Det hade varit en revolution p.g.a. okunskap och ignorans.
3 gillningar
Kapitaltäckningskravet skiljer sig åt mellan olika banker och består av en rad olika poster, bland annat kapitalkonserveringsbuffert, institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert, systemriskbuffert, buffert för både globala och andra systemviktiga institut, etc. De 8% du talar om (jag tror att du syftar på Pelare 1-kraven) är bara en del av kapitalkraven.
Om vi tar två konkreta exempel hamnade Handelsbanken på ett totalt kapitalkrav på 19% vid årsskiftet och Swedbank på ca 19,1%. Ganska långt från 8% alltså.
En del av det måste utgöras av kärnprimärkapital, där inte allt eget kapital får räknas in, och på den nivån låg kraven på 14,85 respektive 15,2% för bankerna, så inte heller om vi räknar på den nivån är vi nära 8%.
Och 25% riskvikt för svenska bolån är ett golv, inte en fast nivå. 25% är visserligen så högt satt att det i praktiken blir ett normalvärde snarare än ett golv, men du kan inte låna ut hur riskfyllt som helst och ändå räkna på 25%.
Dessutom finns bruttosoliditetskrav som gör att du inte skulle kunna komma ner i 2% ens om ifall någon viss bank vid ett visst tillfälle skulle ha ett kapitalkrav på 8%.
I praktiken, om exempelvis Swedbank vill behålla sin totala kapitalrelation (24% vid årsskiftet), så binder utlåning av svenskt bolån på 100 kr ca 6 kr i kapital.
För övrigt har som väntat tråden fyllts av massa andra felaktigheter, men det är hopplöst att gå igenom alla.
3 gillningar
Det stämmer att 8% bara är pelare 1. Svenska banker verkar ligga på 14-20% kapitaltäckning vilket innebär 3,5 - 5 kr per utlånad hundralapp.
1 gillning
Pengarna kan komma från inlåning också.
Att penningmängden varierar upp och ner varje dag i en ekonomi är fullständigt naturligt! Något annat är helt omöjligt i en fungerande ekonomi.
Att därmed säga att bankerna förstör pengar i samband med amortering av lån ger fullkomligt fel associationer. Tvärtom en amortering från en skuldsatt låntagare, ofta gjord från intjänad lön är därför positivt.
Kreditförluster för banken är däremot förstörda pengar, de kommer alltid tillbaka. Amorterade pengar kan däremot banken låna ut på nytt.
1 gillning
Jag hoppas att du läser resten av inläggen i tråden och inser hur fel du har. En bank är inte som andra företag. Banker kan skapa pengar!
“Affärsbankspengar skapas av bankerna.”
"Istället skapas nya (affärsbanks)pengar, nya insättningar, ur tomma intet när bankerna lånar ut, oberoende av mängden sparkontopengar och bankreserver. "
“Så gör banken pengar av luft”
“…då skapas faktiskt de pengarna ur tomma intet.”
Banken skapar pengarna i samband med att dom lånas ut. Det kan inte min kompis göra.
1 gillning
Efter att ha jobbar mer än 40 år i bank, så kan jag försäkra dig om att din bild är extremt förenklad.
När en bank lånar ut pengar leder det till i många fall att penningmängden höjs i samhället. En bank kan däremot aldrig med säkerhet skapa pengar åt sig själv. Man har aldrig full koll på var pengarna tar vägen. Banken måste därför ha kapitalet först.
Här kommer ett par exempel på när man inte (!) skapar pengar i samband utlåning.
En kund lånar 1 miljon för att köpa ett hus för 2,5 miljoner belånat till 2,0 miljoner. Lånet löses givetvis. Inte sjutton skapad det några nya pengar här. Tvärtom. Mängden pengar i banken minskar på grund av att kundens inlåning minskar.
En bankkund lånar 500 000 för att köpa en veteranbil från USA. Penningmängden i banken minskar.
En komun lånar 200 miljoner i banken för att bygga ett äldreboende.
Som svar på min förklaring kommer sedan invändningen. Ja, men pengarna skapas ju när pengarna sätts in på kundes konto. Att pengarna tas ut minuten efter bortser man ifrån. Detta är ju lika intelligent som att påstå, att man har pengarna kvar på lönekontot även efter att man har betalt sina räkningar.
Om det vore så enkelt att skapa pengar skulle ju varenda börsföretag, kommun och region bilda en egen bank. 
. Riktigt så enkelt fungerar det inte .
1 gillning
Självklart är det en förenkling. Är det några faktafel i de citat/länkar som jag postade?
1 gillning
Det spelar ingen som helst varifrån pengarna kommer. Det är inte relevant.
Det spelar ingen roll om vattnet kommer från himlen eller vattenslangen. Gräsmattan blir vattnad ändå.
