000 kr så har man i praktiken ett låneutrymme på 75 000 kr en normalmånad. Klarar man inte av att lösa den den första månaden så blir räntan hög, någonstans runt 15% på årstakt. Säg att restskulden blir 50 000 kr som får stå en månad innan man löst en billigare finansiering så kostar det i storleksordningen 625 kr i ränta. Samtidigt som avkastningen på bufferten som istället var investerad på helårsbasis till uppskattningsvis 6% avkastning på 100 000 kr blir 6000 kr.

Har man ett belåningsavtal på sin värdepappersdepå så kan man mer eller mindre direkt använda denna för att plocka ut buffertkapital till låg ränta som är betydligt lägre än den för kreditkortet ovan, 1-2% lite beroende på belåningsgrad. Sen kan man amortera på “buffertskulden” man har i den takt man önskar för att komma tillbaka till ursprungsläget, om det är 0% belåning på depån eller 10% är en annan sak, om det tar ett år eller så spelar det inte så stor roll. Man kan även välja att sälja tillgångar om läget känns rätt.

Att göra enligt ovan modell lämpar sig nog mest för dom som redan har bra ordning på sin ekonomi, ett sätt att få lite extra avkastning som är mer eller mindre riskfri, för den som har kontroll på sin ekonomi.

2 gillningar
26

Jag har gått och funderat på det här med skulder med olika säkerheter (bostad, värdepapper mm) ett tag. Har försökt att formulera mina tankar för mig själv. Tänkte skriva lite här på forumet och hittar en finfin tråd om det jag funderat över! Tack alla som bidragit till den! Lever den här tråden 11 dagar efter senaste inlägget?

Mina utgångspunkter är:

  • Alla skulder skall betalas förr eller senare, antingen amorterar man eller löses lånet när säkerheten för lånet säljs.

  • Det bör rimligen vara bättre att låna billigt än dyrare.

*Det går långsiktigt att få en högre avkastning på kapitalet än vad räntan är på tex bolån och värdepapperskrediter.

Det gör att jag borde hitta min egna optimala skuldsättningsgrad och låna upp den så billigt som möjligt för att optimera min ekonomi. Det jag har lite svårt för att komma fram till hur jag ska resonera mig fram till den. Ett sätt är kanske att utgå från inkomsterna från lönearbete och andra skapligt stabila kassaflöden. Ett annat sätt är att utgå från soliditetstänket som diskuterats tidigare i tråden. Även likviditetstankarna tycker jag är viktiga. En enkel åtgärd för min egen del är att belåna portföljen på Avanza och amortera motsvarande på bostadslånen. Det gäller samtidigt att få den mentala bokföringen att gå ihop och nattsömnen skall vara opåverkad.

Hur har ni andra tänkt med skuldsättningsnivå? Varför har du de skulderna och med de säkerheterna du har?

Som någon skrev tidigare tror jag det här är långt viktigare för mig än att välja DNB global index eller Länsförsäkringar global indexnära. I diskussionen i den här tråden antar jag att vi alla har utgått från en i grunden stabil ekonomi utan dyra lån och med generella överskott i hushållsbudgeten.

27

Men här tar du inte hänsyn till att avanza kan tvinga dig att sälja eller betala högre ränta om din belåningsgrad ökar vid kursfall. Det händer inte med bostadslånet. Det är dessutom bara 50 000 kr som är med lägre ränta än du kan få på bolånet, väldigt lite i sammanhanget.
I den här skalan om bra lån så är bolånet bättre än värdepapperslån i mina ögon.

Rätta mig om jag har fel men avanza tillåter väl inte att man tar ut krediten som kontanter från kontot, krediten måste väl användas på det kontot?

28

Så är det. Alltså måste man belåna portföljen så man inte riskerar att tvångssälja vid kursfall. Man måste ju också använda lånet i portföljen. men det kan ju lösas genom att sälja av fonder för tex 30000 kr och ta ut dem, sedan belåna det som är kvar med 30 000 kr så man har lika mycket i portföljen efteråt.

