Om sparande och fondägande i Sverige | Undersökning från Fondbolagens förening

Kom över följande undersökning som gjorts av Fondbolagens förening (data) samt ytterligare en rapport "Fondägandets struktur i Sverige (220428)". Rätt intressant faktiskt.

Några saker som stack ut för mig

  • 58 % sparar mindre än 2000 kr totalt per månad. Endast 15 % sparar mer än 5 000 SEK / mån.

  • 72 % månadssparar

  • Män tycker att de har bättre kunskap än kvinnor om privatekonomi (ändå har kvinnor bättre avkastning. :exploding_head:)

  • Målet med sparandet är: 1) Pension, 2) Buffert, 3) Hus / lägenhet, 4) Resor

  • 7 av 10 hushåll delar på ansvaret för ekonomin

  • 43 % tar råd från banken eller annan professionell rådgivare :cry:

Visa ett urval av frågorna och svaren

1. Sparar du privat i fonder?

Total Man Kvinna
Ja 70% 72% 68%
Nej 30% 28% 32%

2. På vilket sätt sparar du privat i fonder?

Total Man Kvinna
Jag månadssparar 72% 71% 74%
Jag gör engångsinsättningar 32% 37% 28%

3. Hur mycket sparar du varje månad?

Total Man Kvinna
1-499 kr 15% 13% 18%
500-999 kr 18% 16% 20%
1000-1999 kr 25% 26% 25%
2000-4999 kr 23% 24% 22%
5000 kr eller mer 15% 18% 11%
Vet ej 3% 3% 4%

4. Vad är ändamålet med ditt privata fondsparande?

Total Man Kvinna
Buffert 58% 59% 58%
Pension 62% 58% 66%
Hus/Lägenhet 22% 22% 22%
Resor 12% 12% 12%
Bil, båt, mc 5% 7% 3%
Heminredning 2% 2% 1%
Annat 5% 6% 4%
Vet ej 3% 4% 2%

5. Hur resonerar du i allmänhet när du väljer fond?

Total Man Kvinna
Jag lyssnar på tips från familj och bekanta 22% 16% 27%
Jag läser om fonder på webben och i media 28% 35% 19%
Jag tar råd från min bank/annan professionell rådgivare 43% 35% 51%
Jag letar aktivt själv efter en fond som passar mina sparbehov 37% 48% 25%
Annat 3% 3% 2%
Vet ej 7% 6% 8%

6. Vilken information är viktigast när du gör ditt fondval?

Total Man Kvinna
Fondens placeringsinriktning 28% 36% 19%
Fondens historiska avkastning 37% 41% 33%
Fondens avgift 46% 55% 37%
Fondens risknivå 53% 53% 54%
Om fonden har en hållbar inriktning 32% 27% 38%
Vet ej 11% 7% 16%

7. Hur skulle du bedöma din kunskap om sparande och privatekonomi (pensioner, skatter och olika sparformer) jämfört med andra?

Total Man Kvinna
Min kunskap är bättre än genomsnittet 23% 33% 13%
Min kunskap är genomsnittlig 56% 51% 61%
Min kunskap är sämre än genomsnittet 16% 12% 21%
Vet ej, ej svar 5% 4% 5%

8. Är dina kunskaper inom privatekonomi generellt sett tillräckliga för att du ska kunna hantera och påverka din privatekonomi?

Total Man Kvinna
Ja, jag har tillräckliga kunskaper 84% 88% 79%
Nej, jag har inte tillräckliga kunskaper 12% 9% 15%
Vet ej 5% 4% 5%

9. Och är dina kunskaper tillräckliga för att du skall kunna påverka din pension?

Total Man Kvinna
Ja, jag har 58% 69% 45%
Nej, jag har inte 30% 22% 40%
Vet ej 12% 9% 15%

10. I ditt hushåll, vem är det som har huvudansvaret för ekonomin?

Total Man Kvinna
Det är jag 26% 33% 18%
Min partner 6% 3% 10%
Vi delar ansvaret lika 62% 57% 68%
Annan 5% 6% 4%
Vet ej 0% 0% 0%

Från rapporten Fondägandets struktur

  • Andelen svenskar (20 år och äldre) som äger fonder direkt i ett fondbolag eller via en ISK är strax under hälften, 45 procent. Om bilden skulle kompletteras med exempelvis innehav av premiepensionsfonder skulle andelen fondägare i befolkningen ligga nära 100 procent.

Från rapporten:

  • Hälften av den vuxna befolkningen äger fonder direkt hos fondbolag eller via ISK.

  • Nästan samtliga vuxna äger fonder i någon form (direkt, premiepension, avtalspension)

  • Historiskt inträffade den stora ökningen av fondägandet under 1980- och 90-talen.

  • Könsskillnaderna i fondägande är mycket små, både gällande andelen som äger fonder och storleken på fondinnehaven.

  • Den enda tydliga könsskillnaden i fondägande är att mäns fondägande är förknippat med en högre risknivå, orsakat av en högre andel aktiefonder och en lägre andel räntefonder.

