Har köpt hus i Stockholmområdet för 15,5M (svettigt). DOCK, efter vi sålt vår lägenhet så räknar vi att ha ca 11M i kontanter och indexfoder. Pengarna kommer från att jag har arbetat länge i USA med hög lön och från försäljning av personaloptioner.
Nu funderar jag på hur vi ska göra med bolån och insats till huset för att få rätt balans mellan kostnader och risk.
Alternativ A:
Stoppa in vad banken kräver (6,3M) och binda lån på 5 eller 7 år (2.66% eller 2.89% ränta hos SBAB i dagsläget, troligtvis högre när vi flyttar in i Augusti). Hålla ca 40%, 2 MSEK, av kvarvarande pengar investerade i indexfond.
Alternativ B:
Stoppa in lika mycket kontantinsats, men ligga på 3 månaders, t.ex. genom att spara pengarna hos Nordnet Private Banking som (f.n. 0,99% ränta om man har 5+ miljoner) och planera att OM räntorna sticker iväg upp mot 4/5/6% så stoppar jag in resten av pengarna för att sänka våra kostnader. Skulle i det här fallet initialt hålla liten proportion av kvarvarande pengar investerat (säg 20%, 1 MSEK) för att först se var räntorna tar väg och resten av hushållsekonomin tar vägen och gå in med mer om det känns bra.
Alternativ C: ?
Vi har 145,000/månad hushållsinkomst (brutto) + ca 30,000/månad extra i utdelning. Inga barn men planerar inom 2-3 år. 33 och 39 år.
Antar att det är en fråga om risk inför räntemarknaden och investeringar. Förstått att det är historiskt har varit fördelaktigt men rörlig ränta men vet inte om det finns några anledningar till att det skulle vara annorlunda den här gången(?)
Men Alternativ A skulle vi “våga” investera mera än i B. Men i A finns det ju inget som säger att räntorna inte kommer vara 6% när lånen löper ut så vill inte heller stå med djupt nedgången börs när lånen löper ut.
Bostadslån är fördelaktigt och om ni hamnar i ett läge där en av er förlorar inkomsten eller för att kompensera för föräldrapenningen så går det alltid att använda investerat kapital eller bufferten för räntekostnaden.
Först och främst välkommen till forumet och grattis till en fantastisk ekonomisk situation vid den åldern. Hoppas att ni har firat!
Jag skulle tänka två saker:
Funderat både en och två gånger på frågorna: "Hur vill vi att vårt liv ska se ut och hur vill vi att det ska kännas?
Det låter som att du tittat på worst-case scenario som 6 % ränta, för mig låter det spontant som att det bara har antagits. Visst det kan teoretiskt hända, men hur stor är sannolikheten och hur skulle svenska samhället se ut då?
Min poäng är att det är lätt tänka ut dessa worst-case, men man behöver ta in hela bilden. Det är ju inte osannolikt att det även i en sådan situation skulle uppstå möjligheter - särskilt för er som sannolikt har ett högt humankapital. Dessutom är det så många i Sverige som skulle ha kass ekonomi vid 6 % ränta att staten skulle agerat - se bara på el- och bilsubventionerna som kom nu i våras.
Min upplevelse är att det blir aldrig lika bra som i ett best-case-scenario men det blir heller aldrig lika dåligt som i ett worst-case scenario. Och i ert fall så har ni bara en total nettobelåning på 5 Mkr och med era löner så är det ju ingenting.
Tack Jan! Kul att göra första inlägg efter att tittat på YouTube i många år. Lärt mig så mycket.
Det är ju väldigt bra frågor. Får fundera djupare på det.
Från en emotionellt perspektiv är vi nog ute efter att känna oss “säkra” – höga marginaler, spara mycket, etc. Bo i vårt hus, att handla på Citygross och gå på fina skogspromenader. Från den synvinkeln spelar väl A eller B egentligen ingen roll, de ska väl båda vara rätt “säkra”.
Nyanser är att jag mår bäst när jag agerar efter vad jag vet är det (mest) matematiska korrekt sättet, specifikt på kostnadssidan. Det är väl någon typ av loss aversion. På investeringssidan gör det mig inte så mycket om jag inte tar “rätt” mängd risk och lämnar en del pengar på bordet.
Toppen. tack! En förtydligande fråga: Hur menar du att Bostadslån är fördelaktigt? tex genom Ränteavdrag? Tänkte på det idag när det är mycket tal om inflation, om inflationen äter upp lånen. Men det äter ju också upp sparkapital så det kvittar väl där och blir en ren “amortera eller investera?” fråga.
Låter klokt. Jag tänker att många gånger glömmer vi bort att vi är flexibla och ”if shit happens” så kommer vi klara det. Dvs att istället för att lägga trygghet i belopp och kronor, snarare hitta sin trygghet i förmågan att lösa problem. Ni har ju sannolikt inte fötts med den ekonomiska situationen ni har nu utan skapat den. Har ni gjort det en gång, så kan ni göra det fler gånger.
Jag hade nog hellre gått på ett billigare boende. Mjuka upp sig med lite tankar kring compact living och sen gå på något mittemellan? Ingen vet hur bostadsmarknaden kommer att utveckla sig i och med räntehöjningar och trolig sänkt värdering på hus, i kombination med energikris/krig etc.
Hanterar kalkylen om en av er blir långtidssjukskriven eller arbetslös?
Jag tänker lite att med tanke på loss aversion så hade jag lagt lite tankar på att försöka diversifiera kapitalet så mycket som möjligt. Exakt proportioner och vilka tillgångsslag ni väljer måste ni nog själv komma fram till när det är så mycket pengar.
Personligen hade jag nog siktat på ca 50% belåning av bostaden och sedan investerat resten enligt mellanrisk och högrisk-tänk/hinkar. Men då vill jag inte känna mig beroende av lönearbete för att kunna försörja mig utan för att det är det som ger mig det bästa i livskvalitet. Om ni inte har några tankar på att ni skulle kunna få en vilja att sluta jobba närmaste 10 åren så hade jag tagit mer risk, kanske lånat upp till 75% och ökat på högriskinvesteringarna men behållit mellanriskdelen oförändrad i storlek. Rent matematiskt så är det sannolikt det bästa sett till avkastning för tolererbar risk.
Jag hade kollat på olika bankers ränteprognos och sen räknat vilket alternativ som blir billigast .
Sen tror jag att senaste månaderna har visat att vi inte behöver vara så rädda för höga räntor då staten lär sätta in stödåtgärder om räntan bli för hög .
Jag menar att bostadslånets räntekostnad är billig i jämförelse med andra lån och att inflationen över tid minskar beloppet.
Jo, det stämmer att inflationen ”äter upp” lånet men även sparkapital. Jag tänker dock att ni har 200k på ett sparkonto och 9 miljoner i lånebelopp så
Ni har en låg belåningsgrad på ~60% vilket också betyder att risken är lägre.
Det verkar också finnas en uppfattning bland övriga kommentarer att 15,5m är någon form av lyxboende och det kan det vara på många ställen men i Stockholm så kan det nästan beskrivas som ett genomsnitt i bra områden.
Jag och min fru har en liknande situation vi är 39 respektive 34 år dock med 2 barn. Redogör för hur vi gjorde efter vi köpte hus för knappt 16 MSEK för ungefär 2 år sedan.
Förutsättningar:
Hushållsinkomst (brutto) på ca. 300k per månad
Belåning 49,5% på bostadens inköpsvärde
2,5 MSEK på börsen, mestadels USA index och SE index men en del i bolag jag tror på, god diversifiering.
Knappt 500 KSEK på vanligt transaktionskonto
Kommentarer:
Har valt en väsentligt lägre skuldsättning än vad banken skulle acceptera av två skäl: 1. Gillar inte att bli tvingad att amortera (inte helt rationellt…) och med nuvarande skuldsättning så behöver vi inte amortera.
2. Jag ser den lägre skuldsättning som en diversifiering av portföljen. Med högre skuldsättning så skulle jag, för att sova gott, nog behöva ha tillgångar med lägre risk i portföljen och då kan jag lika gärna ha lägre skuldsättning istället.
Utöver löpande kostnader för huset avsätter vi ytterligare 30k per månad för framtida underhåll, högre räntor, investeringar i fastigheten etc. När det blir “för mycket” pengar fonderade, vilket hittills bara hänt en gång så vi bara ägt fastigheten 1 år, så investerar vi i fastigheten i syfte att minska deiftskostnad och/eller höja värdet. Hitills har det blivit två större investeringar, nytt tak på garage samt solceller och 30kwh batterianläggning.
Är det någon som har räknat på vad det skulle kosta staten att gå in och täcka upp för alla dessa personer som inte skulle klara av 6 % ränta (eller mer)? Hur mycket skulle det egentligen kosta och hur länge skulle staten klara av det? Det är ändå rätt stor skillnad jämfört med dom exempel med bil och el som du nämner.
Det lär inte bli billigt. Och jag kan komma på väldigt många andra saker jag hellre skulle se att vi lägger våra gemensamma finanser på, men det är en annan fråga.
Hoppas att ni har firat! 
.
.