Eftersom det bara är upp till 50 000 kr man kan låna billigare så blir det för liten effekt för att det ska vara värt besväret…

Min svåraste fråga är ändå hur mycket skuld jag ska ha. Hur mycket har ni i förhållande till tillgångar och årsinkomster? Varför har ni just den skulden? Mitt hushåll har just nu ca 65% soliditet och lån på 3,8 ggr årsinkomsten före skatt. Det har mest bara blivit så för att det känts lagom. Skulderna har tillkommit vid husköp och fritidshusköp. Jag skulle vilja motivera min skuldsättning bättre för mig själv än att det bara blivit så. Har möjlighet att direkt öka soliditeten till 100 % och minska till ca 45-50% utan att påverka nuvarande konsumtionsnivå eller sälja hus eller fritidshus.

29

Det där med att inkludera ett eventuellt utrymme för utökade lån tex på huset i hinken bör man nog ha vissa reservationer mot. En anledning att inte inkludera sitt potentiella låneutrymme är att om en ändrad livssituation uppstår, man tex förlorar jobbet eller något annat som gör att ens inkomst inte är den samma, då får man största sannolikhet inte utöka sina lån.

1 gillning
30

Nä, när man blivit av med jobbet kan man ju inte låna upp mer. Men nu har jag den möjligheten och kan nu komma fram till en lämplig nivå på lånen.

Ingen som vill dela med sig av eran situation på soliditet och lån i förhållande till inkomst? Gärna med motivering till varför den är vad den är.

1 gillning
31

För min familj ligger vi idag på en soliditet på 82-84% lite beroende på hur man värderar fastigheten och en skuldsättningsgrad på 2,5 ggr totalt och 2,3 ggr enbart på boendet. Huset är belånat till ca 35-40%. Värdepappersdepån är belånad till ca 5-6%

När jag räknar soliditeten så är enbart fastighet, värdepappersportfölj med på tillgångssidan, bilar, båtar etc. ser jag mest som konsumtion med fallande värde.

Har under flera års tid funderat på hur boendet ska hanteras ur flera aspekter, exempelvis tillgångsallokering, finansiering och eget kapital.

Det jag har kommit fram till efter en del funderande den senaste tiden är att familjen har för mycket eget kapital bundet i fastigheten och har skickat in bolånepapper för att öka bolånen till 50% belåningsgrad. Då kommer soliditeten att sjunka till 76-77% och skuldsättningsgraden öka till ca 3,4 ggr på boendet och 3,7 totalt. Räntan på bolånen är >1% i dagsläget. De frigjorda kapitalet kommer att läggas till kapitalet som investeras i en balanserad portfölj innehållande aktier, räntor och guld där jag räknar med att den långsiktiga avkastningen blir högre än 1%…

Som jag ser det så är en belåningsgrad på 50% på en bostadsfastighet i princip riskfri, det är väldigt osannolikt med ett prisfall på 50% innan man ligger back. Dessutom undviker man amorteringskravet så man slipper den påverkan på det dagliga kassaflödet.

Den lilla värdepappersbelåningen som jag har idag ligger med en ränta på 0,89%. Det man skulle kunna tänka sig är en värdepappersbelåning på exempelvis 25% som innebär att man ligger med ganska god marginal för att få en höjd ränta till 1,99% som jag tycker är det mesta man ska betala för en kredit i dagsläget, blir finansieringskostnaden högre så är säkerheten för dålig för lånet. Skulle man öka belåningen på den belåningsbara delen av portföljen så skulle det i vårt fall innebära att den totala skuldsättningsgraden ökade till 4,7 ggr och soliditet på 73-74%. Den skuldsättningsgraden är inget jag skulle ligga sömnlös över då säkerheten är så god. Har själv redan idag möjligheten att öka värdepappersbelåningen ytterligare så att man börjar närma sig 40% värdepappersbelåning och då skulle skuldsättningen bli 5,7 ggr och soliditeten 71-72%, även detta inte helt orimligt.

När det gäller värdepappersbelåningen så har jag i dagsläget inte tänkt öka den.

Att jag väljer att öka belåningen på fastigheten trots att räntan på värdepappersbelåningen är några punkter lägre beror på att volatiliteten på fastigheten är lägre och det är minimal risk att man kommer att hamna i en situation där säkerheten blir för låg och man tvingas betala delar av skulden. Ovanpå detta så har hushållet idag en inkomst som gör att man får låna på fastigheten, om några år så är det inte säkert att man vill eller kan jobba så mycket, bäst att passa på.