Att det är positivt förändrar inte på något sätt det faktum att pengarna förstörs. Det är positivt att förstöra gifter också.
Nej, vad jag försöker förklara gör dig är att
1.Utlåning inte med automatik innebär att det skapas nya pengar. Se mina exempel.
- När banken lånar ut pengar höjs i de flesta fall att penningmängden i systemet. Den enskilda banken måste i varje fall ha pengarna i förväg som man lånar ut. Även penningmängden ökar så är det ingen automatik i att den enskilda banken får lånebeloppet in som inlåning, snarare tvärtom.
Många läser de inlägg som du bifogade “som fan läser bibeln”. Inläggen är oerhört förenklade. Man får därför en skev bild av verkligheten. Skulle det vara som en del tycks tro, skulle ju Riksbanken inte fungera.
2 gillningar
Utlåningen till bostäder i Sverige finansieras inte genom att banken trycker på en knapp och pengar kommer ur intet. Läs gärna bifogade info.
Att vantolka artiklar på nätet som i grunden handlar om nationalekonomi är en sak, här beskrivs hantverket. Nu lägger jag av, fungerar inte detta, så känns det meningslöst att fortsätta.
3 gillningar
Jag förnekar inte att det finns bostadsobligationer men det motsäger inte det faktum att bankerna också kan skapa pengar ur tomma intet. Även det du skriver och länkar till är kraftigt förenklat. Det går inte att komma runt på ett forum eller i en kort artikel.
Som flera redan har skrivit så behöver inte banken ha lika mycket pengar som dom lånar ut. Det som kallas för kapitaltäckningskrav eller fractional-reserve banking.
Nej, det har du missuppfattat totalt.
Bankernas kapitaltäckningskrav innebär att de måste mer kapital än vad de lånar ut. Hur i all världen skulle det se ut annars?
2 gillningar
För att förtydliga. Om en bank har lånat in 10 miljarder och har ett Eget Kaptal på 2 miljarder kan man låna ut 10-11 miljarder beroende på säkerhet , inte 14-15 miljarder.
1 gillning
"Kapitaltäckningskrav är regler som kräver att banker håller en viss mängd eget kapital som de kan använda för att täcka eventuella förluster. "
Fractional-reserve banking is the system of banking in all countries worldwide, under which banks that take deposits from the public keep only part of their deposit liabilities in liquid assets as a reserve.
När det gäller frågan huruvida bankerna skapar pengar genom lån eller inte kanske vi skall se vad Riksbanken skriver?
Bankerna kan tillföra nya privata bankpengar till systemet när de ger ut nya lån. Om en bank till exempel beviljar dig ett nytt lån till en bostad får du en skuld till banken som motsvarar lånet. Samtidigt sätter banken in pengar motsvarande det lånade beloppet på ditt konto. Det är dessa nyskapade pengar som du sedan för över till säljaren av bostaden. På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet.
Kapitaltäckningskrav. Se mitt sista inlägg ovan. När jag jobbade i bank kunde jag Kapitaltäckningskraven i sömnen…
Det som Riksbanken skriver om, inträffar givetvis inte varenda gång. Se mina tidigare exempel.
Hej Tom
Har alltid varit förundrad över denna myt att banker skapar pengar ut ‘tomma intet’.
Jag gör här ett försök att, precis som Nestor, att bringa lite klarhet över det hela.
Något som ofta blandas ihop, vilket Cervenka gör i sin artikel är Kapital och Likviditet. Kapital är förenklat aktiekapital, även om det finns lite ytterligare former av kapital. Om en bank förlorar pengar så är det kapitalet som tar smällen först, dvs aktieägarna. Ju mer kapital banken har, ju mindre risk att staten måste rädda en bank. Svenska reglerare har sedan finanskrisen sett till att svenska banker är extremt välkapitaliserade och så till vida starka när det blåser. Cervenka säger att banken enbart måste ha en liten, liten slant för att låna ut till ett bolån. Det stämmer när det gäller just kapital. Aktieägarna behöver bara stoppa in några % av kapital och detta beror på det man kallar riskvikter. Risken att en bank skall förlora pengar på ett bolån är väldigt liten då bostaden är säkerhet och därför låg riskvikt. skall man däremot låna ut pengar till ett köp av en ny diskmaskin utan säkerhet så krävs det mycket kapital eftersom risken här är hög. Det är också anledningen att det är, typ, Klarna och andra som håller på med den typen av finansiering till helt andra räntor än bolån.
