Jag är en nittonårig kille som till största sannolikhet kommer börja läkarprogrammet i Uppsala till hösten. Jag har verkligen snöat in på idéen att köpa en egen lägenhet, dels för att tidigt komma in på bostadsmarknaden men också mycket för själva känslan att äga sitt boende. Ett snabbt överslagsräknande visar att det blir antingen billigare eller ungefär lika dyrt att äga som att hyra en studentlägga, inkluderat amortering på 1%. Min tanke är att först hyra ett rum i korridor eller liknande i en termin eller två för att känna in staden och känna om det är rätt för mig för att därefter eventuellt köpa eget.
Jag har haft turen att ha föräldrar som satt upp ett ordentligt barnsparande till mig och har även sparat en hel del själv under min uppväxt. Jag har i nuläget totalt ca 450tkr sparade fördelat i ungefär 90% globalfonder och 10% räntefonder. Jag jobbar 80% och kan därför spara ungefär 9000kr varje månad. Dessa pengar lägger jag i en globalfond. Förhoppningsvis har jag alltså minst 500tkr sparat då jag börjar plugga. Lägenheterna jag tittar på och som känns realistitska ligger i spannet 1.5-1.8mkr. Eftersom jag kommer gå på CSN har jag inte en chans att få ett eget bolån, men som tur är är mina föräldrar beredda att gå in som medlåntagare. Tanken är dock att jag själv ska stå för alla lånekostnader.
Nu till mina funderingar:
Först och främst: är jag helt tokig som överväger att köpa lägenhet och ta bolån som student med CSN? Finns det någon rimlighet i att göra så? Känns som att nästan alla endast hyr för att sedan köpa efter examen.
Bostadsmarknaden i Uppsala: är det för riskabelt att investera i en lägenhet som jag eventuellt kommer sälja om 5 år? Läkarprogrammet är 6 år och givetvis vet jag inte hur framtiden blir efteråt. Kanske stannar jag i Uppsala, kanske flyttar jag någon annan stans men kan hyra ut lägenheten.
Jag har kikat på Swedbanks Bostartspaket. De erbjuder 2.59% ränta bunden i 3 år för förstagångsköpare. Spontant låter detta ganska attraktivt, men samtidigt stannar jag hellre hos Nordea som jag har i nuläget vilket leder in på nästa fråga;
Vår familj har rätt så stort engagemang hos Nordea och vi har en bra kontakt där som tidigare erbjudit mycket förmånliga villkor och räntor. Tror ni det går att förhandla ner räntan ännu bättre där än Swedbanks erbjudande?
Jag har koll på att det med en sån kort horisont (1-2år) är bäst att ha pengarna på sparkonto och inte börsen. Ca 80% av mitt kapital ligger just nu i ett ISK hos Nordea, och deras sparräntor är ju som känt rätt så kassa. Om jag ska dra mig ur börsen och flytta pengarna till ett sparkonto vill jag helst ha dem hos typ Northmill eller annan nischbank med bättre ränta. Tror ni detta skulle påverka min förhandlingsposition hos Nordea, eller bryr de sig inte om var man har sparat ihop kontantinsatsen? Kan tillägga att dem pengarna fram till min artonårsdag låg i en aktivt förvaltad tjofräs-fond med typ 1.8% i avgift som Nordea varmt rekommenderade mina föräldrar en gång i tiden…
Slutligen: om vi ponerar att jag köper för 1.7mkr räcker det ju med en kontantinsats på 255tkr. Är det dumt att gå in med hela mitt kapital för att minska månadskostnaden, eller ska jag behålla resterande del på börsen? Om jag vid köpetillfället har 500tkr får jag skillnaden till ca 800kr/månad i räntekostnad om jag går in med hela kapitalet vs endast 15% (med en ränta på 2.59%). Tänker att det som student ändå är en inte helt obetydlig slant?
Hoppas det går att förstå mina tankar och funderingar, tack så mycket på förhand!
Helt galet behöver det inte vara. Man får dock akta sig lite för att jämföra månadskostnader rakt av. Transaktionskostnaden (mäklararvode med mera) till försäljningen skulle till exempel utslaget på några år bli 500-1000 kr i månaden. Inte något man tänker så mycket på när priserna skenar…
Kassaflödet borde inte vara något stort problem, du kan ju alltid amortera senare, men fundera på hur det skulle påverka ditt liv om du efter 5-6 år har en bostad som är värd 10% mindre än du köpte den för. Eller 20%. Bo kvar längre? Flytta till hyresrätt för att spara ihop till en ny kontantinsats?
Kan inget om just Uppsalas bostadsmarknad, men att ta bolån hos en bank du är bekväm med med rörlig ränta initialt och sedan leta runt när köpet gått igenom är ofta en bra idé.
Får kanske en felaktig känsla att Du är rädd att missa en uppgång på bostadsmarknaden.
Den som köpte en 1:a i slutet av 80-talet o sedan försökte sälja i mitten av 90-talet gjorde en brakförlust, framför allt om vi pratar i %.
Jag tror inte att bostadsmarknaden i Uppsala de närmaste 5-7 åren kommer att rasa men att anta bostäder kommer stiga mer än dina räntekostnader under samma tid är trots allt en viss risk. Min egen gissning är inte att 1:or i Uppsala kommer att stiga speciellt mycket de närmaste 5-7 åren
Jag har gjort exakt det som du funderar på. Jag skulle inte se frågan främst som ekonomisk. För mig blev det inte så bra. Det hade iofs främst med andra saker än själva lägenheten att göra. Jag sålde av lägenheten och flyttade till korridor i Flogsta. Det var ett helt och hållet vettigt drag och egentligen allt blev bättre sedan.
Det som skulle kunna ge en annorlunda bild vore om man är äldre och inte trivs i studentmiljön. Är man runt 30 passar man inte riktigt in på många ställen.