Skuldsättningsgraden är ett trubbigt mått som bankerna använder när man tittar på bolån, jag tror måttet inte är riktigt relevant när man börjar använda det inklusive värdepappersbelåning, det är inte arbetsinkomsten som ska täcka räntekostnaden för lånet utan avkastningen på värdepappren som är säkerheten för lånet. Vad jag vet så räknas inte värdepappersbelåning in i skuldsättningsgraden då den normalt inte syns i uppgifterna från exempelvis UC.

Att öka belåningen på fastigheten och frigöra kapital till investeringsportföljen kommer att öka storleken på det investerade kapitalet med miljonbelopp. 1 MSEK ökad belåning som investeras till 5% avkastning med 1% räntekostnad genererar en avkastning på 40 tkr/år extra före skatt, några tusenlappar mindre efter skatt om man räknar med att kapitalet är investerat på ISK. Eller vänd på det, att för 833 kr/månaden i ökad räntekostnad så kan värdet på depån öka med 4166 kr/månaden, känns smartare än att spara 833 kr till depån varje månad.

När det gäller bolån så tror jag att lånetak och amorteringsregler är väl balanserat ur ett riskperspektiv, lägger man till målet att vara under 50% belåningsgrad den dag man tänker sluta arbeta så är det välavvägt så länge man inte konsumerat upp pengarna…

Tittar man på värdepappersbelåningen så håller man sig till de nivåer som innebär att man med säkerhet får den lägsta ränteklassen på exempelvis Nordnet så är det relativt säkert.

Vilken soliditet man ska ha blir i praktiken en produkt av ovan, har inte räknat på det men en soliditet lika med åldern kanske är ett bra mått?

Så tänker jag.

3 gillningar
32

Tack för mycket bra svar! :+1:
Jag håller med dig i det mesta tror jag. Har dock aldrig suttit med belånad portfölj i nedgång och på riktigt känt av hävstången åt fel håll. :anguished: sedan är det ju två i hushållet som ska vara med på ekonomiska beslut och sova gott på natten. Det gör ju att man kan behöva kompromissa för att hitta rätt nivå.

Ditt räkneexempel visar ju rätt tydligt att en miljon mer eller mindre i portföljen gör rätt stor skillnad för resultatet. Lägg till lite ränta på ränta på det så inser man att det blir rätt viktigt att hamna rätt i belåning.

Visst ser bolånereglerna ut så att banken inte kan kräva in extra säkerhet eller extra amortering så länge som man betalar överenskommen ränta plus amortering? Alltså om marknadsvärdet på säkerheten sjunker under lånebeloppet sitter man inlåst i boendet snarare än att bli utslängs på gatan.

Tumregeln med en soliditet lika med åldern är nog rätt bra! Kanske med en topp vid pensionsåldern för att sedan sjunka mot livets slutskede.

1 gillning
33

Det är riskfritt vad det gäller bostadens värde, det håller jag med om. Men andra aspekter kan vara värda att tänka på som gör att högre lån kan vara en sämre idé. Detta beror förstås på hur stora lån det gäller. Men det kan ju exempelvis vara ett mål att klara sig på sin pension för allt löpande. Har man hög belåning och räntorna råkar vara höga när man går i pension kanske man inte gör det. Likaså vad det skulle innebära om ens partner plötsligt inte kan bidra till ekonomin av någon anledning. Här kan man ju iofs ha en plan B (hyra ut delar av boendet eller likande). Och rationellt kan man tänka: men då flyttar jag/vi. Men jag tror att det är rätt skönt att känna att man har valfriheten att kunna bo kvar om man vill i händelse av kris eller när man går i pension.

1 gillning
34

Jag tror att en av styrkorna med att behandla alla skulder och tillgångar lika är att det inte “fladdrar” så mycket då fastighetens värde är mindre volatilt. Att enbart titta på värdepappersbelåningen blir mycket mer “berg och dalbana”

Om man tar ett exempel

Värde fastighet 5 000 000 kr
Lån fastighet 2 500 000 kr
Värdepappersportfölj 2 000 000 kr
Belåning värdepappersportfölj 25% = 500 000 kr

Totala tillgångar 7 000 000 kr
Totala skulder 3 000 000 kr
Eget kapital 4 000 000 kr
Soliditet = 57 %

Vid ett börsfall där portföljen går ned med 30% (60/40 portfölj) så ökar portföljbelåningen till 36 % fortfarande så att man inte får ökad räntekostnad hos Nordnet.