  • Fondägande ser olika ut över livscykeln. Unga vuxna och ålderspensionärer äger fonder i mindre utsträckning och till lägre belopp än medelålders personer.

  • Utbildning har ett starkt samband med fondägande. Högskoleutbildade personer äger fonder i dubbelt så stor utsträckning som personer med högst nioårig grundskola. Detta gäller både andelen ägare och storleken på fondinnehaven.

  • Högutbildade personer har i högre grad än lågutbildade placerat fonder i ISK, vilket har varit en skattemässigt relativt gynnsam sparform under 2010-talet.

  • Barns fondägande är relativt utspritt och i tonåren äger hälften av alla barn fonder. Fonder den viktigaste sparformen för barn i alla åldrar.

  • Föräldrars utbildningsbakgrund spelar roll för barns fondägande, men inte i lika hög utsträckning som för föräldrarnas egna fondägande. Fonder kan därmed innebära en faktor som utjämnar livschanser i den unga generationen.

Genomsnittligt fondinnehav hos kvinnor och män.

Hushållens direktägande av fonder.

Vad tänker du om resultatet?

1 gillning

Delade upp graferna så att de kommer i en egen kommentar:

Hushållens fondägande uppdelat på innehavstyp

Fondägandets utbredning i befolkningen gällande direktägda fonder.

Utvecklingen av fondägarnas (direktägande) andel av befolkningen, 1980-2015.

Fondägandets utveckling i USA och Sverige, 1980-2015.

Premiepension och direktägda fonder: Fondinnehavets genomsnittliga värde.

Banksparande, direktägda fonder och börsaktier.

Banksparande innehåller tillgångar på löne- och sparkonton. Fondägande är direktägande i fondbolag och via ISK. Börsaktier är direktägande i depå eller via ISK. Egna beräkningar.

Utvecklingen av direktägande av fonder bland kvinnor och män.

Egna beräkningar av direktägande av fonder i fondbolag eller via ISK. Se Appendix B för detaljer.

Genomsnittligt fondinnehav hos kvinnor och män.

Risknivån i direktägda aktiefonder och andra fonder bland kvinnor och män

Sparande i direktägda fonder, aktier, bank: kvinnor och män.

Innehav av direktägda fonder i olika åldersklasser

Direktägda fondinnehav över livscykeln.

Premiepensionsinnehav över livscykeln

Direktägda fondinnehavens storlek utifrån utbildningsbakgrund

Barns innehav av direktägda fonder i olika åldrar.

Tyvärr blir 43% lurade av en bankrångivare i dyra egna bank lösningar. :-1:
Det gillar jag inte alls.
Även många är inte så medvetna på fondernas avgifter.
Många sparar fel alltså och riktigt,riktigt dyrt.

Jag kan tänka mig att det ser ganska dåligt med riskspridning bland många de som väljer rena aktier. Många väljer några få aktier eller hur @janbolmeson ?

1 gillning

Kvinnor lyssnar mer på bankrådgivare än män samt får bättre avkastning, undra om dessa två tendenser hör ihop?

1 gillning

Privatekonomi innefattar ju dock mycket mer än bara just investeringsbeslut, så ser inget motsatsförhållande i det. Sedan förstår jag inte riktigt poängen med att mäta skillnaden mellan män och kvinnor.

1 gillning

Då medelvärdet toppar vid 90-års åldern verkar “die with zero” inte ha slagit igenom.

5 gillningar

Haha, dagens underdrift… :see_no_evil::joy:

Fasiken också, jag borde lyssna mer på @carolinebolmeson . :man_facepalming:

2 gillningar

Jag med :heart::joy::see_no_evil:

4 gillningar

Se där ja, där dog myten om att högre utbildning ger högre lön som ger (mycket) mer privat sparande.

1 gillning

Ja, kollar man här så är det inte mycket till samband:

2 gillningar

Sen finns det väl förvisso en hel del yrken som kräver högskola som år lågbetalda, och en hel del som pluggat men aldrig tog examen på utbildningar för höglöneyrken … men ändå :slight_smile:

Hade varit intressant om det funnits statiskt för olika yrkesgrupper istället för utbildningsgrupper kanske :thinking:

1 gillning

Något som förvånade mig var att andelen ISK’er var så pass liten. Men antar att om man redan har en AF så vill man inte sälja innehavet för att flytta till ISK

Påfallande små innehav även om det kanske ligger i linje med andra undersökningar.

Att inte 50-64-åringarna och den högsta inkomstgruppen har högre innehav förvånar i alla fall mig lite.

1 gillning

Trots att alla vet att det ju är Freja som sopar banan med båda föräldrarna. :rofl:

Ja, alla kan ju knappast ha allt låst i egna företag. Men vi är nog lite hemmablinda här på RT. :roll_eyes:

1 gillning

Är det ålderskompenserat? Iom att vi har haft en ökande utbildningsnivå i samhället (dvs fler läser på högskola/gymnasium nu än tidigare) borde ju högre utbildningsnivåer ha en övervikt yngre och därmed också mindre sparkapital.

1 gillning

Oj, bra fråga, det vet jag inte. De har ju en sammanställning per ålder också. :+1: