Det finns inte tillräckligt många gröna för det. 
Putsade av spåkulan, gned Aladdin lampan, drack Miraculix brygd, och hoppade sju varv baklänges runt en stubbe i månsken, så kom detta till mig: 
Jag tror problemet stavas INFLATION. Så här tänker jag:
Det finns tre sorters inflation. Två har vi redan och jag ser risken att den tredje kommer:
- Monetär inflation (check)
- Tillgångsinflation (check)
- Löneinflation …
Varför löneinflation?
-
Eftersom vi/världen i Corona tryckte upp så enormt mycket pengar OCH satte dem i händerna på vanligt folk så finns pengarna ute i systemet och konsumeras. Inte som i finanskrisen när de nytryckta pengarna låg på bankernas balansräkningar för att de skulle klara reservkraven.
-
Varken Kina eller världen verkar vara pigga på att Kina ska fortsätta vara världens fabrik. Hemflyttning av produktion kommer att medföra högre priser på produkter pga högre löner i väst. Folk kommer att kräva högre löner för att kunna köpa samma saker som tidigare dvs löneinflation (även om det kommer att vara svårt att skydda sin köpkraft den vägen).
-
Gröna omställningen kommer att konsumera mycket råvaror som blir dyrare. Den kommer även att göra energi dyrare. Råvaror och energi är insatsvaror i nästan allt. Priser på varor går upp. Folk tvingas begära högre löner dvs löneinflation.
Så vadå? Hur påverka det börsen?
Inflation en bra bit över målet leder till att centralbankerna måste först ta bort stödköpen och därefter höja räntorna. De vill absolut inte göra detta pga skuldberget men har inte mycket val när inflationen väl sätter fart.
FED meddelade idag att de ska börja sänka stödköpen gradvis. Första steget.
Höjda räntor innebär P/E kontraktion. Detta eftersom företagens vinster diskonteras med en högre och högre ränta, vilket innebär att de allt annat lika värderas till en lägre multipel.
Företagens vinster må klara sig helt ok. Det finns uppdämda behov så jag tror inte på en vinst kollaps/nedgång i detta scenariet. Tvärt om.
Bara det att P/E talen går ner mer än vinsterna ökar och därmed trycker ner aktiekurserna.
Hur mycket kan det trycka ner börsen då?
Tittar man på Shiller P/E som nu är nästan 40 och är i snitt 16 över lång tid så indikerar den sådär en 60% nergång i P/E för att nå historiska snittet.
Om företagens vinster ökar så mildras nergången i aktiekurserna. Om jag räknar rätt med tex 5% vinstökning/år i 5 år men PE kontraktion från 40 till 16 så ska börsen ner med 50%. Lite som i USA 1970-1975 då inflationen också var hög.
Sen brukar i och för sig börsen överreagera både på upp- och nersidan. Så kanske det blir mer än 50%.
Dessutom reverseras TINA någonstans på vägen med höjda räntor dvs det finns alternativ i form av ränteplaceringar som kanske i en sådan miljö känns tryggare med mer investerar skydd. Då försvinner en del likviditet från börsen till räntemarknaden vilket i sin tur innebär sänkta börskurser.
Slutsats:
Att det kan bli mer av en ”grinder” lång nergång på 50% eller så under en längre period, säg 5 år. Motsatsen till Corona ner-upp. En mentalt jobbig en med andra ord.
Sen kan jag ju också ha helt fel, men om seansen runt stubben gav något, så tror jag detta är ett troligare scenarie än andra 
Mediabilden av vad som orsakade nergången kommer såklart att skyllas på något annat. Sannolikt något som inte pekar ut centralbanker eller politiker i väst som skyldiga. Kina står kanske i den skottgluggen.
När vänder det då?
När man höjt räntan så mycket att man vridit inflationen ur ekonomin. Typ som när Paul Volker FED chefen 1979-1987 som höjde räntan till 20% för att tillslut knäcka inflationen.
KPIn för att veta när det händer är gradvis sänkta löneökningar.
Så tror jag riskerna ser ut i nuläget. Hur många är beredda på att positionera om sig för detta?
8 gillningar
Att det blir så otroligt i USA att det kan klassas som ett inbördeskrig eller att det skulle få börsen att falla har jag svårt att se.