Tittar man vad som händer på totalen efter ett börsfall är att

Värde fastighet 5 000 000 kr
Lån fastighet 2 500 000 kr
Värdepappersportfölj 1 400 000 kr
Belåning värdepappersportfölj = 500 000 kr = 36%

Totala tillgångar 6 400 000 kr
Totala skulder 3 000 000 kr
Eget kapital 3 400 000 kr
Soliditet = 53%

I exemplet ovan har värdepappersportföljen gått ned med 30% men det egna kapitalet med har gått ned med 15%

Här ser man lite vad en “lågbelånad” fastighet gör för den känslomässiga stabiliteten i ekonomin som jag tycker att man ska tänka på när det kommer till frågan om värdepappersbelåning, det totala egna kapitalet svänger inte så mycket procentuellt sett… Det är totalen som är viktig för mig, sen kan jag kanske tycka att vara under 60% soliditet för egen del är offensivt.

Att man ska vara överens inom familjen är självklart, och alla ska förstå vad man gör och varför. Då är en genomtänkt plan bra att ha.

3 gillningar
35

Belåning av fastigheten för min del är inte att frigöra kapital för konsumtion utan för investeringar i tillgångar som ger en avkastning, dvs kapitalet finns tillgängligt fast i ett annat tillgångsslag och bör generera en avkastning som är större än bolåneräntan.

Detta innebär även att man vid exempelvis pension kan välja att minska belåningen på fastigheten och ta från sin värdepappersdepå om det då känns rätt. Alternativt låta en del av avkastningen från värdepappersdepån låta betala räntorna, någon gång ska man ju använda sparkapitalet.

Eller som Churchill sa " Plans Are Worthless, But Planning Is Everything" Bara genom att tänka och planera så gör man sig förberedd för framtiden.

36

Efter att ha funderat lite på tumregeln du föreslår så har jag kommit fram till att det nog funkar bäst om det i princip bara finns tillgångar i form av bostad. För min del som är 35 år skulle jag då eftersträva belåningsgrad på 65 % på bostaden. Vilket känns rimligt. Amorteringskravet gör att man då behöver amortera 1% per år, vilket gör att man per automatik följer tumregeln även framåt. Om bostadsvärdet fortsätter att gå upp bör man då låna upp mer lite då och då.

Men om jag har en värdepappersportfölj som har lika stort värde som bostaden så bör jag enligt en sådan tumregel belåna den också till 65% :scream:. Alternativt belåna bostaden till 85% och värdepappren till 45%. Det blir en svängig resa framåt då!

Kan man tänka sig att modda tumregeln till något sånt här:
Fastighetslån soliditet lika med ålder upp till 50 års ålder. Därefter konstant 50%.

Värdepappersportfölj soliditet =100% minus 2xantal år till dess pengarna skall användas. Dock ej lägre soliditet än 70%.

Det där blev alldeles för krångligt för att kallas tumregel… :sweat_smile:

37

När det gäller nivån på soliditeten så är det inte helt färdigtänkt, tänkte från början mest på unga människor som köper sin första bostad.

Det är här fyra hinkars principen kommer in, i alla fall i min version

Först så ska du se till att det finns pengar till en buffert och en mellanriskhink. Dessa ska vara obelånade och med relativt låg risk och ska i princip klara dina behov de närmsta 4-5 åren. Detta skapar arbetsro för den långsiktiga hinken där jag kan tänka mig en belåning.

Det som kommer att hända är att det belåningsbara kapitalet i hink 3 blir väsentligt mindre, lägger man dessutom till kravet att man ska klara exempelvis Nordnets villkor att med marginal klara den lägsta räntenivån, ska man klara ett fall värdefall på 30% på depån utan att åka upp till nästa räntenivå så innebär det i praktiken en max belåningsgrad på hink3 på 25%.