Hur ser ni på att belåna huset och köpa lägenhet till barn? Jag och min fru står som 90% ägare av lägenheten och 10% står på barnet. Tanken är att barnet tar över lånet efter 5-7 år när inkomsten är stabil.
Vad skulle problemet var? Rent allmänt är det väl helt i sin ordning. Vad som är bra eller dåligt handlar mer om vilket objekt man väljer, vad det kostar och sådana saker.
Om jag hade motsvarande situation skulle jag överväga att köpa en större lägenhet än barnet behöver här och nu för att möjliggöra uthyrning eller att bo tillsammans med sambo. Det kan förstås bero på orten och privata förhållanden vad som är lämpligt men om den extra kostnaden för ett rum till inte är något hinder skulle det sannolikt förbättra den ekonomiska totalbilden ganska ordentligt. Det är trots allt väldigt billigt att låna och priserna för boende på andrahandsmarknaden är höga.
Att köpa lägenhet med uthyrningsdel är helt klart ett spännande alternativ. Problemet är att det finns så få sådana lägenheter på marknaden och att det genast blir en betydlig större affär. För vår del som har 3 barn blir nog den lösningen svår.
Precis. Är man dessutom pensionär är det inte helt lätt när lånebeloppen drar iväg.
Jag syftar inte på lägenhet med uthyrningsdel. Det är något smalt och udda. Jag jag syftar på nu är att köpa en större lägenhet än vad behovet direkt är. Det skulle då bygga på att barnet hyr ut ett rum till en kompis eller slipper köpa ny lägenhet när det blir dags att bli sambo. Med uthyrning är det möjligt att ha en aggressiv amortering och på några års sikt kan det gå ihop sig utan problem.
Om man ska hyra ut rum så är planlösningen viktig. Det är t.ex. en fördel att ha en hall med dörrar till flera rum snarare än en öppen planlösning där man måste gå genom ett rum för att komma till nästa.
Om det handlar om att köpa flera lägenheter till flera barn borde frågan ha ställts på det sättet från början eftersom det då sannolikt handlar om betydligt större belopp i relation till fastigheten som ska belånas. Sedan handlar det ju också om hur gamla barnen är i förhållande till varandra.
Jag känner flera som köpt en lägenhet som barnen fått ha som startlägenhet i några år. Den har alltså bytt ägare från ett barn till nästa enligt ett överenskommet schema och barnet förväntades då under de åren ha sparat pengar, stått i bostadskö, fått en studentlägenhet eller ordnat det för sig på annat sätt.
Då det är 7 år mellan barn 1 och 3 så hoppas jag att de det blir en smidig överlappning mellan barnen. Tanken är att vi är tillbaka på ruta noll rent lånemässigt när vi går i pension.
En uppenbar svaghet med modellen rent allmänt är att det t.ex. i Stockholmsområdet inte alls är givet att en person själv är kreditvärdig även om inkomsterna har stabiliserats. Nu kanske planen inte är att specifikt köpa lägenheter i Stockholmsområdet till alla barnen men en hel del yrken är sådana att man i princip måste bo i Stockholm för att kunna jobba inom yrket.
Ja det där med kreditvärdighet blir en annan femma. Det känns som en problem som är svårt att sia om. Men helt klart något att beakta. Tack för responsen.
En annan aspekt är att de bolåneinstitut som erbjuder riktigt låga räntor som regel inte accepterar medlåntagare och olika specialarrangemang.