Dock kan jag se framför mig att USA får så stora interna motsättningar att USA inte har orken att rädda världen om någon annan kris utlöser.
Ditt resonemang kändes lite för troligt för att vara kul 
men det finns ju en stor möjlighet att vi inte får så himla stor löneinflation, vilket går ungefär såhär:
- Riksbanken övertygar om att inflationen är kortvarig.
- Facken tror på riksbanken och nöjer sig med ett märke på 2,5%.
- Inflationen ebbar av eftersom företagens personalkostnader inte ökar.
- Coronastöden har lett till att de flesta har fått sämre reallöner eftersom priserna gått upp mer än lönerna.
- Om något år är vi tillbaka för vi var innan med låg inflation och en ekonomi som tuggar på.
1 gillning
Riksbankens makt över räntan i en global ekonomi är begränsad, och aktiemarknaden är i högsta grad global.
Det som är av primärt intresse är därför inflationsutvecklingen i USA.
1 gillning
Problemet är just din punkt ovan. Folk tar smällen ett tag men när det verkligen börjar kännas i plånboken så riskerar lönetrycket att komma.
Då reverseras gången i dina punkter 4 - 3 - 2 - 1. 4an rullar upp de andra nerifrån.
Sen ska vi också tänka på att 2an, facken, mest finns i EU med mycket makt men inte i andra delar av världen. Dessutom är facken väldigt affärsinriktade i Sverige och mycket mer militanta i andra EU länder tex Frankrike. Så jag vet inte hur stor ”balanserande” kraft de kommer att vara ens inom EU.
I nuläget är det just dina punkter 1-4 som spelet går ut på. Men det som skulle vara en inflationsblipp blev lite längre och lite längre så till den grad att FED nu känner sig tvingade att dra ner på stödköpen snart. Sverige är en kork på världens hav. Sverige följer ECB som följer FED mestadels av tiden.
Jag hoppas att du har rätt för en inflations eller ännu värre stagflations miljö känns olustig.
Som barn kommer jag ihåg hur priserna rakade i höjden på 70 talet. Inte för att jag förstod mycket mer än att jag fick kräva mer veckopeng för gotterna blev dyrare. Min far sa stopp. Om jag skulle få mer veckopeng så måste jag jobba för det i deras företag. Det ledde till tuffa ackordsförhandlingar 
Så i efterhand förstod jag att inflationen gjorde mig till barnarbetare tidigt 70 tal 
1 gillning
Jag förstår att detta gäller ekonomin i övrigt, men gäller detta också inflation? Måste vi få hög inflation bara för att det andra länderna får det? Här aldrig förstått varför det skulle vara så.
Jag tänker att om de får hög inflation men inte vi då kommer växelkursen att ändras och från vårt perspektiv så märker vi inte så stor skillnad. Det är inte vi som har pumpat upp mest pengar i denna krisen.
Det hoppas jag också, men som tur är har jag nyligen köpt ett hus så jag får iaf ut något av inflation när lånet äts upp. Men det kanske inte kompenserar för allt dåligt 
1 gillning
Efter tänkt en sväng så kan jag nog hålla med dig att det finns en risk att Putin hittar på något om han tappar i populäritet. Men med tanke på att tidigare kriser inte lett till några stora börsfall så är jag tveksam om nästa gång kommer leda till en krasch.
Om vi ska vara realistiska så är de saker vi känner till mindre sannolika orsaker till en krasch. Det kan förstås hända saker i Kina men att det skulle vara något sorts huvudscenario framstår som en överdriven bild. Jag funderar däremot på hur klimatkrisen skulle kunna omvandlas till en finanskris. Det är även något som Riksbanken har varnat för. Jag tänker mig att många stora kriser kan följa lite liknande mönster som vid pandemins utbrott. Jag menar då att det inträffar en händelse med till synes relativt överblickbara konsekvsenser. Sedan triggar den här händelsen ett större ifrågasättande av värderingar och misstänkta potentiella problem. Det blir sedan en dominoliknande självupfyllande profetia.
Det exempel som Riksbanken har tagit upp handlade om sjötomter. Idag är sådana tomter högt värderade. Om det skulle inträffa händelser som gör att sjötomter blir betraktade som en risktillgång och värderingen förändras snabbt skulle det få en del konsekvenser i banksektorn. Samtidigt är ju de som äger sjötomterna oftast relativt välbeställda och skulle sannolikt kunna betala sina lån även om tillgångarnas värde försämras. Det vore intressant att på strukturell nivå fundera över hur just tillgångars värde till följd klimatförändring kan leda till en ny finanskris. Det behöver ju inte vara i Sverige som händelserna inträffar som triggar igång det hela. Sannolikheten är till och med rätt hög att det inte blir i Sverige.
Väldigt intressant tanke, har inte tänkte på att klimatet kan bli en finanskris. Jag tänker att klimatförändringarna är så långsamma att marknaden hinner anpassa sig. Men kanske inte, kanske blir så att alla ignorerar klimatets påverkan på ekonomin tills alla helt plötsligt upptäcker det samtidigt och so blir det rusning till att lämna tillgångarna.
Personligen tror jag att detta är en stor förenkling. Min bild är att många som äger en tomt nära sjö eller havet har huvuddelen, typ 80% plus, av sina tillgångar i sin fastighet. (Iaf de jag känner.) Och flera anser att dom inte behöver för mycket aktier då huset är deras pensionssparande. Skulle priserna falla skulle det kunna få stora konsekvenser, bland annat på deras konsumtion som också påverkar ekonomin i stort.
Dessutom finns ju risken att ägarna av hus nära havet kräver att kommunens räddar bostäderna eller ger dom ekonomisk kompensation, vid stora havsnivåhöjningar. Frågan är om hur politikerna kommer ställa sig till det? (Jag hörde någon hävda att om kommunen har gett bygglov på en plats så finns ett visst ansvar från kommunens sida att det ska vara beboeligt.)
Visst ligger det något i dessa resonemang men jag tror det är viktigt att det är psykologin som ofta orsaker de stora kriserna, snarare än reella händelser som naturkatastrofer eller liknande. Det kan räcka med att de fina dyra tomterna på en viss plats ska bli översvämmade för att alla andra som äger liknande tomter på andra platser, eller funderar på att köpa en tomt, ska inse att de är groteskt övervärderade.
Om vi pratar om reella effekter är det säkert så att det går långsamt och att risken att en viss tillgång ska drabbas fysiskt är ganska liten. Bara vetskapen om att en viss tillgång är förknippad med risk, även om den inte alls drabbats, gör dock att värdet på tillgången snabbt kan förändras. Om det sker i massiv form kan det få väldigt stora konsekvenser. Om och när vissa dyra och efterfrågade tillgångar hux flux blir osäljbara skapar det en del turbulens.
Jag har funderat kring fastigheterna på Falsterbonäset som är en särskilt utsatt plats i Sverige. Sådana utsatta platser finns på fler håll både i Europa och i världen i stort. Om och när problemen börjar bli reella är det sannolikt så att de rika människorna redan sedan länge flyttat därifrån. Husen kan då istället ha förvandlats till bostäder för nyanlända somalier eller någon liknande grupp. De rika människorna skulle staten inte behöva bry sig om så mycket. Även i de fall de inte har råd att bygga ett nytt lyxhus så har de ändå råd med en normal bostad. Den typen av grupper som sannolikt kommer att bo i bostäderna när den reella effekten kommer på allvar kommer inte att ha de möjligheterna. Det här var nu ett exempel men jag tror att motsvarande mönster kan gå att se på många håll i världen.
Jag tror iofs att svenska sjötomter är ett problem, men långt mycket större är alla storstäder i låglänt terräng, inte minst i utvecklingsländer.
I exempelvis Lagos, en av Afrikas ekonomiskt viktigaste huvudstäder, bor det åtta miljoner människor och man ligger kloss intill Atlanten. Att städer som New York säkert kan lösa sina problem med murar, vallar och slussar är ju en klen tröst för Nigeria.
Så ja, jag är helt med på att klimatförändringar kan ändra de ekonomiska förutsättningarna på Jorden också… och i många fall inte nödvändigtvis till det bättre.
Visst är det så. Även en tomt i en stad kan ju vara en “sjötomt” även om det kanske inte är det vi direkt tänker på. Lagos och Djakarta är de städer i utvecklingsländer som brukar nämnas i sådana här sammanhang men jag tror ändå inte att det är ev. katastrofer där som kommer att sätta världsekonomin på ända.
Intressant tanke och resonemang. En sak värt att ha i åtanke är hur ett eventuellt misslyckande av den globala klimatpolitiken kan orsaka en global kris (inkl finanskris). Förväntningarna är väldigt stora nu när de flesta länder lovar att ta sitt ansvar att bekämpa global uppvärmningen, men att göra det i praktiken lär blir minst sagt väldigt svårt.
Det mesta är ju ihop kopplat i dagens ekonomi och prissättning är mer och mer global. Inte minst råvaror men även annat.
Allt vi importerar går ju upp med en global inflation så jag har svårt att se hur företag kan undvika att drabbas och därigenom vi konsumenter.
Ett företag jag tidigare jobbat för har höjt priserna med 20% här under hösten både internationellt och i Sverige.
Du får gärna förklara hur du tänker dig att ett sådant scenario skulle se ut. Jag har ägnat lite tid det här året åt att läsa klimatrelaterade kurser. Det har givit mig en tydligare bild av hur det hela hänger ihop. Nu talar vi naturvetenskap i första hand förstås.
Cyklerna som styr klimatets utveckling är långa och precis som olika forskare påpekar i media skulle det dröja många år innan någon förändring märks, även om alla utsläpp skulle upphöra direkt idag. De tidshorisonter vi pratar om nu är väldigt långsiktiga. Ur ett investeringsperspektiv är det pensionen för någon ung person som kan påverkas men inte så mycket annat. Jag har svårt att se att marknaden skulle ha prisat in någon väsentlig minskning av utsläppen. Det kan absolut finnas sådana “inprisningar” i hur vissa branscher är värderade men jag har svårt att se att det på övergripande nivå skulle ha stor påverkan. Lika mycket som vissa branscher skulle gynnas av en viss utveckling skulle andra missgynnas. Det borde jämna ut sig.
Jag tänker mig att om priset i USD går upp 5% och svenska kronan stärks 5% mot dollarn så påverkas inte konsumenter i Sverige AB att dollarn har inflation. Skulle inte detta kunna ske?
Oj, snacka om prisuppgång. Skulle fler ta efter så snackar vi om ganska hög inflation… Hoppas detta är ett undantag.
Elen och bensinpriset har båda varit läskiga förvarningar den här hösten. Jag tycker mig också börja ana uppgångar under veckohandlingen i matbutiken. Knappast lika märkbart, men det blir tydligt när nå’t halkar upp till nästa “magiska gräns”, när 49:90 plötsligt blir 59:90 som nå’n sorts standard, eller när två för en som “alltid” kostat 30:- nu plötsligt kostar 35:-.
Det är ju sådana saker i vardagen man är beroende av som pressar fram inflation. Inte sällanköpsvaror tänker, jag iaf.
1 gillning
Ja såklart kan det hända men jag har svårt att se det hålla under längre tid.
Enda scenariet är väl om Sverige höjer räntan mer än USA. Då borde SEK stärkas allt annat lika. Men om Sverige höjer mer än USA i en inflationsmiljö vette katten. Men allt är möjligt.
Sen är ju SEK är en volatil valuta. Så fort det är oro på marknaden så brukar pengar fly SEK till USD eller EUR. Dvs om inflationen orsakar turbulens på marknaden kan det förstärkas så att Sthlms börsen går ner enbart på det när utländska investerare flyr. Krävs inte ens inflation för att det ska hända.
En annan effekt är ju att om utländska PE tal går ner så har jag svårt att se Sthlms börsen kunna hålla emot.
Är man dessutom investerad mestadels globalt så lider man ju ändå av PE kontraktion utanför Sverige även om våra PE tal och SEK skulle hålla emot.
1 gillning
Sociala medier som gör det politiska klimatet häftigt volatilt, först USA sen följer vi efter. Influencers och skvallerpress får ökat inflytande och all kortsiktighet gör att prognoser slår fel och börsen blir vilda västern. Tror att generation Y-Z kommer vara svåra att få i arbete också!
1 gillning