Åter till huvudfrågan, likviditet. När man säger att banker skapar pengar ur tomma intet så tror jag det kommer från just exemplet när en bank ökar sin balansräkning på båda sidorna, in och utlåning. Låt oss ta ett exempel. Du Tom äger lite mark med skog på. Du sågar ner skogen och bygger en sommarstuga på marken med virket du sågat ner. Låt oss för enkelhetens skull säga att du inte har några kostnader, händig som du är fixar du allt detta själv. Du säljer sedan stugan till mig för 2 miljoner kronor. Jag går till banken och får ett lånelöfte på två miljoner. Vi gör upp affären och du får 2 miljoner in på ditt konto och jag har två miljoner i lån. Nu har banken ökat sin balansräkning med 2 miljoner, jag har lånat två miljoner av banken och du har lånat ut 2 miljoner till banken. Har nu banken skapat 2 miljoner ur tomma intet? Nej, banken måste finansiera sin utlåning på ett eller annat sätt och i detta fallet gjordes det med din inlåning. I praktiken görs det hundra tusentals liknande transaktioner i bankerna varje dag men faktum kvarstår, utlåning måste finansieras. Det finns egentligen bara 4 olika källor av finansiering.
1 Deposit. Deposit är till största delen garanterad av staten via insättargarantin. För denna garanti betalar bankerna en viss avgift till staten.
2 Bostadsobligationer. Så kallad säkerställd marknadsfinansiering där kunderna lån ligger som säkerhet. Väldigt liten risk att köparna av dessa obligationer skall förlora några pengar.
3 Seniora obligationer. Så kallad icke säkerställd marknadsfinansiering.
4 Aktiekapital. Som jag nämnde tidigare finns det olika former av kapital där risken skiljer sig något åt.
När det skiter sig för en bank så betar man av underifrån, först ryker aktieägarnas pengar. Sedan ryker pengarna för seniora obligationsägare och så vidare.
Hur som helst, det är dessa fyra olika typer av upplåning som finansierar bankens utlåning. I teorin skulle en bank, upp till en viss nivå, kunna låna ut till bolån. Därefter ta dessa bolån och skapa en bostadsobligation. Gå till Riksbanken och panta obligationen och få ett lån av Riksbanken. Funkar dock inte i praktiken mer än i ett nödfall.
- Räntan Riksbanken kräver på lånet är så hög att det aldrig funkar som affärsmodell.
-Riksbanken och Finansinspektionen skulle fråga banken, ’vad faan håller ni på med’? Att en bank måste låna pengar av sin centralbank är värre än digerdöden. Ingen annan skulle låna ut pengar till banken om det kommer ut att man är i en sådan prekär situation att man inte kan finansiera sig själv. Det skapar en ’bank run’ där banken till slut går under för att upplåningen försvinner. Så tyvärr stämmer inte heller påståendet att man bara kan gå till riksbanken och hämta pengar.
Så tyvärr är det så tråkigt att en bank faktiskt är som vilket annat företag som helst, inget trolleri utan man måste finansiera utlåning med inlåning.
Samma sak gäller för de sk Bolåneutmanarna som Borgo och Hypoteket. Dessa är också banker men sliter med sin finansiering som ofta är dyrare än bankerna billiga inlåning. Inte heller dessa banker har någon sedelpress. Det är också anledningen till att dessa utmanare idag har röda siffror, finansieringen, och deras kostnader, är högre än räntan på deras bolån.
Hoppas detta har skapar lite mer klarhet hur saker hänger ihop. Det är en komplex materia men faktiskt väldigt intressant. Sedan kan vi snacka en hel del om Riksbankens QE och QT men det får vi ta nästa gång.
2 gillningar
Jag håller med om de du skriver. Ser inte heller att det motsäger det som Riksbanken skriver:
Bankerna kan tillföra nya privata bankpengar till systemet när de ger ut nya lån.
På så sätt skapar nya lån nya pengar i systemet.
Eller som tråden heter: Låna från bank = skapa pengar?
Jag skulle påstå att här har banken skapat 2 miljoner ur tomma intet.
Banken skapade samtidigt en skuld och nettot av dessa är noll. Detta är både rimligt och väl fungerande. Bara för att det sker “ur tomma intet” betyder det inte att det är varken problematiskt eller dåligt. Det är i princip en ren form av pengar, negativ skuld. Pengar är skuld.
4 gillningar
Ett inspel:
Man kanske ändå i diskussionen ska skilja på pengar och ”pengar”, dvs å ena sidan av Riksbanken utgivna kronor och å andra sidan skulder på dessa kronor som skapas när banken upprättar lån? Det vi i dagligt tal kallar pengar är i själva verket nästan aldrig kronor utan skulder på kronor. Även om de, pengarna och ”pengarna” till vardags kan uppfattas som samma sak, är det i själva verket fråga om olika saker; en bank kan aldrig skapa pengar via lån, däremot ”pengar”, alltså skulder på pengar.
Bra, känns som vi då avlivat myten att banker har en sedelpress i källaren och inte behöver finansiera sig! I alla fall i denna tråden….