Känner till Uppsalas bostads marknad. Jag köpte själv lägenhet som student, dock i en annan stad på 90-talet. Grattis till att gå läkarprogrammet i Uppsala. Jag har undervisat på den utbildningen. Börja med att hyra och se hur du trivs med utbildningen. Kolla därefter in olika områden. Det är olika prisbilder beroende på var man vill bo.
Jag köpt både lägenhet och hus i samma ålder och de var en av de större misstagen jag någonsin gjort, man vet aldrig vart livet tar en och att låsa fast sig själv är som att skjuta sig i foten.. speciellt om du tex inte har flickvän osv.. inte alls sagt hon vill bo där du köpt bostad. Ofta också då man är ung och ivrig att skaffa första boendet så betalar man alldeles för mycket och hela “tänkta vinsten” blev förlust och de skulle varit billigare att hyra..
Viktigt att poängtera är också att genom att köpa något så vinner du på LÅNGSIKT men de tjugo kommande åren har du strypt kassaflöde..
Det kan va rätt för dig men det kan också va en rätt stor fälla
Jag blev förhållandevis ensam. Jag trivdes inte med det program jag börjat på. Det fanns inte så många bra personer att umgås med där. Sedan träffade jag förstås andra men de hade ju sina sammanhang. De hade trevliga kursare att umgås med. Senare bytte jag program och då blev allt mycket bättre. Det blev då tydligt att lägenheten var det slutgiltiga hindret för att det skulle bli bra. Att sälja den var helt rätt.
Det var mycket enklare när man i en korridor hade det sociala sammanhanget serverat. Dessutom hade jag en rad kompisar som bodde nära. Det är svårt att undvika det när man bor så. Det var bra att ha samma sorts liv som alla andra. Ingen var ju direkt beroende av att komma till mig när de kunde sitta och spontanfika i korridoren.
Det ekonomiska känns som en total icke-fråga. De stora prisökningarnas tid är över.
Alltid spännande med våra spågummor här på forumet, som har full koll på exakt vad som ska hända i framtiden.
Rimligt dock att inte se det från ett ekonomiskt perspektiv. Går det att lösa korridor eller hyresrätt så är ju det smidigare, men vill man välja var man ska bo och bo i ett lite finare område så är ju Brf ofta det enklast sättet att nå det målet.
Inget märkvärdigt. De stora prisökningarna som vi hade tidigare handlade om att räntan förändrades. Sedan kan priser gå både upp och ner och det är rimligt att räkna med båda scenarierna.
Ingen vet vad som ska hända framöver, hade vi vetat det hade vi varit världens rikaste personer, vilket vi inte är. Men alltid roligt att gissa och diskutera olika scenarier såklart!
Priserna på bostäder kan rusa i flera decennier, speciellt med hög inflation, som exempel. De kan också sjunka eller stagnera, vi vet inte alls vad som väntar.
De kan de absolut göra men aktier är i normala fall en bättre värdebevarare än lägenheter. Normal prisökning på lägenheter är 1-2% och 7-8% på aktier. Sedan finns en hävstång i bolånet som kan förbättra utfallet men det är ändå klart osannolikt med en prisutveckling som är bättre än börsen.
Håller helt med, bostäder är för att bo i och aktier finns för att investera i.
Sen att guld och bostäder gett riktigt bra avkastning senaste decennierna är lite intressant. Verkar inte finnas något rätt eller fel egentligen, man måste bara ha tur.
Tur kan man ofta ha ifall man äger guld, bostäder och aktier, någon av de tre kommer gå bäst, men bra om man äger alla tre. Kanske räcker med bostäder och aktier, så har man ganska bra bas tycker jag.
Jag har pluggat i Uppsala och känner inte alls igen att korridorlivet är nödvändigt för upplevelsen. Tvärtom levs studentlivet främst på nationerna och är inte avhängigt var du bor. Jag bodde i en del av tiden i egen lägenhet och en del i en nationskorridor och det var verkligen ingen skillnad. Har man kompisar som bor i korridor och vill njuta det livet kan man väl hänga med dem där? Flogsta skulle då, en gång för länge sedan, undvikas till vilket pris som helst - där bodde bara sådana som inte fick annat boende. Jag tycker definitivt att du ska satsa på en egen lägenhet du kanske inte kommer göra det stora klippet men hyr man kammar hyresvärden in evt ökning i fastighetens värde och minskar fastighetens värde så vill ju fastighetens ägare bli kompenserad då också.
Tack alla för svar! Vill förtydliga att jag precis som ni säger ser bostaden som just ett boende, inte en investering för mina pengar. Förväntar mig inte alls en avkastning som överträffar börsen utan vill mest känna mig trygg med att jag i vart fall inte förlorar pengar. Sen är det ju givetvis också mer utav en emotionell fråga än ekonomisk. Får helt enkelt se hur jag känner efter ett tags plugg. Just nu är det mycket själva känslan av att äga sitt boende som lockar, sen är ju också det faktum att man betalar pengarna till sig själv och inte en hyresvärd lockande. @cotten , hur fungerade det för dig med bolånet? Är lite orolig att banken erbjuder en hög ränta iom att det ändå måste vara en större risk från deras sida än en “vanlig” bolånekund.
Jag hade personligen avstått från att köpa ur ett socialt perspektiv och försökt hitta ett bra student boende helst i korridor. Bodde själv kvar i hemstaden under studietiden och bodde i en egen lägenhet, ångrar ett jag inte flyttade och bodde i korridor. Testade det temporärt i 6 månader och även om det är jobbigt ibland så tror jag det är mer givande än att hänga själv i en lägenhet.
Känns som att nästan alla endast hyr för att sedan köpa efter examen.
