Jag är verksam i en växande förening med en omsättning på en miljon. Det egna kapitalet ligger på en halv miljon och vi har ett årligt överskott på ungefär 100–200 tusen kr per år. Hur bör vi tänka för att pengarna nu och i framtiden blir bäst placerade? I första hand för att inte inflationen ska äta upp det, men även tacksam för andra perspektiv.
Hade personligen föreslagit konto hos nischbank =tryggt, transparent och enkelt att förklara/motivera.
Att övertyga en hel grupp av intressenter/medlemmar om globala indexfonder och genomsnittlig avkastning är nog inte helt enkelt.
Gör en transperent och tydlig plan för hur överskottet ska omsättas i verksamheten - annars är det över tid inte längre en ideell förening ![]()
Tack för era svar! Jag uppskattar att ni tog er tid att dela med er av era tankar, även om jag kanske inte riktigt hittade det jag sökte här, men men. Kollar nog vidare med andra rörelser, men uppskattar fortsatta svar på frågan eller respons på följande av er som redan kommenterat.
Jag ser vissa utmaningar med de tips ni ger, vilket kanske inte är så konstigt i o m att ni har så lite info om vilka vi är. För det första strävar vi efter att fatta beslut utifrån vad som är långsiktigt bäst för verksamheten, snarare än vad som är enklast att övertyga eller kommunicera. För det andra tror jag inte att det är hållbart att hela tiden behöva leva ur hand i mun. Vi är en växande rörelse med ambitioner, och det kräver en stabil ekonomisk grund för att kunna ta nya kliv och hantera osäkerheter kring framtida finansiering. Stat, kommuner, EU, företag och stiftelser är alla oseriösa finansiärer på sina egna sätt och i olika utsträckning. Att vi har ett eget kapital mellan 3 och 12 månader av kostnader borde inte vara konstigt. (Idag har vi 4, 5 månader.)
I det sammanhanget vore det också intressant att titta närmare på möjligheten att bygga upp en så kallad endowment, alltså en grundfond där man endast använder avkastningen. Det skulle kunna ge en tryggare ekonomisk bas på sikt, men det kan jag för lite av.
Bankkonto är bästa alternativet. Att en ideell förening ska slå inflationen låter som ett extremt ambitiöst mål. Lagstiftningen säger väll att ni inte får göra det?
Tänk dig att medlemmarna får lön, skattar på den. Sedan investerar i fonder, skattar på de. Sedan betalar medlemskapet med avkastningen från dessa fonder.
Hur ska du lyckas motivera att avkastning på fondinvesteringarna helt plötsligt ska vara skattefria bara för att ni önskar vända på ordningen?
På ett års sikt gäller bankkonto. Inget att ens fundera på.
Vad gäller generellt så ska ni nog vara väldigt försiktiga med att samla stora mängder kapital i verksamheten. Ideella föreningar ska vara just det. Inte tjäna pengar långsiktigt.
Ett av kraven för skattefrihet är fullföljd. Huvudprincipen är att 75 till 80 procent av intäkterna ska gå till ändamålet varje år. Det innebär att 20 till 25 procent får sparas. Man får göra avsteg från principen enskilda år (spara mer) och alla intäkter räknas inte in. Till exempel ska man inte räkna in kapitalvinster. Inte heller medel gåvor, bidrag och stöd som inte är avsedda att användas direkt för den löpande verksamheten.
Det är inte medlemmarnas ISK-konton som är skattefria. Däremot är föreningens finansiella placeringar skattefria så länge föreningen är allmännyttig (och d v s uppfyller fullföljdskravet ovan).
Varför bör en förening med en miljon i omsättning ha minst en miljon i eget kapital innan den köper sig indexfonder?
Här följer ett icke-slumpmässigt urval av några föreningar (som är mycket, mycket större än oss) i tusentals kronor.
| Förening | Kostnader | Eget kapital | Placeringar |
|---|---|---|---|
| Riksidrottsförbundet | 2 480 343 | 426 184 | 537 972 |
| RFSU | 431 131 | 1 019 754 | 752 059 |
| Scouterna | 123 525 | 24 925 | 20 004 |
| Sveriges hembygdsförbund | 11 257 | 5 836 | 5 174 |
Du skrev kostnader, inte omsättning.
Sen menar jag ju då att de flesta (om inte alla) ideella föreningar inte bör sitta på indexfonder alls. I så fall har föreningen tagit för höga medlemsavgifter eller har någon annan inkomstkälla som borde användas i verksamheten.
Behovet av att investera eller spara kapital för sikt uppåt 10 år och längre blir då för mycket få (om ens några) ideella föreningar. Därmed är bankkonto enda rimliga, pengarna ska vara användas inom något år.
Oj, blev lite snabbt med tangenterna. Menade kostnader för en miljon per år. Omsättningen blir då 1,1 till 1,2 miljoner per år.
Vi tar inga medlemsavgifter och tar ut ganska låga avgifter i övrigt. Det är främst sponsring (och bidrag) som gör överskottet. Men okej, jag hör vad du säger. Och det verkar också vara tipset från forumet. Ideella föreningar ska inte placera och räknat över några år gå +/- 0.
Hur mycket är rimligt att spara? Minimum, som forumet förespråkar, vore att ha tillräckligt för att alltid kunna betala räkningar (likviditeten) och möjligen att spara lite grann for a rainy day. Hur många månader av kostnader (kostnader/eget kapital x 12) är rimligt att spara? Vi har som sagt fyra, fem månader i eget kapital.
I den idrottsföreningen jag varit med och representerat tidigare så hade vi precis samma diskussion som ni troligen har nu. Vi kom då fram till att eftersom målet inte är att vara ekonomiskt vinstdrivande så behöver vi istället fundera på hur mycket pengar behövs för att vi ska kunna genomföra våra korta och långsiktiga mål. För vår del handlar det dels om underhåll av lokal och material men också ersättning till tränare och aktiva genom exempelvis rabatterade läger. Detta för att vi nå vårt mål om en större förening med bra resultat på tävlingar.
När vi väl hade en långsiktig plan var det lättare att förstå hur vi skulle använda pengarna som fanns. Vi såg bland annat att lokalen kommer behöva större renoveringar inom 5 år och en del av dem pengarna fanns redan på föreningens konto. De pengarna ville vi då investera precis som ni men frågan för oss blev hur kan vi göra det säkert så att vi inte måste sälja av när marknaden går dåligt.
Det vi landade i då är sparkonto med ränta. Det är det närmsta vi kunde komma att inflationssäkra pengarna och ändå kunna sova tryggt i vetskap om att inte ha tagit medlemmarnas pengar och förlorat allt på börsen.
För att bestämma hur stor del vi kunde låsa på ett sparkonto utan fria uttag tittade vi på hur stora utgifter vi hade under vår dyraste 3 månadersperiod året innan och dubblade den siffran. Den nya siffran är det som vi har lätt tillgängligt på vanligt konto, resten hamnade på sparkontot.
Vad som är rätt eller fel vet ingen av oss men som tidigare sagts så är det ett stort ansvar att handskas med medlemmarnas pengar och de måste alla vara nöjda med hur de investeras eller inte investeras.
Hoppas detta var till någon hjälp för er.